8 år äldre sambo - pension och pengar

Vi har inte pratat om den ekonomiska situationen i detalj. Jag vet att han inte har några problem med att stå för en större del av kostnaden för boende i framtiden så vi kan bli skuldfria, men att ha gemensam ekonomi när man bor ihop är ju inte samma sak som att jag per automatik ska få pengar om han dör. Han är inte så planerande av sig så det är hos mig de här tankarna har väckts. Jag ska prata med honom men ville få lite inspel här först och jag ska prata med en pensionsrådgivare också. 

Jag vet inte om han tänkt så långt faktiskt. Det vi har pratat om hittills är att vi gemensamt kommer kunna ha det bra, men inte om vad som skulle hända om han dör tidigt. Men vi behöver prata om det också så klart.

Tycker ni i lugn och ro, utan brådska, ska prata igenom framtiden utifrån jobb, boende och  ekonomi. Titta på vad som händer om du dör, han dör eller ni separerar.

Detta TS, prata om det ekonomiska, om vad som händer med din ekonomi om du går för tidigt, om vad som händer om ni separerar eller han dör. Och nöj dig inte med löften. 

Hon skriver i och för sig inte att båda tycker det, bara att hon tycker det.
Men genom att läsa här kanske andra anledningar att göra det uppstår.

Det tycker jag inte helt att man kan jämföra. Men det är ju självklart upp till honom hur han vill göra med familjeskydd, han kanske inte ens har något. Man kan ju välja bort det. 

Jag skulle nog inte vilja gå i pension i förtid om jag var du, särskilt med tanke på att han har barn. 

I så fall är ett äktenskap det enklaste skyddet. 

Om han väljer att gå isär eller dör i förtid står du där med tvättad hals utan testamenten och försäkringar. 

Jo, jag inser ju risken. Att under fem-sju år åka till jobbet varje dag medan han lever friluftsliv, pular med gården, reser och njuter av the golden years utan mig känns dock inte heller så lockande.

Om jag vore du skulle jag satsa på att spara extra mycket till min pension nu, löneväxla om du kan, lägg undan. 

Kanske kan du då gå lite tidigare i pension, om än inte lika tidigt som din sambo. Men om han inte vill hjälpa dig att trygga din framtid måste du göra det själv. 

 

Jo jag har en tid med pensionsrådgivare nästa vecka. Det är det som satt fart på mycket av de här tankarna. 

Min sambo dog 57 år gamal. Vi hade inbördes testamente, familjeskydd och jag fick försäkringspengar genom facket och arbetsgivarens försäkring. Jag pensionerade mig vid 55.

Viktigt att skydda sig och sina närmaste på bästa sätt. Idag är jag sambo igen sen många år och jag har självklart skrivit nytt testamente till förmån för honom.

Det finns tre lösningar:

1. Gift er

2. Låt honom testamentera ett rimligt belopp till dig, så att du vet att du klarar dig och inte behöver tänka mera på detta. Tänk även på att ÄVEN om ni gifter er så kan du få mer med hjälp av ett testamente än du skulle få utan testamente, eftersom du inte har någon arvsrätt efter honom i och med att ni inte har några gemensamma barn och han har särkullsbarn. Det här är det många som inte vet.

Alltså: om ni är gifta och han dör utan testamente så får du halva boet, för att det är din giftorätt. Men han kan även testamentera hälften av den andra halvan till dig om han vill (det avgör han ju själv om han vill) och så får hans barn ut den andra halvan (eller "halvan av halva boet").

3. Låt honom skänka en summa till dig redan idag, eller skriva dig som ägare på halva huset, eller liknande. Dock tar ju han en risk där, för tar det slut mellan er så är de pengarna/andelen i huset din egendom, och du kan göra en fuling och försvinna med det och aldrig avhöras igen. Så det beror på hur mycket han litar på dig. 

Hur eller hur så måste ni ju prata öppet om detta, fast det kanske inte måste ske precis nu. Det är ju några år kvar tills du vill eller kan börja trappa ner, antar jag. Och mycket kan hända på den tiden. 

Se till att göra en kalkyl hos pensionsrådgivaren som visar vad du förlorar på att gå tidigare.

Fråga om din sambo kan tänka sig att testamentera motsvarande kapital till dig (ev. med avräkning per år av de sju år det gäller) så att det faller ut om han av en olycklig slump skulle råka gå bort innan du går i pension.

Då har du en konkret livlina, även om det inte löser resten av ditt livs pension.
Men kom fram till något med rådgivaren som låter rimligt?

En pensionsrådgivare ger knappast rådet att man ska låta ens ekonomi bli beroende på om man lyckas övertala någon att få ett arv. De tittar väl snarare på effekter av att gå ner i arbetstid sista åren och liknande.