Anonym (Förtivlad)

Thu 25 Sep 19:22

26 svar

Hon vill separera..

Hej!

Får några år sen träffade jag min nuvarande sambo, efter en lång tids långdistansförhållande de bestämmer vi oss för att flytta ihop. Ett mycket stort steg för mig som släppte allt och flyttade på mig ca 30 mil. Frid och fröjd lever vi ett bra liv ihop!

Dec -24 kom beskedet att min mor fått cancer. Mycket dålig sådan med liten risk att bli frisk, senare på våren gick mamma bort hastigt efter att cancern spred sig för mycket.

Under samma tid hade jag mitt kämpigaste jobbprojekt nånsin. Var nog ganska nära att gå i väggen med denna mix av jobb och privatliv.

Har säkert inte varit den roligaste sambon under denna tid mycket bråk och tjafs om småsaker. Under semestern börjar vi bråka och min sambo vill separera. Hon känner sig inte älskad, trött på bråk och vill inte fortsätta mer. Jag är ganska klumpig person som lett till många problem tack vare en gammal skada min sambo har, hon är mycket känslig för stötar och ryck. Nånting som rimmat dåligt med min klumpighet och hennes sköra kropp. Många behandlingar har det blivit.

Vi bestämmer oss för att lugna oss lite och efter ca 2v provar vi på att gå i parterapi. Jag är verkligen beredd att ge allt för min älskade sambo. Vi går dit en gång och pratat ur oss om våra problem.

Vi talar ut om våra problem, kommer väl fram att vi haft en hel del missförstånd pga kommunikation. Prat om känslor m.m. jag lyssnar och tar åt mig av allt.

Några veckor går, jag tänker mig för för att inte råka stöta till henne och påverka hennes skada. Vi gör saker ihop, vårat förhållande börjar nu kännas bra igen. Vi har börjat säga att vi älskar varandra och har det sådär bra man kan ha.

Sen händer den här skiten...

I helgen vaknar jag mitt i natten, får frågan av henne.

"-Vet du vad du har gjort?"

Jag förstår såklart ingenting och frågar vad som har hänt.

Hon förklarar att jag har tagit tag i henne hårt och ruskat om henne i sängen. Hon blir rädd och säger ingenting när jag gör det. Såklart triggar det här hennes gamla nack/ryggskada så hon får jätteont och är helt förstörd.

Jag är lika chockad som henne över vad som hänt.

Vi lyckas somna om och tar upp detta igen på Söndag. Hon vill jag ska stanna hemma i veckan och ta hand om henne och hälpa till på gården. Jag är helt ok med detta efter vad som hänt.

Sen tvärvänder hon och vill att jag åker och jobbar trots att jag ifrågasätter om det är lämpligt.

Jag åker motvilligt iväg och jobbar på måndag. Jag är borta på resjobb, panikjobb som måstr igång så vi jobbar in veckan så jag är redo att åka hem redan på onsdag kväll. Hör av mig till min sambo och säger att jag är påväg hem.

Hon ringer direkt och säger till mig:

"-Jag vill inte att du kommer hem, jag vill inte träffa dig ensam."

Kan vara något av det värsta ord jag fått mot mig.

Pratat om hur detta ens ska vara möjligt att genomföra, vi bestämmer oss för att träffas först dagen efter tillsammans med parterapeuten.

Med det sagt känns det iaf som hon vill försöka lösa detta så det känns iaf lite bra för mig.

Väl där är hon ganska så bestämd redan att hon vill separera. Terapeuten försöker luska med oss båda om händelsen och medla och försöka förstå, han gör det bra. Men hon är helt bestämd efter denna händelse.

Vad gör jag? Jag är helt jävla förstörd och chockad över det här. Jag har aldrig i hela mitt liv velat göra någon illa. Och framförallt inte min älskade sambo.

Så händer det här.. i sömnen, jag minns ingenting av händelsen. Känner mig helt handlingsförlamad över det här.

Hon ska nu bo hos någon kompis då hon inte vill vara under samma tak som mig. Jag är nu hemma på våran gård vi har ihop, försöker ta in allt utan att bryta ihop helt.

På mötet säger hon att hon vill bo kvar på gården, och frågar om jag kan vara ute på 2veckor. Det är inte ens möjligt. Nytt boende på 2v? ALLT som är mitt på gården ska försvinna..

Hjälp... 😓

Anonym (Ärdusäker?)

Fri 26 Sep 22:51

#11

Är du säker på att hon har en whiplashskada och är så känslig? Det rimmar illa med att kunna ta hand om en gård. Hon kanske har hittat på allt för att få uppmärksamhet.

Anonym (Förtivlad) Trådstartaren

Sat 27 Sep 07:55

#12

Anonym (Osar katt) skrev 2025-09-26 08:15:19 följande:

Det du absolut inte ska ge efter på är att låta henne få din del av gården. Hon kan spela ett spel för att du ska känna dåligt samvete och avsäga dig detta. Hon får helt enkelt köpa ut dig, och du har laglig rätt att stanna (2-3 mån?) för att hitta nytt ställe att bo på.

Hela historien är misstänksam. Om hon är sjuk och inte kan ta hand om en gård, hade hon inte kastat ut dig så fort. Har hon föräldrar, vänner eller släktingar som kan ställa upp så pass att de kan ta över? Annars är det helt klart någon annan i bilden. Ja, de flesta tecken tyder på det, såvida du inte går i sömnen och kastar dig över henne.

Kan hon inte låsa dörren till sitt sovrum?

Jag måste bli utköpt, så det kommer jag inte avsäga mig. Jag fixar det inte ekonomiskt annars, mina livsbesparingar är nedlagda här. En del grejer kommer bli svårt att lösa, jag har lagt ner min själ i min verkstad jag byggt på i flera år. Fick ta en stalldel att bygga om, är rädd jag kommer åka på att bygga om det tillbaka.

Jag har föreslagit att vi kan vara på gården båda 2 men inte sova i huset tillsammans. Jag fick ett bestämt nej.

Anonym (123) skrev 2025-09-26 11:05:59 följande:

Får förövrigt inte alls ihop det med att hon skulle få så ont av att du råkar stöta in i henne samtidigt som hon kan hålla på med hästar. Jag håller också på med hästar och jag har också kroniska smärtor. Inte en chans att de stötar jag får från hästar gör mindre ont än de situationerna du beskriver att du har "utsatt" henne för.

Jag förstår din tanke, hästarna är triggat det ganska många ggr. Senast för några veckor sen fick hon en butt på rumpan/ryggen i stallet från en av hästarna.

Anonym (Grabb) skrev 2025-09-26 11:17:51 följande:

Hon har en whiplash-skada. Ok. Du har haft det tufft en längre tid (dödsfall i familjen, stress på jobbet). Ok. Hon verkar vara väldigt känslig, kanske både rent fysiskt men även som "person". Ok. Ni har haft det tufft en tid, relationen känns "sådär", tjafs, bråk, missförstånd, dålig kommunikation. Ok. Ni går en gång (!) i parterapi. Ok.

Sen händer det något en kväll/natt när ni båda sover... som uppenbarligen triggar (främst) din sambo. Påståenden om att du "tagit tag i henne hårt och ruskat om henne". Ok. Du förstår ingenting, minns ingenting. Ok. Hmmm.

Hon vill inte att du reser bort. Ok. Men tvärvänder helt plötslig. Ok. Hon vill inte träffa dig "ensam". Ok. Ni har ytterligare samtal hos terapeuten, men det framkommer inget mer i sak. Ok.

Och nu vill hon separera, inget mer prat, inget mer prat om denna "händelse". Ok.

Surrealistiska känslor snurrar runt i din kropp. Ok.

Antingen så har det hänt något den där kvällen/natten, eller så har det inte gjort det. Kanske har du "rört", "stött i" (?, givet att du är klumpig... vad nu det betyder...) henne på något sätt (i sömnen, omedvetandes) men som triggat något hos henne, hennes skada, whatever.

Tror tyvärr att denna relation är bortom all räddning. Hur tråkigt det än må kännas... Men om jag vore du så skulle jag förbereda mig för en separation. Givet att hon inte vill prata med dig, med dig och er terapeut, hon vill inte vara "ensam" med dig, tar med sig en vän för att kunna vara på gården.

Gör i ordning det praktiska (kring ekonomi), var du skall ta vägen etc. Sen handlar det om att hålla isär det praktiska/logiska och det känslomässiga.

Sen är det "bara" att be om ett möte, samtal, om det praktiska (från din sida), dvs möta henne i hennes önskan om separation... först då kan du se var sjutton hon står i allt detta... Just nu så verkar hon mest fly från dig och er relation och det "praktiska kring gården"... det håller inte i längden...

Kanske har denna separation legat i fatet en längre tid... vad vet vi... vad vet du...

Vet inte riktigt vad jag ska svara här. Vet knappt vart jag ska ta vägen bara. Få tag på en paniklägenhet här, alltså jag vet inte. Jag själv kommer ha tak över huvudet, men alla grejer. Bott på gård innan jag flyttade hit med. Har flyttat alla grejer hit 30 mil bort, det tog sin tid. Vart ska allt detta ta vägen nu.

Min far erbjöd mig tillfälligt boende i hans hus, jag överväger idén för mitt eget bästa. Men som sagt, jag behöver byta jobb, flytta tillbaka dit. Laga eller fixa en ny bil, jag har förmånsbil genom jobbet nu. Innan allt detta är utrett har jag inte ekonomi att köpa något vettigt att åka i. Så jag är illa tvungen att fixa till min gamla bruksbil som stått sen jag skaffade förmånsbilen.

Och få med allt man har här. Det är flera veckor att bara organisera allt som finns + montera ner verkstaden där jag har bedrivit verksamhet.

Anonym (Ärdusäker?) skrev 2025-09-26 22:51:14 följande:

Är du säker på att hon har en whiplashskada och är så känslig? Det rimmar illa med att kunna ta hand om en gård. Hon kanske har hittat på allt för att få uppmärksamhet.

Jag kan inte se att hon har fejkat det i flera år. Och gått på behandlingar och rehab för många tusentals kronor i onödan.

Har skrivit på en liten text där jag vill förklara mig för henne. Är det dumt att skicka något sådant? Som det är nu vill hon ju knappt närma sig ett samtal.

Anonym (Förtivlad) Trådstartaren

Sat 27 Sep 08:38

#13

Anonym (Osar katt) skrev 2025-09-26 08:15:19 följande:

Det du absolut inte ska ge efter på är att låta henne få din del av gården. Hon kan spela ett spel för att du ska känna dåligt samvete och avsäga dig detta. Hon får helt enkelt köpa ut dig, och du har laglig rätt att stanna (2-3 mån?) för att hitta nytt ställe att bo på.

Hela historien är misstänksam. Om hon är sjuk och inte kan ta hand om en gård, hade hon inte kastat ut dig så fort. Har hon föräldrar, vänner eller släktingar som kan ställa upp så pass att de kan ta över? Annars är det helt klart någon annan i bilden. Ja, de flesta tecken tyder på det, såvida du inte går i sömnen och kastar dig över henne.

Kan hon inte låsa dörren till sitt sovrum?

Glömde förövrigt svara på det, nej jag tror hon kommer ha otroligt svårt med hjälp. Hon har ingen kontakt med sin mamma, hennes pappa finns inte kvar i livet. Hennes son finns, men han är inte så lagd åt det praktiska hållet. Han kanske kan hjälpa till med smågrejer men han ska börja studera. Så då finns knappt tiden.

Kanske nån vän kan hjälpa till, men det är fan ett heltidsjobb att bo såhär. Det kanske går ett tag.

Någon annan, alltså nej. Jag kan inte se hur det skulle gått till. Vi spenderar typ all tid hemma tillsammans på gården förutom på jobbet.

Jag kan ju inte förneka händelsen i sömnen. Det är utom mitt vetande.

Hon var här nu på morgonen med sin vän och tog hand om hästarna. Hon var in i huset igen, så jag var tvungen söka kontakt. Jag frågade om vi inte någon dag här kan försöka prata tillsammans.

Hon vägrar se mig ensam säger hon, frågar om hon tror jag ska ge mig på henne? Får till svar att hon inte litar på mig efter det som hände.

Hon förslog vi ses med terapeuten.

Hon verkar helt fast vid det beslutet att inte se mig ensam. Bara att höra det.. Jag bryter ihop.

Anonym (Förklara?)

Sat 27 Sep 15:27

#14

Kan hon inte träffat någon på jobbet?

Anonym (E)

Sat 27 Sep 16:09

#15

Det låter som att det ligger minst en hund begraven här. Jag tror att hon har bestämt sig att inte fortsätta med dig sen en tid tillbaka men det säger hon inte. Istället hittar hon på eller överdriver en mindre händelse när ni sov, säger till andra att du varit våldsam för att då är det inte hon som är boven som bryter upp utan du. En del människor vill vara "den goda" utåt till varje pris.

Att hon kräver att du ska flytta inom två veckor visar att hon bryr sig inte ett dugg om dig. Hon vet om att du har en verkstad och en mängd saker att flytta.

Det låter som att det kan vara en ny i faggorna, skulle passa med att hon trots en massa tunga sysslor med hästar som verkligen inte är milda mot kroppen mkt gärna vill ha bort dig på några veckor. Eller så finns det en annan version av förloppet om man hade frågat henne. Att du är omöjlig att leva med och hon vill bara avsluta det hela.

Anonym (Förtivlad) Trådstartaren

Igår 04:55

#16

Bara för mig att inse, jag måste flytta. Försökt närma mig henne via meddelande och samtal. Helt omöjligt, hon hatar mig.

Grova planen just nu är att flytta tillbaka dit jag kommer ifrån ca 30 mil härifrån, där jag bodde innan jag flyttade hit.

Så ska mellanlanda först och bo hos farsan, skaffa nytt jobb, senare flytta in i hans gamla föräldrahem. Dit jag kommer köra alla större grejer först. En gammal gård med stor lada osv. Hyresgäst där just nu så kommer inte kunna flytta in i huset förrns om ca 3-4 månader.

Skall ner på Fredag för urnsättning av mamma, så passar på att ta första lasset med ner redan då..

Hur fort jag kommer kunna ta mig härifrån vet jag inte. Påbörjat fixa gamla bruksbilen, ska ringa min gamla arbetsgivare idag och kollade läget. Vi har haft lite kontakt tidigare så håller tummarna.

Hemsk situation som jag inte kommer klara av själv. Har som tur var farsan, mina systrar och min bästa vän som kommer hjälpa till.

felicityporter

Igår 05:10

#17

Anonym (Förtivlad) skrev 2025-09-29 04:55:53 följande:

Bara för mig att inse, jag måste flytta. Försökt närma mig henne via meddelande och samtal. Helt omöjligt, hon hatar mig.

Grova planen just nu är att flytta tillbaka dit jag kommer ifrån ca 30 mil härifrån, där jag bodde innan jag flyttade hit.

Så ska mellanlanda först och bo hos farsan, skaffa nytt jobb, senare flytta in i hans gamla föräldrahem. Dit jag kommer köra alla större grejer först. En gammal gård med stor lada osv. Hyresgäst där just nu så kommer inte kunna flytta in i huset förrns om ca 3-4 månader.

Skall ner på Fredag för urnsättning av mamma, så passar på att ta första lasset med ner redan då..

Hur fort jag kommer kunna ta mig härifrån vet jag inte. Påbörjat fixa gamla bruksbilen, ska ringa min gamla arbetsgivare idag och kollade läget. Vi har haft lite kontakt tidigare så håller tummarna.

Hemsk situation som jag inte kommer klara av själv. Har som tur var farsan, mina systrar och min bästa vän som kommer hjälpa till.

Jag känner enormt mycket medlidande för dig, förstår att detta måste kännas helt jävla fruktansvärt. Och att behöva dra ett flyttlass i samband med din mammas urnsättning också? Fy fan? 😔 Jag lider verkligen med dig!

Tänk på att du inte behöver vara ute från gården så snabbt som din gamla hagga- öh, jag menar ex säger. Du har minst tre månader på dig. Stå på dig! Önskar dig all lycka! ❤️

Tecum

Igår 17:21

#18

Anonym (Förtivlad) skrev 2025-09-29 04:55:53 följande:

Bara för mig att inse, jag måste flytta. Försökt närma mig henne via meddelande och samtal. Helt omöjligt, hon hatar mig.

Grova planen just nu är att flytta tillbaka dit jag kommer ifrån ca 30 mil härifrån, där jag bodde innan jag flyttade hit.

Så ska mellanlanda först och bo hos farsan, skaffa nytt jobb, senare flytta in i hans gamla föräldrahem. Dit jag kommer köra alla större grejer först. En gammal gård med stor lada osv. Hyresgäst där just nu så kommer inte kunna flytta in i huset förrns om ca 3-4 månader.

Skall ner på Fredag för urnsättning av mamma, så passar på att ta första lasset med ner redan då..

Hur fort jag kommer kunna ta mig härifrån vet jag inte. Påbörjat fixa gamla bruksbilen, ska ringa min gamla arbetsgivare idag och kollade läget. Vi har haft lite kontakt tidigare så håller tummarna.

Hemsk situation som jag inte kommer klara av själv. Har som tur var farsan, mina systrar och min bästa vän som kommer hjälpa till.

Verkligen en hemsk situation och jag lider med dig. Inte nog med att hon hatar dig och inte vill kommunicera, antagligen sprider hon lögner om att du är våldsam också, för att motivera sitt ondskefulla beteende. Hon verkar helt dysfunktionell och lider antagligen av vanföreställningar.

Men se till att få ut allt ekonomiskt dom du lagt ner på gården, backa inte på det även om hon piper och gnäller om hur synd det är om henne, hur ont hon har och hur lite pengar hon har. Väldig tur i oturen att du har ett boende att falla tillbaka på, även om det dröjer några månader.

Anonym (finance-bitch)

Igår 18:21

#19

Vilken hemsk situation du har hamnat i, utslängd från ditt hem i samma veva som du ska begrava din mamma! Två stora förluster på en gång, din relation och din mor.
Sörj och låt det göra ont, men inte så ditt ex ser det.

Ta kontakt med en jurist som kan familjerätt och meddela ditt ex att du begär bodelning. Ni ska dela lika på nettovärdet av gården som ni äger gemensamt, och ert bohag. Ingenting annat ingår i bodelningen. Du får behålla dina verkstadsgrejer och hon sina hästar. Ni behåller era respektive sparpengar och andra tillgångar som exempelvis bilar, så det kan du göra vad du vill med redan nu. Vet du om hon har råd att köpa ut dig från gården, förresten?

När ni träffas, var saklig, korrekt och kylig. Jag vet att det är svårt, men det hjälper att hålla mentalt avstånd till henne, då kommer hon inte åt dig och det blir heller inget drama från din sida. Sörjer gör du när hon inte är med, som sagt.

Bra att du har familj och vänner som kan stötta dig! Låt dem hjälpa dig, du behöver det nu.

Anonym (Ninni)

Igår 21:54

#20

Anonym (Förtivlad) skrev 2025-09-29 04:55:53 följande:

Bara för mig att inse, jag måste flytta. Försökt närma mig henne via meddelande och samtal. Helt omöjligt, hon hatar mig.

Grova planen just nu är att flytta tillbaka dit jag kommer ifrån ca 30 mil härifrån, där jag bodde innan jag flyttade hit.

Så ska mellanlanda först och bo hos farsan, skaffa nytt jobb, senare flytta in i hans gamla föräldrahem. Dit jag kommer köra alla större grejer först. En gammal gård med stor lada osv. Hyresgäst där just nu så kommer inte kunna flytta in i huset förrns om ca 3-4 månader.

Skall ner på Fredag för urnsättning av mamma, så passar på att ta första lasset med ner redan då..

Hur fort jag kommer kunna ta mig härifrån vet jag inte. Påbörjat fixa gamla bruksbilen, ska ringa min gamla arbetsgivare idag och kollade läget. Vi har haft lite kontakt tidigare så håller tummarna.

Hemsk situation som jag inte kommer klara av själv. Har som tur var farsan, mina systrar och min bästa vän som kommer hjälpa till.

Så bra att du får stöd av släktingar!

Jag tror att det här med separationen är något som hon har funderat på länge men inte tagit in dig i. Så det blir en fullkomlig chock för dig.

Om du beskriver det du kommer ihåg från natten helt sanningsenligt, så låter det som ett svepskäl från hennes sida för att rättfärdiga separationen inför dig och andra.

Det är mycket sorgligt i så fall. Rent taskigt från hennes sida.

Nej du äger halva gården och ska ha ut värdet för den, naturligtvis.

Hoppas att det löser sig med att du till en början kan bo hos din far och lämna dina grejor på den andra gården! Och att du kan få ett arbete i det området!

Varför ska du återställa verkstadsdelen till en plats för en häst? Du fick väl lov för henne att bygga om den, du gjorde väl inte det mot hennes vilja?

Låt en oberoende värdera gården innan ni kommer överens om ett pris! Låt inte lura dig.

Förstår att det är svårt nu, både känslomässigt och med allt praktiskt! Försök att ta hand om dig på ett bra sätt, sova och äta ordentligt, trots att du kanske inte har någon matlust.

Hon kan inte tvinga ut dig på 2 veckor, det är för mycket praktiskt att ordna.

Längre fram kommer du att må bättre och titta tillbaka på den här tiden som en fullständig sorg- och fasaperiod.

Anonym (Osar katt)

Igår 22:57

#21

Fruktansvärt. Jag beklagar verkligen ☹️
Försök lägga mycket tid på saker som håller tankar borta. Alla trista saker som medföljer en separation, är på sätt och vis ändå bra för att hålla fokus på det istället för separationen.

Timingen är minst sagt illa, och det är mystiskt att hon har så bråttom att få ut dig när det finns andra lösningar att ta till först. Du har dock rätten på din sida att stanna i 3 månader, men jag förstår att det blir en olustig situation.

Vad du än gör, så gå inte med på att hjälpa henne sen med det ena och andra på gården . Om det är som du säger att hon inte har någon annan, eller mycket hjälp att ta till kanske hon spelar på ditt hopp om att få henne tillbaka.

Folk kan bete sig väldigt illa efter separationer. Jag fick höra mycket skit som jag aldrig gjort, saker som var rena lögner. Det är tyvärr vanligt när den andre vill framstå som att den gjort rätt och försökt, men att du är boven.

Ta hand om dig, och tillåt dig sörja ordentligt. ❤️

Anonym (Grabb)

Idag 08:44

#22

Anonym (finance-bitch) skrev 2025-09-29 18:21:22 följande:

Vilken hemsk situation du har hamnat i, utslängd från ditt hem i samma veva som du ska begrava din mamma! Två stora förluster på en gång, din relation och din mor.
Sörj och låt det göra ont, men inte så ditt ex ser det.

Ta kontakt med en jurist som kan familjerätt och meddela ditt ex att du begär bodelning. Ni ska dela lika på nettovärdet av gården som ni äger gemensamt, och ert bohag. Ingenting annat ingår i bodelningen. Du får behålla dina verkstadsgrejer och hon sina hästar. Ni behåller era respektive sparpengar och andra tillgångar som exempelvis bilar, så det kan du göra vad du vill med redan nu. Vet du om hon har råd att köpa ut dig från gården, förresten?

När ni träffas, var saklig, korrekt och kylig. Jag vet att det är svårt, men det hjälper att hålla mentalt avstånd till henne, då kommer hon inte åt dig och det blir heller inget drama från din sida. Sörjer gör du när hon inte är med, som sagt.

Bra att du har familj och vänner som kan stötta dig! Låt dem hjälpa dig, du behöver det nu.

Läs detta en gång till TS!

Du skrev någonstans ovan att det finns "bra papper skrivna, testamente etc". Då är det nu hög tid att gräva fram dessa papper. Ta fram kontoutdrag på eventuella sparkonton, gemensamma lån etc.

Dags för dig att sätta dig ner och börja göra en lista på saker - utifrån en tänkt bodelning. Inte sällan så hamnar man i någon form av "kvittningsförfarande". Lite som "finance-bitch" skriver.

Hon kan behålla X mot att du behåller Y. Hästar vs. verkstadsutrustning exempelvis.

Nu framgår det inte i sak hur ditt "inköp" i gården gick till... Gjorde ni en värdering då? Det kanske framgår av "köpebrevet. Om så är fallet så är det dags att göra en ny värdering? Finns det lån på gården? Fram med dessa uppgifter också.

Jurist eller inte... Tja, kanske! Men även om du ska ta kontakt med en jurist så kommer du behöva "plocka fram material" själv (!). Så det är lika bra att börja, själv!

Kontakt med mäklare för värdering. Kontakt med bank om det finns lån etc.

Långt ifrån alla separationer, skilsmässor kräver jurister. Men det kommer du märka...

Hur tufft det än låter, hur tufft den än är så är det nu dags att hålla isär känslor och "logik/fakta". Inse att separationen är ett faktum. Nu skall saker delas upp. Ni skall gå skilda vägar.

Gråta och sörja kan du göra "sen". Tyvärr.

Nu framgår det inte helt tydligt, men mellan raderna så verkar du vara den som jobbar och sliter. Så jag tror att du i viss mån får förbereda dig för att det kan bli en "slitsam" bodelning... se det jag strök under i "finance-bitch" inlägg.

Samt att jag tror att du kommer behöva vara den som driver denna bodelning framåt. Givet att din blivande ex-sambo verkar anamma ett flyktbeteende...

Stålsätt dig. Sysselsätt dig med praktiska saker, som att börja skissa på bodelningen. Sköt ditt jobb.

Som sagt, det kommer en tid när du kan gråta och sörja det som var...

Anonym (finance-bitch)

Idag 09:37

#23

Anonym (Grabb) skrev 2025-09-30 08:44:03 följande:

Du skrev någonstans ovan att det finns "bra papper skrivna, testamente etc". Då är det nu hög tid att gräva fram dessa papper. Ta fram kontoutdrag på eventuella sparkonton, gemensamma lån etc.

Dags för dig att sätta dig ner och börja göra en lista på saker - utifrån en tänkt bodelning. Inte sällan så hamnar man i någon form av "kvittningsförfarande". Lite som "finance-bitch" skriver.

Hon kan behålla X mot att du behåller Y. Hästar vs. verkstadsutrustning exempelvis.

Du skriver många bra saker, du ger mig medhåll och allt, men det som står i citatet stämmer inte riktigt. Det är jättebra om TS har ordning på sina papper, men enligt sambolagen är det endast "sambornas gemensamma bostad och bohag" (citat ur minnet) som ingår i bodelningen. I princip är det gården som de äger gemensamt och bohaget (alltså grejerna inne i boningshuset), som ska delas 50/50. Inget annat är samboegendom. Inte hästarna eller verkstadsutrustningen, inte sparpengar, bilar och traktorer, inte personliga smycken och klockor.

En jurist (minst en, ex-sambon kanske vill anlita en egen) bör vara inblandad i bodelningen så att allt blir rätt. Det viktigaste här är gården. Ska ex-sambon köpa ut TS måste Lantmäteriet ha en korrekt fångeshandling, bodelningsöverenskommelsen på papper, för att kunna föra över TS´ ägarandel till sambon. Dessutom kommer den inblandade banken vilja se korrekta dokument för att föra över pengar från ex-sambon till TS.
Möbler och husgeråd kan TS och exet förhoppningsvis dela upp själva, utan jurist.

Anonym (finance-bitch)

Idag 09:38

#24

Länk till sambolagen:
Sambolag (2003:376) | Lagen.nu

Anonym (Nora)

Idag 10:52

#25

Tillägg till det som skrivits ovan.

Du äger halva. Om du flyttar ut får hon kompensera dig ekonomiskt för att du inte kan utnyttja ditt hus, hon får betala hyra till dig för din halva av huset.

Du behöver inte återställa en ombyggnad. Du äger halva och hon gick med på att du byggde om till verkstad.

Som skrivits tidigare, bodelningsavtal för samboegendom och oberoende värdering av gården är viktiga. Gården samägs (lag om samägande gäller) och är inte samboegendom.

Hon kan inte bestämma att du måste flytta ut om 2v. När bodelningsavtal är färdigt och det är klart att hon ska överta och köpa ut dig, måste du flytta. I praktiken får ni förstås komma överens om något vettigt, du flyttar ut och dina saker står kvar några månader, mot att hon betalar dig en låg ?hyra? för din del.

Det går aldrig att bevisa om du skakade henne i sömnen eller om hon bara drömde detta, så strunta i detta.

Anonym (Grabb)

Idag 12:51

#26

Anonym (finance-bitch) skrev 2025-09-30 09:37:35 följande:

Du skriver många bra saker, du ger mig medhåll och allt, men det som står i citatet stämmer inte riktigt. Det är jättebra om TS har ordning på sina papper, men enligt sambolagen är det endast "sambornas gemensamma bostad och bohag" (citat ur minnet) som ingår i bodelningen. I princip är det gården som de äger gemensamt och bohaget (alltså grejerna inne i boningshuset), som ska delas 50/50. Inget annat är samboegendom. Inte hästarna eller verkstadsutrustningen, inte sparpengar, bilar och traktorer, inte personliga smycken och klockor.

En jurist (minst en, ex-sambon kanske vill anlita en egen) bör vara inblandad i bodelningen så att allt blir rätt. Det viktigaste här är gården. Ska ex-sambon köpa ut TS måste Lantmäteriet ha en korrekt fångeshandling, bodelningsöverenskommelsen på papper, för att kunna föra över TS´ ägarandel till sambon. Dessutom kommer den inblandade banken vilja se korrekta dokument för att föra över pengar från ex-sambon till TS.
Möbler och husgeråd kan TS och exet förhoppningsvis dela upp själva, utan jurist.

Det är givetvis helt korrekt så. Förenklat så kan man säga - "det man gick in med går man ut med" (bilar, kläder, smycken etc). Samt att det som skall fördelas är det som anskaffats som gemensam samboegendom under samboskapet, precis som du säger. Vilket oftast är bostad och bohag.

MEN jag är bara lite "rädd" att TS blivande ex-sambo kommer att börja trilskas och yvas. Så då kan det vara bra att börja skissa på "sin egendom" på egen kammare.

Sen håller jag (fortfarande) med dig. Gården kommer vara den absolut viktigaste punkten på listan. Så bäst är att börja utifrån en fallande skala (ekonomiskt, värdemässigt, pengamässigt). Nå en överenskommelse därvid.

Tyvärr så fastnar somliga blivande ex-partners på att tjafsa om saker om har föga ekonomiskt värde och så blir hela diskussionen infekterad och så kör man fast fullständigt...

Har man inget "ekonomiskt" (eller känslomässigt!) intresse av den luggslitna soffan i vardagsrummet? Då är det bättre att exet får den...

Det kan absolut vara klokt att kontakta en jurist. Min poäng är dock att det är mycket värt att börja plocka fram eventuell dokumentation själv. Så behöver man inte lägga så många timmar hos en jurist... och är båda parter överens så är behovet av en jurist mindre och då kan det räcka med att bodelningen blir korrekt upprättad rent formellt med korrekta skrivelser för att sköta kontakt med LM och ev Bank.

Men jag tror att TS måste vara drivande i detta... och som du säger; sköt det sakligt och korrekt.

Känslomässiga sår får man ta hand om efteråt...

Hon vill separera..

INNEHÅLL