Inte berätta = ljuga = svek?

Oavsett om du visste om dessa saker från början, från mitten eller nu i dejtandet är det inget som rör mamsen. Hon ska därför inte alls veta när du ev fått veta dessa saker.

Förklara för din mamma att det inte rör henne. 

Kommer dina föräldrar från en kollektivistisk kultur? I så fall kan det uppstå kulturkrockar om din flickvän kommer från Sverige som är väldigt individualistiskt. Det verkar så på din mammas beteende.

Det är ett problem att din mamma tar sig rätten att döma din flickvän för att hon inte har valt att berätta om sina diagnoser. Det är väldigt privat nämligen, och inte heller relevant om det inte påverkar henne nämnvärt i vardagen.

Tycker ni att det är så?

Jag har dejtat en tjej länge, nästan ett år. Hon var lite svår att komma in på livet, men vi har kommit varandra nära, jag kallar henne för min flickvän och säger, som sanningen är, att jag älskar henne.

Jag visste inte förrän efter kanske sex månader att hon har sjukdomar och npf-diagnoser. Sedan tog det ytterligare flera månader innan jag visste exakt vilka. 

Sedan har det, på omvägar, kommit fram till mina föräldrar, både att hon har dessa, och att hon inte talade om det från början. Mina föräldrar kommer från andra kulturer än Sverige, och framför allt min mamma är förbannad över detta, och anser att min flickvän har ljugit för mig, lurat mig och svikit mig. 

Så vilken sjukdomshistoria tycker din mamma att man ska redovisa på första dejten för att inte sedan anklagas för att ljuga och svika? 

Jag har själv barn med diagnoser och jag kan absolut förstå att en ev framtida svärförälder kan känna en viss inledande oro och fråga dens barn "har du tänkt på att, klarar hen x och y" mm för att man kanske känner oro kring hur ansvarsfördelningen i förhållandet kommer se ut. 

Men det som din mamma gör är helfel. För det första så har din flickvän absolut inte gjort något fel alls och för det andra så har din mamma inte med detta att göra (även om det som sagt är naturligt att man kan känna oro kring möjligheten kring ett jämställt förhållande). 

Men det känns som att du redan vet det. 

Jag får uppfattningen att du hamnat i en flickvän-mamma dynamik där du ifrågasätter vad din flickvän presenterat, och eventuellt ljugit om utifrån att din mor agerar sladdertacka!

Missförstå mig rätt, men när du "bjuder in mamma" i relationen, genom att inte tydligt sätta ner foten, när hon snackar skit om din flickvän, välja du en speciell dynamik. Och detta handlar såväl om kultur, som din oförmåga att se att krocken faktiskt är något för dig att hantera, snarare än att bedöma om mamma har rätt. 

Det kommer att påverka din relation hur du tolkar mammas synpunkter, och utifrån att du inte litar på din flickvän, utan tror hon ljuger behöver du fundera på om du vill förbli "mammas pojke", eller om du vill ha en relation med din flickvän och vad detta faktiskt innebär.