Far / morföräldrar: hur mycket ger ni till barnbarnen i julklapp?

Min mamma och hennes man ger för 1000:- till varje barnbarn, men det är 7 st nu (med ett 8.e på väg) plus att alla fyller år i spannet slutet av november-början av februari och de ger för lika mycket till 6 vuxna barn också så de har börjar prata om att dra ner lite nu. 

Min pappa och hans fru swishar en femhundring till de äldsta och de yngre får något paket för däromkring, ofta lite mindre.

Min sambos mamma har sämre ställt och ger för runt hundringen per barnbarn och sambons pappa har inte gett något till barnbarnen på typ 10 år.

Så trött jag blir.

De har arbetat ett helt liv och du ska påpeka att de minsann har råd att unna sig det de vill ha.

Jag skulle aldrig ha dåligt samvete för att jag reser utomlands två eller tre gånger varje år. Barnbarnen får för 300-500 per barn. Jag har två barnbarn.
Inbland lägger vi ihop om de vill ha något dyrare då brukar jag bidra med ett par hundringar då vi är ganska många som bidrar.

Varför skulle jag ösa pengar över mina barnbarn och avstå det jag själv vill ha?
Och, de kanske tycker att det är snålt in med pengar vilket gör att de måste hushålla för att ha råd? Då ligger knappast presenter i topp på den listan kan jag lova.

Låt för f*n pensonärer vara ifred från girigheten!!!

*ARG SOM FAN PÅ SÅNT BETEENDE*

Du har nog missförstått mig. Frågan i ts var om de behöver avstå saker i januari vilken mina föräldrar inte behöver. Mina föräldrar vill ge mina barn saker när de kan vara med och se deras glädje. De vill ta med vart barnbarn på upplevelser utan oss föräldrar. Men mina föräldrar har pengar över att unna sig resor, teaterbesök, ny husbil, bygga uterum - utan att de behöver dra åt svångremmen. Mina föräldrar är privilegade att ha den möjligheten, men de har även inställningen att leva upp sina pengar själva vilket jag unnar dem, mitt arv kommer bli fantastiska minnen av underbara föräldrar!

Tack för alla svar!!!

Fler saker som jag blev nyfiken på :

Brukar det vara ungefär samma prisnivå till barnens födelsedagar?

Brukar ni ge lika mycket till era vuxna barn med respektive, jul/födelsedag?
/ brukar ni vuxna barn få lika mycket som era barn får?

Jag får ingen julklapp av mina föräldrar, om något så är det symboliskt (nåt år fick jag en handduk mamma hittat som hon tyckte jag skulle ha, min man fick ljus...)
På min födelsedag får jag oftast en peng så jag kan köpa en blomma, vi bor långt från varandra. Min man får present av min föräldrar när han fyller jämt.

Mina svärföräldrar ger för olika summor till alla barnbarn, ex fick min äldsta en dyr barncykel men den har sedan alla andra barnbarn använt. Min man får julklapp och födelsedagspresent av sina föräldrar, ofta lite dyrare -t.ex. gräsklippare eller skruvdragare. Jag har fått något litet av svärföräldrarna när jag fyllt jämt eller ibland gemensam julklapp med min man.

Mitt syskon med 5 barn får inga egna julklappar, alla pengar mina föräldtar lägger på den familjen går till barnbarnen. Jag som bara har ett barn brukar dock få.. Mina föräldrar vill helt enkelt lägga ungefär samma summa totalt på alla sina barns familjer, men inte att barnbarnen får olika. 

Brukar vara samma till födelsedag.

Jag ser mina barn och barnbarn samt deras respektive som individer. Klumpar inte ihop dom. 

Du har nog missförstått inlägget. 

 

Våra 6 barnbarn får 1000 kr + en present till jul och vid bemärkelsedag, barnen och deras respektive får detsamma + en större peng till jul.

Och mina föräldrar som bjuder på resor mm ser hur de lägger hundratusentals kronor mer på sitt barn med många barns familj än på sitt barn med få barns familj (varje resa med mitt syskons familj så är de 7 hon bjuder, varje resa med min familj är det två då min man inte brukar följa med) och väljer att symboliskt kompensera för det med julklappar och födelsedagspresenter till mig.

Alla gör ju som de vill, men för mig är det ett märkligt sätt att tänka. Jag har inga barn, men mina syskon har. Man kan ju lika gärna se det som att mina syskon bidrar med mer glädje till mina föräldrars liv genom barnbarnen, och att pengar inte är allt. För MIG hade det känts märkligt om jag skulle "kompenseras" på något sätt.

Tack alla för era svar, så intressant att läsa

Min mamma som har låg pension brukar ge mig för ett par hundra. Jag skulle aldrig be henne och förväntar mig inget men hon vill gärna ge. Till barnen blir det dock ca 700 kr per barn. Hon har fyra, snart fem barnbarn. Hon gör ingen skillnad på min bror som har ett barn eller mig som har snart fyra - alla får av samma värde. Hon tycker också det är väldigt roligt och viktigt att välja ut, förbereda och ge. Det är fint. Hon slösar också gärna på sina barnbarn när hon får tillfälle (mat, fika, små presenter eller något de behöver när vi träffas som ett par handskar eller ett skärp) fast hon inte har så mycket själv. Hon är en sån fin person. Min pappa (de är inte ett par) ger för obestämt belopp (troligtvis ca 200 kr) de gånger han kommer ihåg, samma till mig. Det är ofta väldigt enkla saker fast han har bättre ställt. Men det är absolut inte avgörande och för mig är det viktigt att barnen varken förväntar sig något eller dömer någon efter om de kommer ihåg eller hur dyra presenterna är, och det gör de inte heller. Konstigare är dock när min pappa som inte har ont om pengar ber mig swisha när han varit på restaurang med sitt eget barnbarn. Men men.. Svärföräldrarna öser över barnen, de har ett biologiskt barnbarn (snart två) och två bonusbarnbarn och de glömmer aldrig ringa och ge, ger lika mycket som vi föräldrar, ger också ofta andra bidrag till lov och liknande. De gör ingen skillnad på gemensamma och de andra - alla är lika viktiga. De ger också mig mer än mina egna föräldrar, och bidrag till resa. De har också bättre ekonomiska förutsättningar. Jag är tacksam för det men skulle inte tyckt sämre om dem om de inte varit så givmilda, men det jag framför allt är oerhört imponerad av och tacksam för är att de oavsett belopp behandlar mina barn till 100% som gemensamma barnet på alla sätt. Det tycker jag är otroligt vackert. Detsamma gör min sambos mormor - hon ser alla barnbarn som helt tillhörande hennes familj och är oerhört stolt över allihop, biologiska, adopterade och bonusbarnbarnsbarn. Det gjorde även min sambos morfar när han levde. Underbara människor.

Fler ?

Mina egna föräldrar har gått bort, så de ger inte sina barnbarn något. Min egna morföräldrar, som ännu lever, ger barnbarnsbarnen för undefär 300 kr vardera. Dels är de själva fattigpensionärer eller snudd på, dels är barnen små ännu och har inte så stora förväntningar. Min farmor, som är den som lever på den sidan, har det lite bättre ställt och ger för ca 100 ?, plus frakt.

På barnens pappas sida är det lit så att vi faktiskt bromsar, för de både kan och vill ge mycket. De själva hade det dessutom sämre ställt som barn, och när deras barn var små, plus att de även behöver vår hjälp praktiskt, så de vill gärna kompensera. Men vi har sagt att de inte får ge för mer än en tusenlapp per barn heller. 

I slutändan är det då jag som är fattiglappen som mest ger mat och kärlek, haha.