Aliona skrev 2026-02-27 21:50:58 följande:
Det låter jättejobbigt. Jag är ingen expert men tänker att barn i treårsåldern testar gränser och utmanar sina föräldrar. Då, mer än någonsin, mår barn bra av tydliga ramar, regler och rutiner. Jag fattar att ni vill vara lyhörda och tillmötesgående, men jag skulle tro att det bara gör barnet förvirrat. Du beskriver att barnet ibland vill få välling och får då det, sen vill hen till er säng och då går ni dit, sen vill hen till sin säng och då går ni tillbaka. Det är alldeles för många val för ett så litet barn. Jag skulle flreslå att ni väljer en rutin, självklart baserat på ert barns behov, och sen håller ni er till det. Till exempel, att nattningen börjar med att barnet blir erbjudet välling eller mjölk, innan tandborstning och sänggående. Sen borstar ni tänderna, kissar, och går och lägger er. Ni väljer en säng, antingen er eller barnets, och det är där nattningen ska ske. Ni läser en saga, säger god natt och släcker lampan. Ni kan gott stanna tills hen somnat, men det är inga lekar, samtal eller springa upp. Ni ignorerar barnet försök och upprepar lugnt men bestämt att nu är dagen slut och det är dags att sova. Absolut inget annat samtal. Går barnet upp så hämtar ni och bär tillbaka till sängen.
Ni kan så klart göra på annat sätt om ni vill, men det viktiga är att det är en och samma rutin varje dag, och den är inte förhandlingsbar. Du beskriver att ni har provat allt, och det i sig är ett problem för att ni ger inte barnet teygghet i en och samma rutin. Små barn behöver förutsägbarhet och trygghet i att veta vad som kommer att hända och vad som gäller.
Jag måste ändå få säga, jag har själv haft två treåringar varav den ena är där nu. Att jag förstår TS och det du skriver är inte alltid möjligt. På samma sätt som 1177 skriver hur man ska göra (och som TS upplever som ett hån) så finns det en gräns. Vi har i flera månader haft ett sådant barn nu. Vi lägger oss vid 19-snåret. Efter kvällsmat, tandborstning och säga godnatt till andra föräldern och storebror. Sen lägger vi oss i hans säng. Skulle han få som han vill skulle vi ligga med honom i sängen till efter 22 innan han vill somna. Vi somnar ibland före honom. Vi har fått ta bort god natt sagan för han ska bara leka med boken. Han ligger och pratar, sparkar på väggen, leker med sina nallar ska dricka vatten flera gånger. Efter att ha legat tre timmar nästan varje kväll, att få höra "men det är inga lekar, samtal eller springa upp". Hur ska man hindra det? För oss är enda metoden att lägga oss på honom och hålla honom still eller "hota" med att gå så han får sova själv. Men det blir ju bara tomma hot. Kväll efter kväll efter kväll utan en ändring i sikte. Oavsett om vi är trötta eller sjuka så måste vi bita ihop och ta oss igenom nattningen. Hur många gånger vi lugnt säger till honom att det är kväll, dags att sova, så fortsätter han att prata, sparka, leka.
Jag vill bara säga att ibland är det inte så lätt som andra får det att låta, att "upprepa lugnt" till en treåring i trotsåldern. Folk måste ha fötts med en ängels tålamod för det. För efter minst ett halvår där 75% av nattningarna är en kamp så letar jag efter en riktig lösning. Eller så är det bara jag som är trött nu på att det här verkar vara de enda tipsen som folk verkar ha till oss desperata människor med överaktiva barn. Och sonen vaknar innan 7 varje morgon oavsett om han somnar 19 eller 22. Och han håller igång hela dagarna utan paus så han borde vara trött. Och jag vet att det säkert går över inom ett år, det gjorde det med storasyskonet som det aldrig var så här illa med.
Sorry TS, om jag highjacka din tråd, men om denna metod inte fungerar för er kanske ni är där vi är snart, med andra ord desperata efter fler tips... :)
