Ni kvinnor i heterorelationer, blir ni bekräftade som ni vill av er man?

Jag väger alla möjliga fortsättningar av liv jag kan få, mot att vara kvar med det välbekanta.

Det är väl inget ovanligt att göra det, resonerar du likadant om att byta jobb?

Absolut! Jag vantrivdes på min förra arbetsplats och bytte jobb. Mår så mycket bättre idag.

När ts undrar hur man får komplimanger och uppmärksamhet tror jag inte hon syftade på att det någonsin är ok att tvinga sig till sex. Den kommentaren känns ju bara så malplacerad. Vad har våldtäkt med denna tråd att göra?

Hur gör han när han vill ta på dig då? Måste han alltid fråga när han går förbi dig "får jag ta på din haft nu?" "får jag kyssa dig i nacken nu?". Låter ju så väldigt stelt och krystat om han måste fråga dig varje gång. Jag älskar att ta på min partner sexuellt och älskar när min man gör det men dessa små rörelser i vardagen betyder inte att vi ska ha sex nödvändigtvis. 

Nej.

Nej, det tycker jag verkligen inte.

Jag är noga med att skriva att jag tycker att han är snygg, läcker, sexig osv. Jag säger det även till honom ofta. Jag talar om/skriver att jag saknar honom när vi inte ses. Jag berömmer ofta saker han gör för han är händig, de gånger han lagar mat blir det gott och jag berömmer det med osv.
Jag säger ofta att jag tycker om honom, jag tar ofta på honom osv.
Och jag är nog den som oftast tagit initiativ till sex lite mer överraskande än bara när man ändå ska lägga sig, vaknar på morgonen osv.
Jag kan liksom klä mig sexigt och "ragga upp honom" så fort han kliver innanför dörren osv. Och jag berömmer hans sexuella färdigheter!
Jag är noga med att tala om vart jag är och vad jag gör, när jag tänker dyka upp osv.

Jag får nog inte ens 25% av det tillbaka. Om ens 15%. 
Känns som att jag oftast liksom får "fiska" ganska rejält först innan jag får höra något positivt utöver att maten var god.
Ha fokus på mig/prioritera mig är de gånger vi har sex annars hamnar jag efter fånig klipp på SoMe.

Börjar bli mer än lovligt less på att återigen verkar ha träffat en man som mest vill ha någon att sova med i bland istället för att leva ensam. Denna man vill ju i alla fall ha sex vilket den förre inte ville...
 

Ja och nej, men han skulle antagligen säga samma sak! Ibland är det väldigt bra, kramas och pussas massor, ger varandra komplimanger och säger fina saker till varandra. Ibland har vi svackor. Som de senaste 2 veckorna innan den här veckan, han var tråkig och spelade mycket på datorn. I början gjorde det mig inget, men sedan började det bli långtråkigt för mig att nästan aldrig hänga. Han gjorde mer än sin del av hemarbetet (det är han verkligen bra på) men sedan var det bara datorn. Till slut sa jag att jag känner mig ensam ofta. Då bad han om ursäkt och sa han skulle bättra sig. Jag märkte att han verkligen förstod och tog mig på allvar. Ibland är jag trött i perioder och är säkert rätt tråkig. Exempelvis har jag inte initierat sex på väldigt länge, jag har varit för trött för att ens tänka på det. När han väl gjort det vid ett bra tillfälle har vi haft bra sex och jag har sagt det var precis vad vi behövde, men hade inte orken innan. Han har påtalat det ibland. Men jag tänker bara jag är gosig och inte avvisar honom i onödan så borde det inte spela så stor roll om det är han eller jag som tar initiativet. Man har väl mindre ork i perioder när det är för mycket på jobbet och så. Men nu har vi det jättemysigt igen när han varit bortrest bara en natt. Han var uppmärksam på mig och jag initierade sex och jag märkte det gjorde honom glad. Det största problemet enligt mig är nog när han är grinig. Jag tycker han låter det gå ut över relationen eller barnen genom att vara litet otrevlig eller tråkig fast det inte är mitt fel utan kanske beror på jobbet eller trötthet eller så. Men han är en ?blå? person, han har stor ansvarskänsla och gör allt för alla, baksidan är att han kan ta ut sig ibland och bli grinig. Det är fler blå personer jag känner som är såna. Hans goda sidor överväger. Men jag har sagt att han inte får bli en sur gubbe när han blir äldre för det kan jag bara inte stå ut med. Mest för att han ska veta det från start och inte bli det. Vissa män (säkert kvinnor också) tillåter sig att bli sura mot folk och det är sjukt otrevligt, kunde inte leva med en sån. Vi har varit tillsammans i 15 år.

Ja.

Men snälla du, du ska inte nöja dig med något annat än det bästa. Män som inte ger kvinnor uppskattning och inte ger någon kärlek till sina kvinnor ska man bara dumpa och låsa ute i ensamhetens kyla, där de hör hemma.

Jag förstår verkligen inte varför kvinnor än idag, 2025, väljer män som inte är bra för dem, och som klassiska mansgrisars egenskaper.

Men kvinnor som inte ger bekräftelse, ska de också dumpas?

Ja, det är lätt att ta varandra för givna, att bli så vana vid varandra att man slutar SE. Det gäller att försöka öppna ögonen och hjärtat, upptäcka hur fin hen är, på alla sätt.

Fint att du tog initiativet, det betyder säkert mycket för honom. Ibland får man sätta igång genom att sätta igång.

Fick min födelsedagspresent i veckan.

Tre veckor för sent och inte inslagen, jag känner mig verkligen uppskattad. 

Det tycker jag.

Samma här.

Såklart, det är väl ingen skillnad där. 

 

Det ska väl vara samma för män och kvinnor. Däremot kanske båda har olika åsikt om vem som bekräftar/inte bekräftar. Jag tror att min sambo tycker han bekräftar mer och jag kanske tycker tvärtom, för det är naturligt att främst se det man själv gör och kanske underskatta den andras insats. Särskilt om man har olika ?kärleksspråk?, då kanske den andras insats går en obemärkt förbi och samma sak med den egna insatsen. Därför är det ju extremt viktigt med kommunikation innan det går för långt. Jag tänker att man väl om man bryr sig om relationen iaf tar ett samtal eller fler innan man ger upp. Men det är också skillnad på att inte bekräfta på ett drygt sätt eller för att man faktiskt inte bryr sig och att kanske vara överarbetad och trött en period. Eller om man är en icke bekräftande person över lag och i så fall varför/om det finns vilja att ändra sig, bara är det specifikt mot sin partner eller är en omtänksam person som har en tillfällig svacka. Finns många faktorer som spelar in.