Hur ska en gift man agera när frun inte längre vill ha sex

Jag tror att detta är den vanligaste tråden. Det är så det är för många. Så är det för mig också. 20 år tillsammans ooch inget sexliv. Det finns annat än sex i en relation. Jag är 59 hon är 57. Vi har haft ett bra sexliv. 

idag är vi nära på ett annat plan och har alltid varit väldigt nära och läser varandras tankar bråkar aldrig och livet flyter på ändå.

man kan säga att så är livet?byta partner och det blir ändå så efter några år. 

Är man 20-30 år är det inte så kul såklart. 

Jag tror att detta är den vanligaste tråden. Det är så det är för många. Så är det för mig också. 20 år tillsammans ooch inget sexliv. Det finns annat än sex i en relation. Jag är 59 hon är 57. Vi har haft ett bra sexliv. 

idag är vi nära på ett annat plan och har alltid varit väldigt nära och läser varandras tankar bråkar aldrig och livet flyter på ändå.

man kan säga att så är livet?byta partner och det blir ändå så efter några år. 

Är man 20-30 år är det inte så kul såklart. 

Det är normalt att sex i förhållanden sker på kvinnans villkor. Mannen har oftast en större sexlust och måste därför visa kvinnan respekt och vänta tills hon är redo och villig. 

Att hon inte vill ha sex när du vill betyder inte att hon inte älskar dig, Men om du försöker få henne att känna sig tvingad till sex kommer attraktionen och kärleken att dö ut.

Verkar inte vara så många kvinnor representerade i den här tråden så jag vill komma med min erfarenhet.

Jag har ett stort behov av sex. Större än vad min man har. Jag hade velat ha sex minst varannan dag och helst varje dag. Det är så underbart med den närheten man får genom det. Min man säger samma när vi har sex men verkar på något sätt glömma det mellan gångerna. Det är till 99% av gångerna jag som tar initiativet till sex. Men för att inte låta alldeles för hård mot min man så måste jag säga att det ofta krävs lite för att få med honom på noterna. Jag kan i perioder känna mig sårad, ledsen, oattraktiv osv för att det i stort sett bara är jag som tar initiativet. Men jag vet också att det är väldigt olika vilken sexdrift man har.

Jag har frågat min man hur ofta han känner sig sugen på sex utan att jag tar initiativet och svaret var ca 1gång/månad. I perioder har jag gett upp att försöka och då har det som mest gått 3månader utan sex. Men det har varit i perioder när jag inte heller har haft så mycket sexlust. Dock var inte min önskan att det skulle gå så länge.

Det har tagit länge för mig att acceptera att det helt enkelt är så att vi har olika sexdrift och att jag nog alltid kommer vara den som tar initiativet. Dock har det inte alltid varit så. Vi har varit med varandra i 20år och de första 10åren var det alltid han som tog initiativet och hade störst sexlust. Men det var under småbarnsåren och jag var trött och slut. Ville nog helst sova när jag väl hade kommit mig i säng efter en lång dag med full rulle.

Jag är också den som har mest behov av närhet generellt, ömhet, fina gester (tex ge blommor spontant), pussar och kramar, stryka varandra över ryggen när man går förbi varandra, hålla handen när man är ute och går osv. Han vet om mitt stora behov av det och jobbar med sig själv för att ge det åt mig. Han säger också att när han ger mig ömhet och närhet ökar hans behov. Samma med sex. Vi har också blivit duktigare på att vara lyhörd för vad den andra önskar när vi har sex. Något som jag älskar kanske inte är vad den andra vill ha. Att ge och få helt enkelt. Kärleken i att ge den andra glädje och njutning är stor hos oss. 

Jag har inte så mycket mer råd än att fortsätta kämpa. Prata med din fru om det, fråga vad hennes behov är, kanske det är en oljemassage, att bara få ligga tätt intill dig osv. Min erfarenhet är att min man då blir sugen. Ömhet ger ömhet. Kärlek ger kärlek. Lär dig vad hennes behov är och försök tillfredställa det behovet. Kanske "problemet" löser sig av sig själv då. Hon kanske känner sig åsidosatt på något område, kanske känner att hon drar ett tyngre lass i hemmet eller något helt annat. Om hon får genhör på det kanske hennes sexlust blir större. Prata med henne, fråga vad hon behöver, berätta vad du behöver, hur känner hon, hur känner du. Utan krav om att den andre ska komma med en lösning. Bara berätta hur ni känner.

Ett tips är att skriva ett båda skriver ett brev som man läser upp åt varandra. Under tiden man läser upp får inte den andra avbryta eller komma med åsikter.

Men ge inte upp! Kämpa för kärleken! <3 
Lycka till!

Jag hade normal lust som ung, väldigt hög i tonåren och något mindre som småbarnsförälder. Men jag hade aldrig något problem med känseln.

Vet så klart inte helt hundra att det beror på hormoner, men det blev betydligt svårare i klimakteriet, och dog helt ut vid menopaus. Jag är frisk i övrigt enligt blodprover så jag vet inte vad annat det kan bero på än hormoner och ålder.

Tyvärr kan jag inte ta hormoner pga ökad risk för både blodproppar och bröstcancer, och biohormoner och naturmedecin man kan köpa har ingen effekt. 

Jag har alltid trott att det är något som hör till klimakteriet / menopaus att få minskad känsel. Sexleksaker gör ingen större skillnad. Trodde att det kanske var en av de vanliga anledningarna till att så många kvinnor tappat lusten helt och hållet i klimakteriet. 

Jag har på inget vis tappat känslor för min man, bara lusten för sex. Trist nog tar många män det som ett tecken på att man inte är attraherad, eller har tappat känslorna. 

Verkar inte vara så många kvinnor representerade i den här tråden så jag vill komma med min erfarenhet.

Jag har ett stort behov av sex. Större än vad min man har. Jag hade velat ha sex minst varannan dag och helst varje dag. Det är så underbart med den närheten man får genom det. Min man säger samma när vi har sex men verkar på något sätt glömma det mellan gångerna. Det är till 99% av gångerna jag som tar initiativet till sex. Men för att inte låta alldeles för hård mot min man så måste jag säga att det ofta krävs lite för att få med honom på noterna. Jag kan i perioder känna mig sårad, ledsen, oattraktiv osv för att det i stort sett bara är jag som tar initiativet. Men jag vet också att det är väldigt olika vilken sexdrift man har.

Jag har frågat min man hur ofta han känner sig sugen på sex utan att jag tar initiativet och svaret var ca 1gång/månad. I perioder har jag gett upp att försöka och då har det som mest gått 3månader utan sex. Men det har varit i perioder när jag inte heller har haft så mycket sexlust. Dock var inte min önskan att det skulle gå så länge.

Det har tagit länge för mig att acceptera att det helt enkelt är så att vi har olika sexdrift och att jag nog alltid kommer vara den som tar initiativet. Dock har det inte alltid varit så. Vi har varit med varandra i 20år och de första 10åren var det alltid han som tog initiativet och hade störst sexlust. Men det var under småbarnsåren och jag var trött och slut. Ville nog helst sova när jag väl hade kommit mig i säng efter en lång dag med full rulle.

Jag är också den som har mest behov av närhet generellt, ömhet, fina gester (tex ge blommor spontant), pussar och kramar, stryka varandra över ryggen när man går förbi varandra, hålla handen när man är ute och går osv. Han vet om mitt stora behov av det och jobbar med sig själv för att ge det åt mig. Han säger också att när han ger mig ömhet och närhet ökar hans behov. Samma med sex. Vi har också blivit duktigare på att vara lyhörd för vad den andra önskar när vi har sex. Något som jag älskar kanske inte är vad den andra vill ha. Att ge och få helt enkelt. Kärleken i att ge den andra glädje och njutning är stor hos oss. 

Jag har inte så mycket mer råd än att fortsätta kämpa. Prata med din fru om det, fråga vad hennes behov är, kanske det är en oljemassage, att bara få ligga tätt intill dig osv. Min erfarenhet är att min man då blir sugen. Ömhet ger ömhet. Kärlek ger kärlek. Lär dig vad hennes behov är och försök tillfredställa det behovet. Kanske "problemet" löser sig av sig själv då. Hon kanske känner sig åsidosatt på något område, kanske känner att hon drar ett tyngre lass i hemmet eller något helt annat. Om hon får genhör på det kanske hennes sexlust blir större. Prata med henne, fråga vad hon behöver, berätta vad du behöver, hur känner hon, hur känner du. Utan krav om att den andre ska komma med en lösning. Bara berätta hur ni känner.

Ett tips är att skriva ett båda skriver ett brev som man läser upp åt varandra. Under tiden man läser upp får inte den andra avbryta eller komma med åsikter.

Men ge inte upp! Kämpa för kärleken! <3 
Lycka till!

Allt kokar väl ned till att kvinnor vill ha barn hellre än sex, medan det omvända gäller för män. I brist på lämplig partner kan både män och kvinnor resa till Köpenhamn för att få sina respektive önskningar uppfyllda, men på olika sätt.

Jag hade normal lust som ung, väldigt hög i tonåren och något mindre som småbarnsförälder. Men jag hade aldrig något problem med känseln.

Vet så klart inte helt hundra att det beror på hormoner, men det blev betydligt svårare i klimakteriet, och dog helt ut vid menopaus. Jag är frisk i övrigt enligt blodprover så jag vet inte vad annat det kan bero på än hormoner och ålder.

Tyvärr kan jag inte ta hormoner pga ökad risk för både blodproppar och bröstcancer, och biohormoner och naturmedecin man kan köpa har ingen effekt. 

Jag har alltid trott att det är något som hör till klimakteriet / menopaus att få minskad känsel. Sexleksaker gör ingen större skillnad. Trodde att det kanske var en av de vanliga anledningarna till att så många kvinnor tappat lusten helt och hållet i klimakteriet. 

Jag har på inget vis tappat känslor för min man, bara lusten för sex. Trist nog tar många män det som ett tecken på att man inte är attraherad, eller har tappat känslorna.