• Anonym (Nojjig)

    Kommer det tillbaka?

    Jag och min sambo har en dotter på ett år.
    Vi känner nu är ligen att tiden för varandra börjar finnas, och även energin.
    Det har (såklart) varit ett tufft och turbulent år, så sexlivet har fick sättas på paus ett tag - på grund av sömnbrist och generell återhämtning av min kropp efter förlossningen.
    Jaja, inget onormalt.
    Men jag har alltid varit VÄLDIGT sugen  varje dag är nu helt tom.
    (Och nej, det är inte att jag tröttnat på min partner)
    Men jag undrar... Kommer lusten någonsin tillbaka?
    Jag brukade vara den som är mest initiativtagande, och nu frågar till och med min sambo om jag tröttnat på honom.
    Det har jag inte.
    Men vart f** har min sexlust tagit vägen??
    Och hur f** hittar jag den igen??

    Tar gärna emot svar av någon med erfarenhet

  • Svar på tråden Kommer det tillbaka?
  • Anonym (Nojjig)
    Anonym (Nojjig) skrev 2026-03-21 20:20:50 följande:
    Kommer det tillbaka?

    Jag och min sambo har en dotter på ett år.
    Vi känner nu är ligen att tiden för varandra börjar finnas, och även energin.
    Det har (såklart) varit ett tufft och turbulent år, så sexlivet har fick sättas på paus ett tag - på grund av sömnbrist och generell återhämtning av min kropp efter förlossningen.
    Jaja, inget onormalt.
    Men jag har alltid varit VÄLDIGT sugen  varje dag är nu helt tom.
    (Och nej, det är inte att jag tröttnat på min partner)
    Men jag undrar... Kommer lusten någonsin tillbaka?
    Jag brukade vara den som är mest initiativtagande, och nu frågar till och med min sambo om jag tröttnat på honom.
    Det har jag inte.
    Men vart f** har min sexlust tagit vägen??
    Och hur f** hittar jag den igen??

    Tar gärna emot svar av någon med erfarenhet


    Väldigt välskrivet och bra stavat, men ni kan nog läsa ändå
  • Anonym (Äldre)

    Ta det lugnt och ha tålamod. Mys och gosa, var nära varandra?kommer nog tillbaka när din kropp är redo. Min erfarenhet.

  • Man i norr

    Tillfredsställer du honom?
    Om du gör det (vilket jag innerligen hoppas..) så kan ni samtidigt utforska hur hans smekningar känns på din kropp. Den dag det börjar pirra lite i kroppen är det ju bara att låta honom smeka mer och mer.
    Tappa INTE bort den sexuella närheten!

  • Anonym (Inte automatiskt)

    Nej, du kan inte räkna med att den kommer tillbaka med någon automatik.

    Det du beskriver handlar om din sexlust.
    Du har alltså huvudansvaret.
    Men ansvaret är också ömsesidigt och gemensamt.

    Eftersom den sannolikt inte kommer tillbaka med någon automatik behöver du själv ta initiativ och hålla i ansvaret för att se till att den kommer tillbaka.
    Men ni båda behöver självfallet också ömsesidigt och gemensamt vara intresserade och hjälpas åt tillsammans för att se till att den kommer tillbaka.

    Googla.
    Det finns spaltkilometer, mil, att läsa för att förstå hur du och ni ska gå tillväga och vara aktiva, på det sätt som passar dig och er.
    Min erfarenhet är att du på detta sätt (Google) och med egna studier får överlägset mycket bättre hjälp, uppmuntran, tips och råd, än vad du någonsin kan få på detta forum.

    Med det sagt kan du kanske också få något bra tips här på FL, men inte alls i samma omfattning och inte alls anpassat till just dig och er situation. Här på FL brukar det ofta handla om rätt så grova generaliseringar och att de flesta bara  har förmåga utgå enbart från sig själv och sin egen situation.

  • ParetGBG
    Vi hade lite liknande problem ett tag, där det var svårt att prata om vad man faktiskt vill utan att det blev stelt eller känsligt.
    Det som hjälpte oss mest var att närma oss det mer indirekt, typ genom frågor och att utforska vad man gillar i lugnare sammanhang istället för att ta det ?mitt i?.
    Finns faktiskt grejer som bygger på det tänket där man svarar var för sig och sen jämför, vilket gör det mycket lättare att prata om sådant utan att det känns som ett förhör.
  • KimLinnefeldt
    ParetGBG skrev 2026-03-25 10:55:12 följande:
    Vi hade lite liknande problem ett tag, där det var svårt att prata om vad man faktiskt vill utan att det blev stelt eller känsligt.
    Det som hjälpte oss mest var att närma oss det mer indirekt, typ genom frågor och att utforska vad man gillar i lugnare sammanhang istället för att ta det ?mitt i?.
    Finns faktiskt grejer som bygger på det tänket där man svarar var för sig och sen jämför, vilket gör det mycket lättare att prata om sådant utan att det känns som ett förhör.
    Ja, viktigt att försöka hålla det lättsamt, så att ingen känner sig tyngd av krav och missnöje.

    "Imorgon har vi inget bestämt. Skönt, då kan vi ligga kvar om vi vill."
  • Anonym (J)

    Dels kan amning spela in, om du ammar/fortfarande ammar. I så fall kan ju det ändras med tiden.

    Har ni sex alls?
    Du ska givetvis inte alls göra nåt mot din vilja (!), men min erfarenhet är också att man kan behöva ?pusha igång? sexlusten om man varit utan en längre tid. Dvs, man behöver ge sig in i det för att väcka lusten till liv, åtminstone med mer närhet, smekningar osv.

  • Anonym (J)

    Ibland kan ju fysisk närhet också kännas helt överväldigande om man har en bebis hängande på sig hela dagarna. Om så är fallet kan det ju också bli bättre med tid/byte av föräldraledighet osv, men också försöka att partnern tar en större del av. 

  • Anonym (Nojjig)
    Anonym (J) skrev 2026-03-25 14:53:27 följande:

    Ibland kan ju fysisk närhet också kännas helt överväldigande om man har en bebis hängande på sig hela dagarna. Om så är fallet kan det ju också bli bättre med tid/byte av föräldraledighet osv, men också försöka att partnern tar en större del av. 


    Jag tror att det här är vad jag känner igen mig mest i.
    Det konstanta klänga det.
    Missförstå mig inte, jag älskar när mitt lilla monster klättrar och tjoar på mig, men man kan aldrig sätta sig på en stol utan att ett barn, en katt eller en hund kommer och ska ha min famn. Vilket gör att jag nästan aldrig sitter ned.. -för då blir man paxad. Och de tävlar nästan om vem som ska komma fram först. Min hund har blivit jätte klängig, min sambo får inte ens komma i närheten av mig utan att han också ska vara med. Han är ALDRIG aggressiv, men han tycker att han ska prioriteras först på kvällarna eftersom att barnet får den mesta uppmärksamheten på dagarna.

    Jag har inte tänkt på det sättet tidigare, men familjemedlemmarna tävlar om mig just nu. -medan min partner väntar tålmodigt utan att pressa eller stressa.
    Givetvis tar jag "hand om" honom.
    Så han blir inte utan.
    Men jag måste hitta min egen lust tillbaka..

    Men nu har jag en bättre förståelse och det du skrev nog passar in väldigt bra hos mig!
  • Anonym (Shakespeare)
    Anonym (Nojjig) skrev 2026-03-25 19:39:32 följande:
    Jag tror att det här är vad jag känner igen mig mest i.
    Det konstanta klänga det.
    Missförstå mig inte, jag älskar när mitt lilla monster klättrar och tjoar på mig, men man kan aldrig sätta sig på en stol utan att ett barn, en katt eller en hund kommer och ska ha min famn. Vilket gör att jag nästan aldrig sitter ned.. -för då blir man paxad. Och de tävlar nästan om vem som ska komma fram först. Min hund har blivit jätte klängig, min sambo får inte ens komma i närheten av mig utan att han också ska vara med. Han är ALDRIG aggressiv, men han tycker att han ska prioriteras först på kvällarna eftersom att barnet får den mesta uppmärksamheten på dagarna.

    Jag har inte tänkt på det sättet tidigare, men familjemedlemmarna tävlar om mig just nu. -medan min partner väntar tålmodigt utan att pressa eller stressa.
    Givetvis tar jag "hand om" honom.
    Så han blir inte utan.
    Men jag måste hitta min egen lust tillbaka..

    Men nu har jag en bättre förståelse och det du skrev nog passar in väldigt bra hos mig!
    Det låter som om mannen har lite för mycket konkurrens. Gör dig av med djuren så blir det bättre balans. 

    Nähä... det ville du inte...
Svar på tråden Kommer det tillbaka?