Anonym (Jenny) skrev 2025-12-08 23:10:34 följande:
Han har bytt avdelning och pedagoger säger du. Där har du nog en stor del av anledningen. Är alla hans kompisar med? Annars är det nog så att han kände sig utfrusen och utanför när han kom in på avdelningen och hans sätt är att inte prata om det utan ta till händerna. Inte helt ovanligt men det går att jobba på det.
Pedagogerna har förmodligen fullt upp med alla andra barn så lägg inte allt på dem utan säg att du vill ta det till rektorn att de får in en resurs ett par timmar för att hinna se allt då du upplever att ditt barn är utåtagerande men inte varför.
Förmodligen är det svårt att få en resurs men då har du försökt i alla fall.
Även om han inte bytt förskola men däremot avdelning är det en stor händelse i hans liv. De trygga invanda rutinerna de hade innan är nya även om de liknar den gamla. Det är nya pedagoger - även om han sett dem på gården förut. Det är en stor omställning. Tänk själv om du skulle byta avdelning till grannavdelningen på ditt jobb. Det blir nya kollegor, nya chefer (på avdelningen), nya rutiner som liknar de gamla. Du skulle inte bli utåtagerande men du skulle reagera och vara trött och arg.
Prata direkt med honom när du hämtar om du får höra något - även om det är flera timmar sedan. Säger någon "Kalle slog mig idag" så fråga vad som hände i situationen.
Det kan var så enkelt att Nisse och Pelle inte ville att Kalle skulle vara med i deras lek - för de vet att han slår dem. Jag säger inte att det är rätt agerat utan att det kan vara en sådan sak.
Ett alternativ till är att du tar ledigt en dag och är med på förskolan en heldag eller en halvdag efter överrenskomelse med personalen givetvis. Där du håller dig lite i bakgrunden och observerar.
Jag tror han är otrygg och kommit in fel på avdelningen. De behöver göra en nystart. De behöver skapa lekgrupper där de delar in barnen i olika grupper och gör olika aktiviteter. Gruppen kan vara en grupp i målarrummet, det kan vara en grupp som själva får vara ute med en pedagog på gården. En grupp som får gå på promenad med en pedagog eller vad som passar just er förskola. Sedan varje vecka roterar man runt i grupperna så att de får leka med varandra. Man kan även ha de grupperna vid matborden så att de nöts in lite extra.
Vi gjorde detta när vi hade en grupp som var lite halvstökig och "jag vill inte vara med honom" eller "Ossian får inte var med oss och leka" typ. Det krävs lite planering och framförhållning men det blev bättre. Visst Bill och Bull blev inte bästa tightaste vännerna men de kunde leka med Måns och Pelle.
Det kommer inga extra resurser. Barn har tidigare varit rejält utåtagerande och stökiga på en betydligt allvarligare nivå utan att något tagits in. Det finns tydligen inte en krona.
Jag har hört i förbifarten av sonen i lite kommentarer att han inte fått vara med att leka, att andra barn gått ihop och sagt åt honom osv. Och ja, klart det också påverkar, men det kan ju också vara att man just inte velat leka med den som slagits.
Jag frågar vad som hänt, och för bara att han inte vet tillbaka och sen vägrar han säga ett ord till. Och han kan prata för sig, det är inte ett barn som är tyst utanför förskolan (tvärtom...).
Det jag är rädd för är att resursbristen gör att man just inte kan gå till botten med vad som är fel, bara att det blir fel, så han bara får höra fel, fel, fel, nej, nej,nej. Har också lyft med pedagogerna vad som funkar bättre och sämre hemma, men jag tror inte de har resurser till mer än att antingen lyfta ut barnet i ett eget rum eller säga nej.
