Vad får dig att lämna ett förhållande?!
Ingen relation fungerar helt friktionsfritt men var går din gräns för vad du accepterar?!
Ingen relation fungerar helt friktionsfritt men var går din gräns för vad du accepterar?!
Absolut inte. Vad du ser är en person som inte tar något som helst ansvar för sina egna känslor, utan skyller allt på honom.
Nej, det är inte legitimt, det är inte okey. Det är bara barnunge, barnunge.
Så vidrigt att skylla ens egna känslor och sin egen personlighet, sina egna brister på någon annan.
Jag hade dumpat en sådan kvinna ögonblickligen.
Absolut inte. Vad du ser är en person som inte tar något som helst ansvar för sina egna känslor, utan skyller allt på honom.
Nej, det är inte legitimt, det är inte okey. Det är bara barnunge, barnunge.
Så vidrigt att skylla ens egna känslor och sin egen personlighet, sina egna brister på någon annan.
Jag hade dumpat en sådan kvinna ögonblickligen.
Absolut inte. Vad du ser är en person som inte tar något som helst ansvar för sina egna känslor, utan skyller allt på honom.
Nej, det är inte legitimt, det är inte okey. Det är bara barnunge, barnunge.
Så vidrigt att skylla ens egna känslor och sin egen personlighet, sina egna brister på någon annan.
Jag hade dumpat en sådan kvinna ögonblickligen.
När samlivet är borta. När man slutat vara varandras livspartner. När det övergått till att bli någon slags ekonomisk förening.
Att jag inte längre vill vara i förhållandet.
För det är den enda anledning som behövs.
Rent praktiskt avslutar jag när jag står på noll- alltså att relationen i helhet är neutral, varken bu eller bä. Den ger mig inget positivt överskott.
Att gå ner på minus leder bara till bitterhet så jag konstaterar att vi inte är rätt för varandra, tack för den här tiden och lycka till.
En del har klart blivit ledsna en tid men jag är inte osams med något ex och träffar fortfarande två av dem socialt utan problem.
Det är inte jag som ska godkänna eller underkänna dig, det är vi som provar en sak tillsammans. Ingen av oss måste vara fel, vi är bara inte tillräckligt samspelta.
När han chanserar utseendemässigt och inte gör något för att bibehålla attraktionen, när han slutar hjälpas åt hemma och med barnen. När han börjar dricka för mycket, röka eller äta för mycket skräpmat.
Och när han trots detta kräver att vi ska ha sex. Då är det dörren som gäller.
Om han bryter mot någon av reglerna vi satt upp för relationen. Eller villkor, krav, om man hellre vill kalla dem detta.
Vissa regelbrott skulle få mig att lämna relationen direkt medan andra tar längre tid, det beror på allvaret i hans svek. Men svek överlag är något respektlöst, något som skulle få mig att tvivla starkt på hans kärlek till mig och om relationen är värd att hållas vid liv.
Generellt bristande respekt. Apropå annan tråd så tycker jag vanskött ekonomi är bristande respekt om man lever tillsammans. Hade nog lämnat om det flutit upp skulder, kronofogden och liknande. Då tar man inte ansvar.
Jag ger upp när jag efter en längre tid känner mig som hushållerska och inget annat.
När jag inte blir sedd/bekräftad. När jag aldrig är viktig. När sexet inte fungerar osv.
När samlivet är borta. När man slutat vara varandras livspartner. När det övergått till att bli någon slags ekonomisk förening.