• Anonym (Förtivlad)

    Hon vill separera..

    Hej!

    Får några år sen träffade jag min nuvarande sambo, efter en lång tids långdistansförhållande de bestämmer vi oss för att flytta ihop. Ett mycket stort steg för mig som släppte allt och flyttade på mig ca 30 mil. Frid och fröjd lever vi ett bra liv ihop!

    Dec -24 kom beskedet att min mor fått cancer. Mycket dålig sådan med liten risk att bli frisk, senare på våren gick mamma bort hastigt efter att cancern spred sig för mycket.

    Under samma tid hade jag mitt kämpigaste jobbprojekt nånsin. Var nog ganska nära att gå i väggen med denna mix av jobb och privatliv.

    Har säkert inte varit den roligaste sambon under denna tid mycket bråk och tjafs om småsaker. Under semestern börjar vi bråka och min sambo vill separera. Hon känner sig inte älskad, trött på bråk och vill inte fortsätta mer. Jag är ganska klumpig person som lett till många problem tack vare en gammal skada min sambo har, hon är mycket känslig för stötar och ryck. Nånting som rimmat dåligt med min klumpighet och hennes sköra kropp. Många behandlingar har det blivit.

    Vi bestämmer oss för att lugna oss lite och efter ca 2v provar vi på att gå i parterapi. Jag är verkligen beredd att ge allt för min älskade sambo. Vi går dit en gång och pratat ur oss om våra problem.
    Vi talar ut om våra problem, kommer väl fram att vi haft en hel del missförstånd pga kommunikation. Prat om känslor m.m. jag lyssnar och tar åt mig av allt.
    Några veckor går, jag tänker mig för för att inte råka stöta till henne och påverka hennes skada. Vi gör saker ihop, vårat förhållande börjar nu kännas bra igen. Vi har börjat säga att vi älskar varandra och har det sådär bra man kan ha.
    Sen händer den här skiten...
    I helgen vaknar jag mitt i natten, får frågan av henne.
    "-Vet du vad du har gjort?"
    Jag förstår såklart ingenting och frågar vad som har hänt.
    Hon förklarar att jag har tagit tag i henne hårt och ruskat om henne i sängen. Hon blir rädd och säger ingenting när jag gör det. Såklart triggar det här hennes gamla nack/ryggskada så hon får jätteont och är helt förstörd.
    Jag är lika chockad som henne över vad som hänt.
    Vi lyckas somna om och tar upp detta igen på Söndag. Hon vill jag ska stanna hemma i veckan och ta hand om henne och hälpa till på gården. Jag är helt ok med detta efter vad som hänt. 
    Sen tvärvänder hon och vill att jag åker och jobbar trots att jag ifrågasätter om det är lämpligt.
    Jag åker motvilligt iväg och jobbar på måndag. Jag är borta på resjobb, panikjobb som måstr igång så vi jobbar in veckan så jag är redo att åka hem redan på onsdag kväll. Hör av mig till min sambo och säger att jag är påväg hem. 
    Hon ringer direkt och säger till mig:
    "-Jag vill inte att du kommer hem, jag vill inte träffa dig ensam."
    Kan vara något av det värsta ord jag fått mot mig. 
    Pratat om hur detta ens ska vara möjligt att genomföra, vi bestämmer oss för att träffas först dagen efter tillsammans med parterapeuten. 
    Med det sagt känns det iaf som hon vill försöka lösa detta så det känns iaf lite bra för mig.
    Väl där är hon ganska så bestämd redan att hon vill separera. Terapeuten försöker luska med oss båda om händelsen och medla och försöka förstå, han gör det bra. Men hon är helt bestämd efter denna händelse.
    Vad gör jag? Jag är helt jävla förstörd och chockad över det här. Jag har aldrig i hela mitt liv velat göra någon illa. Och framförallt inte min älskade sambo.
    Så händer det här.. i sömnen, jag minns ingenting av händelsen. Känner mig helt handlingsförlamad över det här.
    Hon ska nu bo hos någon kompis då hon inte vill vara under samma tak som mig. Jag är nu hemma på våran gård vi har ihop, försöker ta in allt utan att bryta ihop helt. 

    På mötet säger hon att hon vill bo kvar på gården, och frågar om jag kan vara ute på 2veckor. Det är inte ens möjligt. Nytt boende på 2v? ALLT som är mitt på gården ska försvinna.. 
    Hjälp... 😓
  • Svar på tråden Hon vill separera..
  • Anonym (Osar katt)

    Fruktansvärt. Jag beklagar verkligen ☹️
    Försök lägga mycket tid på saker som håller tankar borta. Alla trista saker som medföljer en separation, är på sätt och vis ändå bra för att hålla fokus på det istället för separationen.

    Timingen är minst sagt illa, och det är mystiskt att hon har så bråttom att få ut dig när det finns andra lösningar att ta till först. Du har dock rätten på din sida att stanna i 3 månader, men jag förstår att det blir en olustig situation.

    Vad du än gör, så gå inte med på att hjälpa henne sen med det ena och andra på gården . Om det är som du säger att hon inte har någon annan, eller mycket hjälp att ta till kanske hon spelar på ditt hopp om att få henne tillbaka.

    Folk kan bete sig väldigt illa efter separationer. Jag fick höra mycket skit som jag aldrig gjort, saker som var rena lögner. Det är tyvärr vanligt när den andre vill framstå som att den gjort rätt och försökt, men att du är boven. 


    Ta hand om dig, och tillåt dig sörja ordentligt. ❤️

  • Anonym (Grabb)
    Anonym (finance-bitch) skrev 2025-09-29 18:21:22 följande:

    Vilken hemsk situation du har hamnat i, utslängd från ditt hem i samma veva som du ska begrava din mamma! Två stora förluster på en gång, din relation och din mor.
    Sörj och låt det göra ont, men inte så ditt ex ser det. 

    Ta kontakt med en jurist som kan familjerätt och meddela ditt ex att du begär bodelning. Ni ska dela lika på nettovärdet av gården som ni äger gemensamt, och ert bohag. Ingenting annat ingår i bodelningen. Du får behålla dina verkstadsgrejer och hon sina hästar. Ni behåller era respektive sparpengar och andra tillgångar som exempelvis bilar, så det kan du göra vad du vill med redan nu. Vet du om hon har råd att köpa ut dig från gården, förresten?

    När ni träffas, var saklig, korrekt och kylig. Jag vet att det är svårt, men det hjälper att hålla mentalt avstånd till henne, då kommer hon inte åt dig och det blir heller inget drama från din sida. Sörjer gör du när hon inte är med, som sagt.

    Bra att du har familj och vänner som kan stötta dig! Låt dem hjälpa dig, du behöver det nu.


    Läs detta en gång till TS!

    Du skrev någonstans ovan att det finns "bra papper skrivna, testamente etc". Då är det nu hög tid att gräva fram dessa papper. Ta fram kontoutdrag på eventuella sparkonton, gemensamma lån etc.

    Dags för dig att sätta dig ner och börja göra en lista på saker - utifrån en tänkt bodelning. Inte sällan så hamnar man i någon form av "kvittningsförfarande". Lite som "finance-bitch" skriver. 

    Hon kan behålla X mot att du behåller Y. Hästar vs. verkstadsutrustning exempelvis.

    Nu framgår det inte i sak hur ditt "inköp" i gården gick till... Gjorde ni en värdering då? Det kanske framgår av "köpebrevet. Om så är fallet så är det dags att göra en ny värdering? Finns det lån på gården? Fram med dessa uppgifter också.

    Jurist eller inte... Tja, kanske! Men även om du ska ta kontakt med en jurist så kommer du behöva "plocka fram material" själv (!). Så det är lika bra att börja, själv!

    Kontakt med mäklare för värdering. Kontakt med bank om det finns lån etc.

    Långt ifrån alla separationer, skilsmässor kräver jurister. Men det kommer du märka...

    Hur tufft det än låter, hur tufft den än är så är det nu dags att hålla isär känslor och "logik/fakta". Inse att separationen är ett faktum. Nu skall saker delas upp. Ni skall gå skilda vägar.

    Gråta och sörja kan du göra "sen". Tyvärr. 

    Nu framgår det inte helt tydligt, men mellan raderna så verkar du vara den som jobbar och sliter. Så jag tror att du i viss mån får förbereda dig för att det kan bli en "slitsam" bodelning... se det jag strök under i "finance-bitch" inlägg. 

    Samt att jag tror att du kommer behöva vara den som driver denna bodelning framåt. Givet att din blivande ex-sambo verkar anamma ett flyktbeteende...

    Stålsätt dig. Sysselsätt dig med praktiska saker, som att börja skissa på bodelningen. Sköt ditt jobb. 

    Som sagt, det kommer en tid när du kan gråta och sörja det som var...
  • Anonym (finance-bitch)
    Anonym (Grabb) skrev 2025-09-30 08:44:03 följande:
    Du skrev någonstans ovan att det finns "bra papper skrivna, testamente etc". Då är det nu hög tid att gräva fram dessa papper. Ta fram kontoutdrag på eventuella sparkonton, gemensamma lån etc.

    Dags för dig att sätta dig ner och börja göra en lista på saker - utifrån en tänkt bodelning. Inte sällan så hamnar man i någon form av "kvittningsförfarande". Lite som "finance-bitch" skriver. 

    Hon kan behålla X mot att du behåller Y. Hästar vs. verkstadsutrustning exempelvis.
    Du skriver många bra saker, du ger mig medhåll och allt, men det som står i citatet stämmer inte riktigt. Det är jättebra om TS har ordning på sina papper, men enligt sambolagen är det endast "sambornas gemensamma bostad och bohag" (citat ur minnet) som ingår i bodelningen. I princip är det gården som de äger gemensamt och bohaget (alltså grejerna inne i boningshuset), som ska delas 50/50. Inget annat är samboegendom. Inte hästarna eller verkstadsutrustningen, inte sparpengar, bilar och traktorer, inte personliga smycken och klockor.

    En jurist (minst en, ex-sambon kanske vill anlita en egen) bör vara inblandad i bodelningen så att allt blir rätt. Det viktigaste här är gården. Ska ex-sambon köpa ut TS måste Lantmäteriet ha en korrekt fångeshandling, bodelningsöverenskommelsen på papper, för att kunna föra över TS´ ägarandel till sambon. Dessutom kommer den inblandade banken vilja se korrekta dokument för att föra över pengar från ex-sambon till TS.
    Möbler och husgeråd kan TS och exet förhoppningsvis dela upp själva, utan jurist. 
  • Anonym (Nora)

    Tillägg till det som skrivits ovan.

    Du äger halva. Om du flyttar ut får hon kompensera dig ekonomiskt för att du inte kan utnyttja ditt hus, hon får betala hyra till dig för din halva av huset. 


    Du behöver inte återställa en ombyggnad. Du äger halva och hon gick med på att du byggde om till verkstad. 

    Som skrivits tidigare, bodelningsavtal för samboegendom och oberoende värdering av gården är viktiga. Gården samägs (lag om samägande gäller) och är inte samboegendom. 


    Hon kan inte bestämma att du måste flytta ut om 2v. När bodelningsavtal är färdigt och det är klart att hon ska överta och köpa ut dig, måste du flytta. I praktiken får ni förstås komma överens om något vettigt, du flyttar ut och dina saker står kvar några månader, mot att hon betalar dig en låg ?hyra? för din del. 


    Det går aldrig att bevisa om du skakade henne i sömnen eller om hon bara drömde detta, så strunta i detta. 

  • Anonym (Grabb)
    Anonym (finance-bitch) skrev 2025-09-30 09:37:35 följande:
    Du skriver många bra saker, du ger mig medhåll och allt, men det som står i citatet stämmer inte riktigt. Det är jättebra om TS har ordning på sina papper, men enligt sambolagen är det endast "sambornas gemensamma bostad och bohag" (citat ur minnet) som ingår i bodelningen. I princip är det gården som de äger gemensamt och bohaget (alltså grejerna inne i boningshuset), som ska delas 50/50. Inget annat är samboegendom. Inte hästarna eller verkstadsutrustningen, inte sparpengar, bilar och traktorer, inte personliga smycken och klockor.

    En jurist (minst en, ex-sambon kanske vill anlita en egen) bör vara inblandad i bodelningen så att allt blir rätt. Det viktigaste här är gården. Ska ex-sambon köpa ut TS måste Lantmäteriet ha en korrekt fångeshandling, bodelningsöverenskommelsen på papper, för att kunna föra över TS´ ägarandel till sambon. Dessutom kommer den inblandade banken vilja se korrekta dokument för att föra över pengar från ex-sambon till TS.
    Möbler och husgeråd kan TS och exet förhoppningsvis dela upp själva, utan jurist. 
    Det är givetvis helt korrekt så. Förenklat så kan man säga - "det man gick in med går man ut med" (bilar, kläder, smycken etc). Samt att det som skall fördelas är det som anskaffats som gemensam samboegendom under samboskapet, precis som du säger. Vilket oftast är bostad och bohag.

    MEN jag är bara lite "rädd" att TS blivande ex-sambo kommer att börja trilskas och yvas. Så då kan det vara bra att börja skissa på "sin egendom" på egen kammare. 

    Sen håller jag (fortfarande) med dig. Gården kommer vara den absolut viktigaste punkten på listan. Så bäst är att börja utifrån en fallande skala (ekonomiskt, värdemässigt, pengamässigt). Nå en överenskommelse därvid. 

    Tyvärr så fastnar somliga blivande ex-partners på att tjafsa om saker om har föga ekonomiskt värde och så blir hela diskussionen infekterad och så kör man fast fullständigt...

    Har man inget "ekonomiskt" (eller känslomässigt!) intresse av den luggslitna soffan i vardagsrummet? Då är det bättre att exet får den...

    Det kan absolut vara klokt att kontakta en jurist. Min poäng är dock att det är mycket värt att börja plocka fram eventuell dokumentation själv. Så behöver man inte lägga så många timmar hos en jurist... och är båda parter överens så är behovet av en jurist mindre och då kan det räcka med att bodelningen blir korrekt upprättad rent formellt med korrekta skrivelser för att sköta kontakt med LM och ev Bank.

    Men jag tror att TS måste vara drivande i detta... och som du säger; sköt det sakligt och korrekt.

    Känslomässiga sår får man ta hand om efteråt...
  • Anonym (Förtivlad)

    Tack för alla fina svar, tips och pepp! Hjärta

    Idag var hon in i huset med en kompis som sällskap. Frågade mig om jag hittat nån lösning vart jag ska bo. Berättade att jag ska hem till farsan igen, men att det inte är gjort i en handvändning.

    Hon verkar fortfarande tro att jag kan vara ur huset under dessa 2v hon pratat om. Sen säger hon igen att hon inte klarar av att komma hit utan nån med. Helt sjukt att bli behandlad som att jag har misshandlat henne. Vad som sägs till andra vill jag inte veta.

    Jag ska träffa henne imorgon em med terapeuten och göra upp en plan. Måste försöka gå att föra en rimlig diskussion när han är med med iaf. Blir spännande, jag är skeptisk till att det kommer gå bra. 

    Efter det mötet drar jag ner första lasset med grejer, mina motorcyklar åker med ner till farsan. Sen blir jag kvar där nere under helgen. Träffa familj, syskon, kompisar, dom som bryr sig om mig. Det behövs nu. Solig

  • Anonym (finance-bitch)

    Vad skönt att du kommer framåt mitt i detta elände! 

    Hoppas ert besök hos terapeuten blir konstruktivt. Jag vet att jag upprepar mig, men du kör samma förhållningssätt hos terapeuten som annars: du är saklig och lösningsinriktad. Kasta skit och anklagelser låter du henne göra, du är där för att ni ska komma överens om hur er separation ska gå till.

    Du har rätt att befinna dig i huset och andra delar av fastigheten så länge du fortfarande är delägare, och det lär bli längre än 2 veckor till. Vet du om hon har ekonomisk möjlighet att köpa ut dig, eller åker ni på att sälja fastigheten till en utomstående?

    Låter hoppingivande att du har någonstans att ta vägen, något att återvända till, och att det finns människor som ställer upp för dig i den här tuffa situationen!

  • Anonym (Ninni)
    Anonym (Förtivlad) skrev 2025-10-01 18:05:00 följande:

    Tack för alla fina svar, tips och pepp! Hjärta

    Idag var hon in i huset med en kompis som sällskap. Frågade mig om jag hittat nån lösning vart jag ska bo. Berättade att jag ska hem till farsan igen, men att det inte är gjort i en handvändning.

    Hon verkar fortfarande tro att jag kan vara ur huset under dessa 2v hon pratat om. Sen säger hon igen att hon inte klarar av att komma hit utan nån med. Helt sjukt att bli behandlad som att jag har misshandlat henne. Vad som sägs till andra vill jag inte veta.

    Jag ska träffa henne imorgon em med terapeuten och göra upp en plan. Måste försöka gå att föra en rimlig diskussion när han är med med iaf. Blir spännande, jag är skeptisk till att det kommer gå bra. 

    Efter det mötet drar jag ner första lasset med grejer, mina motorcyklar åker med ner till farsan. Sen blir jag kvar där nere under helgen. Träffa familj, syskon, kompisar, dom som bryr sig om mig. Det behövs nu. Solig


    Om hon har bestämt sig för sin version om hur du är som person, så tror jag dessvärre att hon kommer att hålla fast vid den hos terapeuten.Så det mötet blir nog som du tror.

    Bra att du åker ner till människor som bryr sig om dig och är snälla!
  • Anonym (Förtivlad)
    Anonym (finance-bitch) skrev 2025-10-01 18:35:44 följande:

    Vad skönt att du kommer framåt mitt i detta elände! 

    Hoppas ert besök hos terapeuten blir konstruktivt. Jag vet att jag upprepar mig, men du kör samma förhållningssätt hos terapeuten som annars: du är saklig och lösningsinriktad. Kasta skit och anklagelser låter du henne göra, du är där för att ni ska komma överens om hur er separation ska gå till.

    Du har rätt att befinna dig i huset och andra delar av fastigheten så länge du fortfarande är delägare, och det lär bli längre än 2 veckor till. Vet du om hon har ekonomisk möjlighet att köpa ut dig, eller åker ni på att sälja fastigheten till en utomstående?

    Låter hoppingivande att du har någonstans att ta vägen, något att återvända till, och att det finns människor som ställer upp för dig i den här tuffa situationen!


    Yes det är min plan, jag ska vara så korrekt och saklig jag bara kan.

    Hon har börjat sålt av en hel del av hennes grejer för att finansiera utköpet, fyrhjulingen med tillbehör t ex var hennes. Vagnen till den är redan såld, hjulingen är ute på annons. Så helt smärtfritt blir det inte för henne ekonomiskt det vet jag. 

    Frågade hur hon skulle klara sig utan den dock, för vet att hon inte fixar den biten även med fyrhjulingen. Det är mycket att ploga här. Hon skulle köpa tjänsten påstod hon. 
    Anonym (Ninni) skrev 2025-10-01 18:56:28 följande:
    Om hon har bestämt sig för sin version om hur du är som person, så tror jag dessvärre att hon kommer att hålla fast vid den hos terapeuten.Så det mötet blir nog som du tror.

    Bra att du åker ner till människor som bryr sig om dig och är snälla!

    Tyvärr är det nog så. Min vision är att vara så lugn, korrekt och rimlig jag kan. Vi lär ju försöka mötas och enas för att kunna lösa situationen. 

    Yes, det behövs nu. Planera lite framtid och ses över lite god mat. 😊
  • Anonym (Förklara?)

    Gud, jag förstår att du är förtvivlad men verkligen cred till dig för hur du hanterar situationen som du hamnat i. Det kommer att vara väldigt svårt ett tag men ärligt talat, jag tycker att hon beter sig ganska oberäkneligt du är värd att ha en relation som är på lika villkor, jag har definitivt känslan av att hon inte är helt ärlig mot dig. Förhoppningsvis kan du påbörja ett liv själv och på sikt med någon som inte strular runt på det här sättet...sitt still i båten så mycket du kan, var saklig, visa din sorg över situationen hos terapeuten och ta all hjälp och tröst du kan få från nära och kära. Du överlever men det kommer att vara en tuff tid. 

Svar på tråden Hon vill separera..