Det här med kalas...

Jag har alltid låtit mina barn välja själva vilka de vill bjuda på sina kalas.
Ett av de första åren i början av grundskolan( 2:an)  ville hon bjuda hela klassen och vi bokade en festlokal i närheten. Det blev lyckat!
Åren efter ville dem inte längre bjuda bjuda alla på kalasen då barnen numera hade fått bästisar som barnen umgicks med både i skolan och på fritiden och dem valde därav att ha kalasen hemma och det blev också lyckat!
Det är nog ganska vanligt att kalasen blir mer intima ju äldre barnen blir och jag tycker att det är barnen som ska gå välja vilka de vill bjuda och våra barn skulle aldrig acceptera att bjuda någon som är elaka mot dem och vi skulle aldrig heller tvinga dem till det, aldrig.
De blev inte heller bjudnas på alla kalas, det blev med bästisarna .

Hela klassen är omöjligt här. Det är 90 barn. De är inte görbart. Inte heller att bjuda alla killar, som då är cirka 45 till antalet. 

Det här är ett litet kalas, vår regel är att man får bjuda lika många som år man fyller (plus någon enstaka om någon skulle hamna utanför).m 

Mitt barns skola gjorde klart att kalas är privata saker mellan barnet och dess föräldrar och har inte på skolan att göra vad avser inbjudningskort,  kalasprat,, klasslistor eller liknande.  Och därmed finns det ingen skyldighet att bjuda in hela klassen,  kräva föräldrars adresser eller lämna ut sin adress etc. . Rektorn var oerhört hård och tydlig med det för han var ganska trött på att hantera föräldrarna tjafs om vem som inte fick komma etc vilket vissa år hade blivit ett stort problem han inte hade nån som helst skyldighet att ingripa i. 

Och jag kan hålla med om det.  Privata kalas har inte med skolan att göra. 
Bjud in vilka barnet vill och ta det enskilt med respektive föräldrar och sköt allt sånt utanför skoltid. 

Mitt yngsta barn ville inte ha egna kalas , han hade ett par stycken när han varr 6-7 år men tyckte inte om det. Men han blev alltid inbjuden till andras och det var aldrig nånsin ett problem att kalaset var "ensidigt" från vårt håll.

I det här fallet tycker jag det är ok att bjuda de barnet själv vill bjuda. Blir ju omöjligt att bjuda alla och gamla grupperingar från förskolan kan man börja släppa när de börjar skolan. Jag skulle även bjuda de mitt eget barn varit på kalas hos även om barnet inte själv nämner dem. 

Jag tror ingen förväntar sig att man ska bjuda in 90 barn varav de flesta okända för ens eget.

Bjud in de barn som ditt barn kommer på att det vill ha där om det är lagom antal, men se till att hålla inbjudningarna utanför skolsituationen- åk runt och dela ut dem en kväll istället.

Fast det där att "ta det utanför skolan" räcker ju inte. Självklart är det bättre än att gå runt i klassrummet och dela ut inbjudningskort till alla utom en eller ett par! MEN det räcker inte ändå, eftersom barnen pratar med varandra även i skolan (hur skulle rektorn och lärarna kunna övervaka vad de pratar om varje stund på rasterna?), och alla kommer ändå att få veta vem som inte blev bjuden till vems kalas. 

Man ska vara oerhört försiktig med att såra barn genom att frysa ut dem från kalas... jag vet vuxna människor som fortfarande ältar sådant efter 40, 50 år.

Detta handlade enbart om föräldrars beteende som många gånger var  gränslöst och respektlöst och inte alls hade med skolan att göra . Jag har sett det själv många gånger och man är bra naiv om man tror att det är barnen som är taskiga mot kompisar när drt syntes tydligt vem som lärt dom beteendet från början... 

Att barnen pratade kalas upplevde jag aldrig varit ett problem. 

Rektorns inställning gjorde faktiskt att stämningen blev mycket bättre på skolan och det mest hysteriska kring kalas lade sig och det slutades ha extravaganta kalas med snobbiga inbjudningar.  

Kanske beteende kring kalas må vara en klassfråga,  upplever att stöket kring kalas märks mer i dom finare familjerna medan det är mer chill hos vanligt folk. 

Fast det handlar ju inte om att frysa ut? Frågan är hur länge gamla konstellationer ska gälla? Nu utesluts nästan 40 pojkar från kalaset, men två av dem kommer från förra förskolegruppen. 

Jag har inte heller riktigt upplevt stök kring kalas. Enbart problem att få fatt i kontaktuppgifter till föräldrar, eftersom alla inte förstått att lägga in i skolans app. 

När rektor och lärare pratar om att ta kalasen "utanför skolan" innebär det enbart att man inte lämnar inbjudningskorten i skolan utan håller de privat. 

Att barn sedan pratar om kalas, eller vem som är bjuden är tyvärr inget man kan göra något åt. 

Där mina barn går har alltid hela klassen blivit inbjuden och man har oftast haft kalas ihop med andra. Men det är en liten klass i ett litet samhälle och man har "alltid" gjort så i alla årskurser på låg- och mellanstadiet. 

Det är knepigt med kalas nuförtiden, framförallt efter förskolan när sonen började på en skola där de valt att inte dela  klasslistor. Jag vet knappt vilka sonen går med i skolan utöver de som kom med från förskolan och nån ny kompis som han börjat leka med och bytt nr med. Vi har bara gjort så att vi bjudit de sonen själva sagt att han vill bjuda som vi har kontaktuppgifter till. 

I din situation hade jag inte bjudit de 2 killarna när det ändå är 2 och inte 1 kille  som inte blir bjuden. Du skriver också att klasserna dessutom kallas grupper och er son inte heller bjudits in till de han inte vill bjuda någon gång på kalas. Då hade jag tyckt det var okej att inte bjuda dem.

Låt pojken bjuda de han vill bjuda. Det här med att allt ska vara rättvist gör det svårt för barnen att förstå hur livet faktiskt fungerar På riktigt. Man behöver inte ens bjuda tillbaka bara för att man själv blivit bjuden på någons kalas, förutsatt att man inte vill bjuda in naturligtvis. Lär barnen hur livet funkar på riktigt. De får en chock när de inser att livet inte är rättvist annars. 

Pojken ska bjuda de som han själv vill bjuda, vad är problemet?? Att ni ens som föräldrar överväger att bjuda snorungar som betett sig illa mot din son får mig att undra hur det står till i huvudet egentligen? Skulle ni själva ta hem era mobbare från jobbet på kalas??