• Anonym (Grinchen)

    Jag har förstört julen

    Min mamma är lite speciell. Hon bara måste stå i centrum och få all ära för allt och inget, allt ska ske på hennes villkor och enligt hennes planer. Så även julen. Hon "leder och fördelar arbetet" inför jul, men det är inte direkt någon rättvis fördelning. Äldsta syskonet, dvs jag, ska göra mest, yngsta syskonet, mammas lilla gullepluttpojke, kanske måte göra något litet, men helst inte. Missförstå mig inte, jag älskar min lillebror.

    Varje år sedan jag flyttade hemifrån har jag i princip varit tvungen att flytta hem igen inför jul för att hinnaoch kunna göra alla saker som min mamma begär av mig. Det ska vara strukna gardiner och renbäddade gästsängar, hemmastoppade korvar och egeninlagd sill, listor med julklappar som ska köpas och slås in, granar som ska tas in och kläs, och skjutsande av släktingar, och för att inte tala om allt städ! Mina syskon (två) går några saker på sig också, men jämför man listorna vi får av mamma så här i oktober så är det jag som får 85% av jobbinsatsen. Lillebror får sätta upp av mig strukna gardiner, och lillasyrran har i år fått en inköpslista med 10 saker.

    Förra året var asjobbigt. Jag hade en då knappt ettåring, som förvisso kunde underhållas mycket av sin pappa, min sambo, och sin morfar, min pappa. Men så klart vill små barn vara nära ändå, se var den andra föräldern är och gör osv. I alla fall vårt. Båda männen är för övrigt förbjudna att hjälpa till, mamma "vill inte ha dem hemma" och får härdsmälta om de inte går hemifrån efter frukost och håller sig ute till middag. OM de är hemma så måste alla män hålla sig undan om jag inte behöver specifik hjälp med något tungt eller högt, och mamma bestämmer vem som hjälper. 

    I år är jag gravid. Jag kommer vara i vecka 33 till jul. Jag kommer inte orka. Jag sa det till mamma redan när jag berättade att jag var med barn, att vi kommer beöva göra annorlunda till jul. Hon snörpte på munnen men sa inte så mycket. Jag och min sambo pratade också om det, han har länge tyckt att jag "tar på mig för mycket", men också så klart märkt hur min mamma blir genom åren. För husfriden gör man som hon vill. Så jag och min man bestämde oss för att helt enkelt ta konsekvenserna, gjorde upp några alternativa planer och nu i måndags kom listorna. De ser ut som vanligt. Jag satte ner foten. JAg sa ifrån. I år kan jag inte göra allt det där. Det tog hus i helvete från mammas håll. Jag har förstört allt, det är mitt fel, ändra dig annars ställer vi in. Ställ in då, sa jag, det blir bara skönt för mig, jag och min sambo och vårt barn kan fira som vi vill och orkar. Beskedet spred sig som en löpeld genom familjen/släkten, alla de där som jag skjutsar varje år, genom mamma så klart så att hon kan utmåla sig som offer. Jag har fått massor med meddelanden om hur själviska jag är och att det är väl inte så farligt att hjäöpa mamma lite.

    Så, rätt eller fel? 

  • Svar på tråden Jag har förstört julen
  • Anonym (Betty)
    mormor 1965 skrev 2025-10-21 22:52:16 följande:

    Kanske ni kan fira jul med sambons föräldrar istället?


    Exakt. Har de fått vara i skymundan varje jul och inte fått träffa er/sin son/ barnbarn bara för att din mamma tycker att hon har förtur till er alla?
  • Anonym (Bgrykj)
    Anonym (Jul igen...) skrev 2025-10-19 16:09:05 följande:

    Mitt ex och jag tog beslutet när vi fick gemensamt barn. Julafton firas hemma - punkt. Egen familj = egna traditioner
    Sedan kan man åka och äta hos respektive föräldrar de andra dagarna, julen är ju ganska lång. Om man då inte har 5 timmar i bil till släkten förstås.
    Det är rätt stor hysteri runt julen rent allmänt kan jag tycka. 
    Ställer mig utanför det, barnen är stora och bryr sig inte så mycket heller
    Dock föreslog jag förra året att vi skulle skippa julgranen ..... vilket sonen inte gick med på alls. Är det jul så ska det vara gran tyckte han.


    Samma här. Juldag hos mina föräldrar, annandag hos hans. Nu är dock alla barn vuxna och alla föräldrar bortgångna. 
  • gustaverik

    Hej!
    Läste igenom ditt inlägg igår och jag ska vara rak. Sätt gränser för din mamma och tala om för henne vad som gäller. Går hon inte med på det och har ni ingen anledning att fira jul med henne. Själv har jag upplevt obehagliga jular när min far levde och han var mycket otrevlig. De tjatade på oss att komma till Spanien för att fira jul men det gjorde vi aldrig och när de flyttade blev de mycket jobbiga. Tänk på att du är gravid och ta hand om dig.

  • Jesper f
    Anonym (Grinchen) skrev 2025-10-19 16:59:10 följande:
    Alltså, jag flyttade hemifrån för 4 år sedan, så visst, på sätt och vis har du rätt, men "många" år vet jag inte om jag skulle säga att det är. Jag är bara 26, så det handlar inte om att jag är 40+ och mamma är 80 år gammal och skröplig och behöver  hjälp. Hon är bara 45, pappa är 48, och "situationen" har pågått sen jag/vi var barn. Alltså riktiga barn.
    Det är en svår ålder att stå emot "bossiga" föräldrar när de inte mentalt ännu  processera att man  flyttat hemifrån, påbörjat sitt eget liv med sin egen familj som man självklart vill prioritera osv. 

    Rent krasst, du har redan ÖVERGENERÖST funnit dig i denna "arbetsläger" regim, och oavsett gravid eller inte, det finns inte en enda anledning till varför du skulle behöva finna dig i denna "fördelning". Du har absolut ingen orsak till att känna dig skyldig till nått, tvärtom från din mor - som borde redan vara MER än tacksam att du ställt upp på dessa tosserier. 

    En inbjudan är en vänlighet, inte en skyldighet till intsällelse, och än mindre en obligatorisk arbetsorder för div. förberedelser med tillhörande slit som någon ANNAN bestämt över huvudet på en.... Dumheter.

    Det bästa vore nog om ni utan att starta ett världskrig faktiskt kunde tacka nej överhuvudtaget och säga som det är - ni vill fira själva och starta era egna jultraditioner, men kan samtidigt förstå om det inte går.

    Den kompromiss som skulle gå, bla med tanke på att du är gravid. är i sådana fall att ni får dyka upp som alla andra - mer eller mindre dukat bort - kanske med några mindre sedvanliga göromål som man gör bortbjuden på middag - men absolut inga "arbetsläger" uppgifter. Det finns helt uppenbart en uppsjö andra släktingar och syskon som kan rycka in istället, mamma får skicka inställelseorder till dem och se om de dyker upp.....

    SMS:en skulle jag helt enkelt besvara något i stil med "Käre Faster/Moster/Farbror/Morbror, kusin eller vad det kan vara - tyvärr kan jag i år inte hjälpa kära mor med sedvanliga bestyr, varför jag skulle uppskatta om du kan ta kontakt med henne för att vara henne behjälplig med X eller Y, då det blir för mycket för mor att göra allt ensam då det är så många som kommer. Längtar tills vi alla får ses igen och hoppas att allt är bra med dig/er, hälsningar Xxxxx"

    Så mycket tydligare kan man inte vara, och kanske kan få övriga slöhögar till släktingar att faktiskt tänka efter och börja erjbuda lite hjälp från sitt håll OCKSÅ.  Mamma måste "lära om" för framtida jular, att det kan inte alltid vara samma personer som alltid ställer upp och gör samma saker, och att om det ska varaså pretantiöst får man fördela bördorna rättvist på alla som kommer. Rent krasst har alla andra OCKSÅ två armar och ben ( förhoppningsvis, den som ev inte har kan få lättare uppgifter ). 

    Känner verkligen med dig, men du GÖR det rätta, även om det känns hårt och du orättvist blir utpekad som svarta fåret - men det är inte du som är svarta fåret, det är alla som bara kommer och sätter sig vid dukat bord utan att lyfta minsta finger för att hjälpa till. 
     
  • molly50
    Anonym (3vligt) skrev 2025-10-20 13:23:16 följande:

    Kan du inte få din barnmorska att intyga att stress och press är inget du behöver, du ska vila och ta det lungt. Du får ta hand om ditt barn och ditt egna hem. Punkt. 

    Nej, stå på dig. 

    Eller säg att svärföräldrarna vill fira jul, att ni vill fira själva eller helt enkelt boka en vistelse på nåt hotell, i en stuga eller liknande lagom långt bort (oavsett om det är en mil bort eller på andra sidan jordklotet.)

    Jul blir det oavsett om man ha köpeköttbullar eller skit i alla hörnena. 


    Fast varför ska TS behöva visa upp ett intyg för sin egen mamma?
    Hon har ju själv fött barn och borde veta hur en graviditet kan vara och att man ska ta det lugnt och inte stressa när man är höggravid.
    Begriper hon inte det så kan hon väl göra julförberedelserna själv eller låta bli att bjuda in så många.
    Svårare än så är det inte.
  • Xenia
    Anonym (Grinchen) skrev 2025-10-19 17:04:19 följande:
    Ja, jag känner ju det. Plus det att hon alltid ska stå i centrum och ta åt sig all ära. Det är aldrig "vilken bra/fin/kul julklapp du fick av X" utan alltid "vilken bra/fin/kul julklapp jag talade om för X att du skulle gilla". För att inte tala om alla julklappar, eller andra presenter, som hon köpt genom åren som egentligen är till henne själv. 

    Och när det kommer till julstädet och matlagningen, så är det alltid HON som gjort. Vi barn kanske gar hjälpt till lite, om hon känner för det. När hon egentligen suttit på en stol och inte lyft ett finger.
    Jag antar att du fått ställa upp på din mors krav sedan barndomen och gamla mönster sitter i även som vuxen, år efter år.

    Men skapa nu era egna jultraditioner. Det finns risk för att din mamma nästa år säger "i år är du inte gravid så nu kan vi fira jul som vanligt igen", men låt dig inte övertalas. Ge inte upp din frihet, du  behöver inte agera som din mors slav igen.
  • Lisa0987

    Du borde sagt ifrån många år tidigare, men strunt i det, äntligen gör du det! Bra gjort!
    Stå på dig och ärligt skapa en annan tradition fr o m nu.
    Så här ska det inte vara.
    Listor som levereras i oktober? man bjuder väl inte in gäster och sedan ställer krav på vad de ska bidra med. Din mamma är inte bara lite speciell, hon är ev narcissist utan självinsikt. Dina syskon verkar inte mycket bättre o ev övriga som du refererar till som ?släkten?.
    Jag tycker att Du ska överväga att bryta eller i alla fall ta en paus fr din familj.
    kör på er alternativa plan ❤️

  • Anonym (Nr. 8)

    Ja, bra sagt! "Alldeles själv" också vill man lägga till...

    Bra TS att du står upp för dig själv. Det är respekt!

  • Anonym (M.)

    Men käre värld, du har ju en egen familj nu. De kommer i första hand. Du behöver inte låta dig styras av din mor längre! Fira jul bara ni i er egen familj, och meddela alla, att om de har lust att komma förbi för en kopp kaffe och en pepparkake eller lite glögg någon gång under juldagarna, så är de varmt välkomna. Men ni kommer inte städa och pynta eller köpa något särskilt, och det kommer inte att bli några julklappar. (Sedan kan ni förstås städa/pynta/handla ändå, men bara till ER och bara det som ni VILL göra.)

  • Anonym (BB4)

    Du har inte förstört någonting. 


    Helt rimligt om ni firar jul själva eller med släkt på hans sida. 


    Eller kontra med en lista på vad du kan bidra med i år. Några sillar eller god ost och vörtbröd. Vad som helst men som du orkar med. 


    Men om man inte förstår att en gravid kvinna med småtting inte kan köra på som tidigare är man ju antingen svagbegåvad eller elak. Plus att du gjorde alldeles för mycket innan. 

    Att umgås med folk som inte vill en väl är ju helt dränerande  

  • Agda90
    Anonym (Grinchen) skrev 2025-10-18 18:31:26 följande:
    Jag har förstört julen

    Min mamma är lite speciell. Hon bara måste stå i centrum och få all ära för allt och inget, allt ska ske på hennes villkor och enligt hennes planer. Så även julen. Hon "leder och fördelar arbetet" inför jul, men det är inte direkt någon rättvis fördelning. Äldsta syskonet, dvs jag, ska göra mest, yngsta syskonet, mammas lilla gullepluttpojke, kanske måte göra något litet, men helst inte. Missförstå mig inte, jag älskar min lillebror.

    Varje år sedan jag flyttade hemifrån har jag i princip varit tvungen att flytta hem igen inför jul för att hinnaoch kunna göra alla saker som min mamma begär av mig. Det ska vara strukna gardiner och renbäddade gästsängar, hemmastoppade korvar och egeninlagd sill, listor med julklappar som ska köpas och slås in, granar som ska tas in och kläs, och skjutsande av släktingar, och för att inte tala om allt städ! Mina syskon (två) går några saker på sig också, men jämför man listorna vi får av mamma så här i oktober så är det jag som får 85% av jobbinsatsen. Lillebror får sätta upp av mig strukna gardiner, och lillasyrran har i år fått en inköpslista med 10 saker.

    Förra året var asjobbigt. Jag hade en då knappt ettåring, som förvisso kunde underhållas mycket av sin pappa, min sambo, och sin morfar, min pappa. Men så klart vill små barn vara nära ändå, se var den andra föräldern är och gör osv. I alla fall vårt. Båda männen är för övrigt förbjudna att hjälpa till, mamma "vill inte ha dem hemma" och får härdsmälta om de inte går hemifrån efter frukost och håller sig ute till middag. OM de är hemma så måste alla män hålla sig undan om jag inte behöver specifik hjälp med något tungt eller högt, och mamma bestämmer vem som hjälper. 

    I år är jag gravid. Jag kommer vara i vecka 33 till jul. Jag kommer inte orka. Jag sa det till mamma redan när jag berättade att jag var med barn, att vi kommer beöva göra annorlunda till jul. Hon snörpte på munnen men sa inte så mycket. Jag och min sambo pratade också om det, han har länge tyckt att jag "tar på mig för mycket", men också så klart märkt hur min mamma blir genom åren. För husfriden gör man som hon vill. Så jag och min man bestämde oss för att helt enkelt ta konsekvenserna, gjorde upp några alternativa planer och nu i måndags kom listorna. De ser ut som vanligt. Jag satte ner foten. JAg sa ifrån. I år kan jag inte göra allt det där. Det tog hus i helvete från mammas håll. Jag har förstört allt, det är mitt fel, ändra dig annars ställer vi in. Ställ in då, sa jag, det blir bara skönt för mig, jag och min sambo och vårt barn kan fira som vi vill och orkar. Beskedet spred sig som en löpeld genom familjen/släkten, alla de där som jag skjutsar varje år, genom mamma så klart så att hon kan utmåla sig som offer. Jag har fått massor med meddelanden om hur själviska jag är och att det är väl inte så farligt att hjäöpa mamma lite.

    Så, rätt eller fel? 


    Det är inte du som är Grinchen, det är ju din mamma!
    Jag hade inga problem med att hjälpa till att fixa inför jul med mat och städning när jag bodde hemma. Men när jag hade flyttat hemifrån då hade jag egen bostad att ta hand om. Det är inte rätt av din mamma att kräva (oasvett om du är gravid eller ej) att du ska göra så mycket, gravid eller ej. Hon kan stryka sina egna gardiner och bädda sängar. Sedan kan ni fördela maten som ska göras men den fördelningen ska vara rättvis! 
    Och vaddå slänga ut alla män??? De kan för sjutton dra sitt strå till stacken de med!

    Skicka ut den där listan som din mamma har skickat till dig till samtliga släktingar som nu är sura på dig. Bara att tala om för dem att de bör ha all fakta innan de bestämmer sig för vem som är skurken. 

    Kan ni inte fira jul med din mans familj i år? Eller själva?
    Jag tycker inte att du ska ha dåligt samvete över att du satte ner foten. Du har ju flyttat hemifrån och har en egen familj att prioritera. 
Svar på tråden Jag har förstört julen