Partner vänt på dygnet

Vad är det som håller honom uppe om nätterna som är så viktigt att han gör det på bekostnad av er gemensamma tid?

Han har helt enkelt vänt på dygnet säger han. och Tyvärr är han ledig i 2 månader till innan arbete. 

Man kan ha sex utan att lägga sig samtidigt. 

Tar han sig inte upp när ni bestämt att göra något heller?

Ja, han kommer upp efter 13 trots jag går in och lägger mig bredvid och myser och försöker få upp han. Till slut går man ju ur, han är vuxen så ska ju inte behöva vara hans väckarklocka. Sen arbetar jag ju på veckorna mellan 7-16. 

Ja självklart, försöker med det också.. Men de är svårt när tonåringen är uppe hela dagarna, då brukar kvällen eller morgonen vara bäst för mys :) 

Men om han är för trött för att klara att gå upp så hur ska han göra när han börjar jobba igen?

Ni har varit tillsammans i ungefär 2 år och bor redan ihop när du har en tonåring ?

Vet att väldigt många har bråttom på den fronten men med barn involverade så är 2 år ingenting.

Garanterat också så hade ni inte haft detta problem nu om ni hade varit särbos. Han kanske inte alls hade vänt på dygnet alternativt verkligen skärpt till sig när vetat att ni ska umgås. Nu bor ni ju på ihop och och träffas mer eller mindre var dag. 

Hemma hos oss är vi experter på att vända på dygnet vid 
ledigheter, speciellt när vi är långlediga.
Vi har stressiga arbetsplatser och barnen har mycket i skolan ( gymnasiet) så när vi är lediga vill vi leva utan klockan och ta dagarna som det kommer och bara höra det vi känner för och planera dagarna i förväg så lite som möjligt, det är vila och ledighet för oss.
Sedan är tex jag och en av barnen lite mer morgonpigga oavsett när vi lagt oss och vi kan gå upp långt före resterande i familjen och sticka iväg och träna, men vi lägger ingen vikt i hur de andra gör, speciellt inte när vi är lediga.
Men skillnaden är nog att vi ställer upp för varandra ifall någon familjemedlem vill göra något särskilt och när vi är på samma plats så finns det absolut tid för närvaro, gos och gemensamma aktivitet också.
Vi är med andra ord självgående, har förståelse och acceptans att vi har olika behov men också att vi tar hänsyn till varandras behov och ställer upp för varandra.
Sexet får vi också till när ungdomarna är på väg på egen hand.

Han får nog vända tillbaka successivt. Typ ställa klockan på 11, nästa dag 10:30 osv. 

En del tycker att det är lättare att ställa om genom att dygna, så att de helt enkelt låter bli att gå och lägga sig och håller sig vakna till kvällen nästa dag. 

Jag tycker inte att du överdriver. Lever man tillsammans får man anpassa sig och eftersom du och tonåringen styrs av jobb- och skoltider kan ni inte ändra något. 

Vad gör han uppe så sent?
Jag är morgontrött och skulle absolut ta sovmorgon när jag var ledig, men inte sova bort halva dagen.

Såklart han inte gjorde. Ställa tillbaka dygnet bit för bit är betydligt lättare för en del än att ställa flera timmar direkt. Allt annat blir lätt övermäktigt.

Han ska vilja spendera tid med dig så ja han bör ta itu med det. Även om jag förstår att vissa inklusive mig mår bättre av att vara vaken sent.

Det känns mer som att det är attityden än klockan som är problemet här. Ts, sambons? Bådas? Jag tippar på bådas.

Min sambo har ett naturligt dygn som dels är längre än 24 timmar, dels varar mellan typ 12 och 03. När hon arbetar normala kontorstider så krashar hon totalt efter några veckor. Vi har inga problem med hennes naturliga dygnsrytm, för att hon är med ändå, så att säga. Vi kör på lugna mornar och förmiddagar, och gör saker på eftermuddagar och kvällar. Är det något som absolut måste ske på morgonen så offrar hon några timmars sömn och går och lägger sig igen efteråt. Som till barnrns Lucia till exempel. 

Det låter för mig som att TS sambo skulle behöva engagera sig lite mer, och att TS skulle behöva bli lite mer förlåtande och förstående. 

Jag hade inte pallat utan direkt kastat ut en sån man, jag är 200% allergisk mot såna sen min barndom med styvfar. Seg som ett jävla murmeldjur och masade runt även när han väl var uppe så att man aldrig fick göra något roligt på helgen för vi kom aldrig iväg!

Är du inte uppe kl 10 på helgen är du ute ur mitt liv för vi kommer aldrig att kunna ha några måltider tillsammans eller göra saker då på ett vettigt sätt.

Jag jobbar mycket i veckorna och de få saker som är öppna på söndagar skiter i hur länge du vill sova.

Javisst att han kan vara en kvällsmänniska, men lägger han sig vid kl. 4 på natten så träffas de ju inte så mycket! Speciellt knepigt blir det på helgerna om man vill hitta på något tillsammans. Och man har olika mattider, en vill äta frukost när den andra vill ha lunch.

Har viss förståelse för din sambo, jag har haft problem med normal dygnsrytm sen jag var litet barn.

Men när jag haft en partner med normal rytm har jag försökt så mycket som möjligt att synka mig för jag vill att vi ska umgås, det har varit viktigare än att hålla min inbyggda klocka. Jag har haft jobb som börjar kl 6 eller kl 8 och har då lyckats att alltid ta mig dit i tid, även fast jag ofta sovit 0-4 timmar innan. 

Om han verkligen vill umgås med dig kan han ändra sig. Är han egen rytm viktigare, lämna. 

Jag vet inte varför du skriver detta till mig då jag gav tips om hur vissa behöver göra för att ställa om dygnet och att han måste vilja ändra det själv för att kunna umgås. Om ens naturliga rytm är en annan än standard blir det lätt såhär och det är inte fel i sig men kan behöva att han anstränger sig extra mycket för att det inte ska bli så om det skadar förhållandet. Att äta lunchmat till frukost är ofta inget problem för den delen.