Relationsproblem
Kort information om våra situation.
Jag och min kille är mellan 30-40 års åldern och ha varit tillsammans i 1,5 år, ingen av oss har barn sedan tidigare men både vill ha barn i framtiden! Han bor i en mindre ort och jag i en betydligt större ort, så varje helg pendlar jag till han då han ha hus och jag ha lägenhet. Han jobbar borta och åker söndag eftermiddag och kommer hem torsdag natt till sitt hus. Jag jobbar måndag till fredag 7-16. Efter jobbet på fredagar åker jag tåg eller bil till honom som tar 2 timmar enkel resa och hem söndag eftermiddag. För ett tag sedan sökte dom personal till ett jobb där han bor så jag sökte de och han tyckte de lätt jätte kul att jag ville flytta till han och lämna mitt liv i storstan och flytta på landet då jag även har en bror 40 min ifrån där min kille bor. Allt ha gått väldigt fort och idag blev jag erbjuden arbetet på arbetsplatsen. De skiljer sig inte så mycket i lön med det jag jobbar med idag förutom cirka 2000 kr upp. Jag är väldigt less på min arbetsplats idag och trivs inte där alls, har jobbat där i 4 år snart. Jag är hans första riktigt förhållande och vi har haft en väldigt stormig höst med mycket tjafs om att jag känner mig inte så prioriterad utan han lämna mig ensam hos han fast jag är där och bara hälsa på blir de. Han är väldigt tveksam och vet inte om han tycker jag ska tacka ja för han påpekar att de kommer bli ensamt, men jag ha kolla upp saker jag kan göra och blandandet ta upp en sport då dom ha korpen damer två dagar i veckan och jag får börja där. Jag har en bror i närheten och jag trivs allmänt bättre i hans hemma miljö än min och självklart ha jag sagt alla dom här sakerna till han också men han är endå osäker.
Min mening är just att slippa känna de här att jag kommer till han och hälsar på och inte ha tid och umgås utan att jag mest blir ivägen och blir ensam det är vårat största samtalsämne och diskussioner handlar om. Jag förstår han ha saker göra på helgerna när han är hemma pågrund av hans tid är väldigt liten på hemmaplan. Skulle jag flytta till han så blir de annat för då skaffar jag kollegor och lär känna eget folk och inte behöver hänga på honom hela tiden utan jag skapar egna relationer som kan bli väldigt svårt annars när man kommer till en ort såhär
Jag vet att man inte ska lyssna på andra utan gå på sin egna magkänsla men jag känner mig lost.
Men min stora fundering är. Ska jag tacka nej till arbetet för han blir så osäker på de ska hålla mellan oss på grund av alla tjafs vi haft i höstas. Skulle jag tacka nej för han inte vill då känns de verkligen som vårat förhållande inte finns något och bygga på. Då känner jag mig så sviken och bortforslad av han. Då känns de som jag aldrig kommer vilja åka till han igen utan att jag håller mig hemma hos mig och knappt svara han utan låter tystnaden tala för sitt för då jag kommer känna mig så ledsen. Vad ska jag göra?
