Anonym (Kräsen?) skrev 2025-10-12 23:45:17 följande:
Förstår hur du tänker, men jag har seriöst inga höga krav. Har träffat allt från väktare till VDs, det skiter jag fullständigt i. Absolut, att kunna stava och ha känslomässig kapacitet kan läggas till på listan. Om jag skriver vad som är lite avtändande så blir det kanske lättare ;). Fula tänder, dålig andedräkt, noll rumpa, tanig kropp och dålig hållning. Kan inte använda komma eller punkt. Ful frisyr (jag anser att om man börjar bli flint, så ska det inte vara långt). Nervös framtoning, eller klängig personlighet direkt. Typ så. Jag ser bra ut för min ålder, hyfsat vältränad. Är nog lite skadad av mitt ex också, som är sjukt vältränad och ?perfekt?, men en idiot.
Det du skriver låter ju inte så pretantiöst och jag tror att du är något på spåren där med tanke på ditt ex. Är man van vid att äta "belugakaviar och blinier på finrestaurang" så kan det säkert skapa en del missnöje och kännas som ett litet nerköp om det endast blir kvarterskrogen eller McD nuförtiden.
Människor generellt har också lätt för att vänja sig vid positiva saker i livet (ex. att ha tillgång till en väldigt fin kropp hos sin partner) och har man en gång fått smak för det goda vill man troligen ha mer och mer av det. När det goda sedan försvinner gör den kognitiva biasen kring förlustaversioner att det blir väldigt jobbigt känslomässigt. Tänker att det naturliga då borde vara att man försöker överbrygga detta känslogap genom att söka/hitta något likvärdigt.
Kan också tänkta att du känner att han ska matcha dig fysiskt... spela i samma liga mao. Även det en fullt rimlig tanke i min värld. Man önskar något fysiskt likvärdigt med det man själv erbjuder såvida inte partnern har andra kvaliteter som kompenserar för detta. Det måste vara en balans i givandet och tagandet.