• Anonym (Ålands Hav)

    Du som blivit bedragen , hade du någon som helst magkänsla/aning om det?

    Som frågan lyder.. du som blivit bedragen och under en längre period. Hade du någon som helst aning/känsla om vad som pågick eller var du helt clueless?  Under en lång tid finns ju oftast många saker som kvinnlig intuition kan snappa upp som suspekt tänker jag.. 


    Hur såg er relation ut , levde ni separata liv men vänskapligt, var det tjafsigt och fräsigt och uppenbara problem eller var ni som alla andra hyfsat stabila och nöjda ? Eller möjligen levde du i nån illusion?  
    Upptäckte du själv relationen eller var det nåt annat som tog fram sanningen?  

    Jag har mina skäl till frågorna så jag skulle uppskatta  berättelser om hur det var för dig.  
    Och vad hände sen när allt kom fram? Eller vet du fast du inte gör nåt åt det?
  • Svar på tråden Du som blivit bedragen , hade du någon som helst magkänsla/aning om det?
  • Anonym (Luraren)
    Anonym (Ålands Hav) skrev 2025-08-01 20:31:06 följande:
    Du som blivit bedragen , hade du någon som helst magkänsla/aning om det?

    Som frågan lyder.. du som blivit bedragen och under en längre period. Hade du någon som helst aning/känsla om vad som pågick eller var du helt clueless?  Under en lång tid finns ju oftast många saker som kvinnlig intuition kan snappa upp som suspekt tänker jag.. 


    Hur såg er relation ut , levde ni separata liv men vänskapligt, var det tjafsigt och fräsigt och uppenbara problem eller var ni som alla andra hyfsat stabila och nöjda ? Eller möjligen levde du i nån illusion?  
    Upptäckte du själv relationen eller var det nåt annat som tog fram sanningen?  

    Jag har mina skäl till frågorna så jag skulle uppskatta  berättelser om hur det var för dig.  
    Och vad hände sen när allt kom fram? Eller vet du fast du inte gör nåt åt det?
    Jag och och mitt ex levde som vilket annat par som helst. Vi hade gemensamma intressen och våra egna. Han var lite mer av en festprisse än mig och det var något som jag då tyckte var okej tills vi fick barn. Då kunde han vara ute 2 dagar i sträck utan att höra av sig och jag fick alltid ringa runt bland vänner för att få reda på vart han var. Dock slog det mig inte att han var otrogen.
    Sedan åkte jag hem till Sverige över en sommar med dottern för att hälsa på lite längre hos mina föräldrar och helt plötsligt bestämde vi att flytta till Sverige. Han var fortfarande kvar i det andra landet ovh skulle fixa med det ptraktiska, men flytten hit fördröjdes hela tiden så och när det var sagt att han skulle komma augusti så kom han inte förrän oktober. Och där började jag ana ugglor i mossen. Typ att han inte ville osv och jag var då beredd att åka tillbaka men han sa nej.
    Efter många om och men så kom han hit och han var ganska elak. Sa taskiga saker, och allt som gjordea k huset var bara för honom och när hans grejer var klara så satt han bara i sin studio. Umgicks inte med mig eller dottern som han inte träffat på då 6 månader och hon hade inte ens fyllt 1 år då. Han smygpratade i telefon hela tiden och pratade om en nygammal vän till honom väldigt mycket.
    Efter 2 månader hade vi ett bråk och då gjorde han slut och det var då det gicn upp för mig att det var någon annan i bilden.
    Han flyttade hem och jag kunde inte släppa tankten på att han var otrogen. Så jag skickade ett sms där jag sa att "En gemensam vän har berättat att du var otrogen mot mig" och tillslut erkände han. Då hade dem haft en affär under hela tiden hag var i sverige och fram till dess att kom till Sverige. Och han hade ocksp under hela tiden här sagt till henne att han snart kom hem.
    Detta är 8 år sedan och han har inte ägnat en dag åt sin dotter. 
    Men nej känslan av otrohet kom inte förrän han gjorde slut, för hans sätt att agera var så olikt honom. 
  • Anonym (Ja)

    Ja, men det var lite udda sätt att få klarhet. Jag hade en dröm där jag mötte en man som såg ut som nån slags profet. Han berättade hur det låg till. När jag vaknade berättade jag om min dröm för sambon som blev rädd och sa som det var. 

  • rille3

    Jag är kille och blev bedragen av min fru för 10 år sedan. Vi hade då varit gifta i 10 år och var 30 år gamla. Hon inledde ett förhållande med en kollega. Jag misstänkte det eftersom hon plötsligt började snygga till sig när hon skulle till jobbet. Smink och klänningar istället för att gå osminkad i träningskläder som innan, samt att hon började jobba mycket övertid. Kärleksmässigt märktes det på att kyssarna inte var lika varma som vanligt. 
    Jag upptäckte det efter tre månader genom att jag ringde henne i ett ärende och hörde att hon lät lite som någon som precis avslutat ett samlag. Hon lät nykär, glad och lite uppspelt på ett sätt som jag mindes att hon var när vi var nykära. Så då vågade jag fråga rakt ut om var hos en annan kille och då erkände hon det eftersom hon förstod att jag var säker. Det tog mig så lång tid att fråga för att jag ville vara helt säker för att inte framstå som svartsjuk. 
    Efter att det kom fram så var det en tuff tid för oss. Närmaste tre månaderna kämpade hon med att hålla sig från kontakt med honom (hon bytte arbetsplats). Jag kämpade under samma tid med att få tillbaka tilliten. Det tog något år innan vi hade det bra igen men det gick. Vi är idag fortfarande gifta och har i år firat vår 20 åriga bröllopsdag. Det var inte enkelt för någon i familjen men med den erfarenhet vill jag ändå säga att ge inte upp direkt. Ge det en chans för det går även om det tar tid. 

  • Anonym (Ålands Hav)

    Tack för svar 

    Ffler erfarenheter?  

  • Anonym (Leffe)

    Jag såg en gradvis pågående förändring av beteende, vi var förvisso på väg att separera men vi hade en ömsesidig överenskommelse om att vara ärliga ifall någon av oss träffade någon. När vi berättade för barnen att vi skulle separera så hade mitt ex redan haft en relation med sin chef i flera månader utan att säga något.

    Förändringarna som var mest påtagliga var att hon plötsligt vakade över sin telefon som en hök, sov med den under kudden, ett password på luren, började använda stringtrosor vilket hon tidigare påstått att hon hatade. Hon gick undan utom hörhåll vid telefonsamtal, osv.

    Vi hade fortfarande ett gemensamt boende tills när jag slutligen tog reda på inloggningen till hennes telefon. Det fanns egentligen inget onormalt i den annat än att hon hade deletat all historik. Inga okända mansnamn i listan heller. Men jag beställde telefonlistor från hennes leverantör, eftersom vi bodde i samma lägenhet så var det inga problem att få dem skickade. 

    Ett mobilnummer hade 100-tals samtal, många av dem till utlandet. På den tiden var rooming svindyrt och enbart utlandskostnaden var över 3000:-. När jag nästa gång fick chansen att sno åt mig hennes telefon så var det bara att leta reda på motsvarande nummer i telefonlistan, det visade sig att hon använt ett tjejnamn som vi båda hade vänner som hette. 

    Så jag kollade upp numret och det var registrerat på hennes arbetsplats. Eftersom hon jobbade i ett serviceyrke så väntade jag till mitt i natten när hon hade sin jour med att ringa, det var kutym att slå av telefonen om man inte hade jour och samtidigt ha ett meddelande. Högst förvånande så fick jag höra rösten tillhörande hennes gifta chef....

  • Anonym (Minna)

    Jag har blivit bedragen två gånger (som jag vet om). Första gången visste jag ingenting. Då var vi unga och Det handlade då om en engångshändelse. Det fanns inte i min värld att han skulle ha gjort något sånt. Jag tror min syn på relationer och kärlek gick sönder lite där och då. Sen blev jag äldre och insåg att det tyvärr är väldigt vanligt med otrohet. Har sett upptakten till många "konferenskn*ll". 

    Senare i livet var min man/pappan till mina barn otrogen. Då handlade det inte om nån sån engångshändelse i samband med krogen eller nån konferens utan han hade under en längre period en relation med en kvinna på jobbet. I början anade jag ingenting. Vårt liv kändes som vanligt, men det var som att när jag väl hade börjat misstänka nåt så föll allt på plats.

    Anledningen till mina misstankar var att han pratade så annorlunda om just henne, i jämförelse med hur han pratade om andra på jobbet. Sen märkte jag att närheten mellan oss blev sämre. Han var inte lika gisug, blev lättare irriterad. Ibland blev han liksom överkompenderande istället, antagligen när samvetet kickade in. Då blev det överdrivet gullande istället och typ finmiddag eller nån överraskning. Jag märkte tyvärr även pp att ha gjorde andra saker i sängen än sånt vi brukade göra. Det märktes att han hade fått nya "influenser". 

    Jag vet inte varför men jag lät det fortgå ett tag fastän jag egentligen visste. Det var som att så länge jag inte sa nåt så fanns det inte. För jag visste att jag inte skulle kunna fortsätta i äktenskapet med honom. Jag frågade andra innan honom som bekräftade mina misstankar. Det var rätt vidrigt att veta och samtidigt se hur han levde på i lögnen. 

  • Anonym (Ålands Hav)
    Anonym (Minna) skrev 2025-08-02 00:55:16 följande:

    Jag har blivit bedragen två gånger (som jag vet om). Första gången visste jag ingenting. Då var vi unga och Det handlade då om en engångshändelse. Det fanns inte i min värld att han skulle ha gjort något sånt. Jag tror min syn på relationer och kärlek gick sönder lite där och då. Sen blev jag äldre och insåg att det tyvärr är väldigt vanligt med otrohet. Har sett upptakten till många "konferenskn*ll". 

    Senare i livet var min man/pappan till mina barn otrogen. Då handlade det inte om nån sån engångshändelse i samband med krogen eller nån konferens utan han hade under en längre period en relation med en kvinna på jobbet. I början anade jag ingenting. Vårt liv kändes som vanligt, men det var som att när jag väl hade börjat misstänka nåt så föll allt på plats.

    Anledningen till mina misstankar var att han pratade så annorlunda om just henne, i jämförelse med hur han pratade om andra på jobbet. Sen märkte jag att närheten mellan oss blev sämre. Han var inte lika gisug, blev lättare irriterad. Ibland blev han liksom överkompenderande istället, antagligen när samvetet kickade in. Då blev det överdrivet gullande istället och typ finmiddag eller nån överraskning. Jag märkte tyvärr även pp att ha gjorde andra saker i sängen än sånt vi brukade göra. Det märktes att han hade fått nya "influenser". 

    Jag vet inte varför men jag lät det fortgå ett tag fastän jag egentligen visste. Det var som att så länge jag inte sa nåt så fanns det inte. För jag visste att jag inte skulle kunna fortsätta i äktenskapet med honom. Jag frågade andra innan honom som bekräftade mina misstankar. Det var rätt vidrigt att veta och samtidigt se hur han levde på i lögnen. 


    Tack för svar. Precis detta jag är  ute efter.  

    Jag hoppas du mår bättre idag. 
  • Anonym (Luraren)
    Anonym (Minna) skrev 2025-08-02 00:55:16 följande:

    Jag har blivit bedragen två gånger (som jag vet om). Första gången visste jag ingenting. Då var vi unga och Det handlade då om en engångshändelse. Det fanns inte i min värld att han skulle ha gjort något sånt. Jag tror min syn på relationer och kärlek gick sönder lite där och då. Sen blev jag äldre och insåg att det tyvärr är väldigt vanligt med otrohet. Har sett upptakten till många "konferenskn*ll". 

    Senare i livet var min man/pappan till mina barn otrogen. Då handlade det inte om nån sån engångshändelse i samband med krogen eller nån konferens utan han hade under en längre period en relation med en kvinna på jobbet. I början anade jag ingenting. Vårt liv kändes som vanligt, men det var som att när jag väl hade börjat misstänka nåt så föll allt på plats.

    Anledningen till mina misstankar var att han pratade så annorlunda om just henne, i jämförelse med hur han pratade om andra på jobbet. Sen märkte jag att närheten mellan oss blev sämre. Han var inte lika gisug, blev lättare irriterad. Ibland blev han liksom överkompenderande istället, antagligen när samvetet kickade in. Då blev det överdrivet gullande istället och typ finmiddag eller nån överraskning. Jag märkte tyvärr även pp att ha gjorde andra saker i sängen än sånt vi brukade göra. Det märktes att han hade fått nya "influenser". 

    Jag vet inte varför men jag lät det fortgå ett tag fastän jag egentligen visste. Det var som att så länge jag inte sa nåt så fanns det inte. För jag visste att jag inte skulle kunna fortsätta i äktenskapet med honom. Jag frågade andra innan honom som bekräftade mina misstankar. Det var rätt vidrigt att veta och samtidigt se hur han levde på i lögnen. 


    På vilket sätt pratade han annorlunda om just henne som gjorde att du reagerade? 
  • Anonym (Lite äldre)

    Jag anser att det är skillnad på otrohet där en eller båda fiskar efter ny partner eller det bara gäller en önskan om sex. Jag har en fling som är på tredje året och vi är eniga om att det bara gäller sex. Ingen som gör sig till med sitt utseende, inga ändrade vanor, ingen som tror att de ska ha en nystart i livet. Vi bara skaffar oss det som ingen av oss får hemma. I övrigt är vi mycket nöjda och har vuxna barn som sköter sig själva på sitt håll.

    Vad vi vet är det ingen av respektive som anar något. De verkar nöjda med att ha sex sällan och tar sällan initiativ.

  • Anonym (Erfarenhet)

    Jag fick veta att min man haft ett förhållande med en annan kvinna långt senare.
    Historien är komplicerad och vi bestämde oss för att fortsätta tillsammans.

    Min man träffade plötsligt på sitt livs kärlek och kunde inte motstå att agera på känslorna. Hon var mycket yngre än honom men trots detta hade de väldigt mycket gemensamt och känslorna mellan dem var mycket starka båda sexuellt och emotionellt. 

    Vid tiden då detta hände hade vårt äktenskap gått på sparlåga i flera år och ingen av oss tog några initiativ för att få tillbaka gnistan. Jag tog tillfället iakt för att vidareutbilda mig i mitt yrke, vilket innebar att jag bodde på annan ort under veckorna medan min man tog hand om yngsta barnet som då var 12 år. 

    Jag upplevde att allt var som vanligt och när året hade gått och sommaren förflutit som vanligt bad min man om att få fortsätta bo ensam i vårt sommarhus över hösten. Han sa att han vill få en paus och vara ensam med sina tankar och fotointresset några månader.  Detta tyckte jag var en bra ide och så blev det.

    När vintern kom flyttade min man tillbaka till vårt hus och allt var som vanligt igen.

    Efter nyår överraskade min man mig med att berätta att han hade sökt en tjänst långt från vart vi då bodde. Jag blev väldigt överraskad och frågade varför, han hade ju en bra tjänst och var engagerad i flera organisationer där han hade förtroendeuppdrag. Varför skulle han lämna allt detta?

    Det var då det kröp fram. Hans förälskelse och passionerade förhållande till kvinnan. Han hade funderat mycket över detta och kommit fram till att det bästa för alla skulle vara att han flyttade långt bort. Han var övertygad om att det var vad som krävdes för att kunna avstå från henne. Jag blev självklart chockad över vad jag hörde och kunde liksom inte förstå hur min ordentlige man som alltid varit att lita på kunde ha försatt sig i denna situation.  

    Nu har det gått många år och ingen av oss har nämt detta igen.  Jag har inte ångrat att jag stannade med min man, för vi har ett lungt och skönt liv och en vänskap som är få förunnat.  Så mitt svar på TS fråga är att det behöver inte alls finnas några tecken på att ens partner är otrogen. Han förändrades inte och ingenting har förändras i vår relation.  

    Det finns säkert de som inte kan förstå att jag stannade men för min del har den romantiska kärleken till min man för änge sedan ersatts av en djup vänskap och samhörighet. Detta förändrades inte av detta

  • Anonym (Ålands Hav)

    Tack 🙏🏻
    Fler erfarenheter? 

Svar på tråden Du som blivit bedragen , hade du någon som helst magkänsla/aning om det?