Jag jobbar helg,dag och kväll. Umgås med mina kollegor jämt känner jag. Nu är det slags för aw och jag känner att jag inte har lust. Träffar mina kollegor så mycket ändå. Värderar mina lediga helger. Hur känner ni för aw? Någon mer som känner som jag?
Jag följer gärna med på AW om jag har tid och lust.
Det BORDE vara okej att säga nej. Tyvärr är det inte alltid det på alla ställen, även om det inte är officiellt så är det en del av kulturen och är man inte med så blir man utfryst eller öppet mobbad. Jag har jobbat på tre ställen, kvar på det sista. På första jobbet var det absolut inte ok att säga nej. Ifrågasättande direkt, och mobbing på hög nivå. Det jobbade mest unga där som var lite kvar i universitets-party-trräsket. Nästa ställe var det helt ok om man inte blev med. Alla förstod att man kan ha si na skäl att inte gå ut med jobbet. Nuvarande är mer subtilt. De säger att det är ok, men vi som inte är med på aw "glöms bort" i alla andra sammanhang, även jobbrelaterade. Vi blir utfrysta helt enkelt.
Jag är aldrig med på aw och sånt. Jag har nog av kollegor ändå,. och har ingen alls lust att umgås med dem på min fritid.
Hänger ibland och ibland inte då jag har annat för mig.
Ja är ju inte obligatorisk , du gör vad du vill efter arbetstid
Helt ok att säga nej.
Det BORDE vara okej att säga nej. Tyvärr är det inte alltid det på alla ställen, även om det inte är officiellt så är det en del av kulturen och är man inte med så blir man utfryst eller öppet mobbad. Jag har jobbat på tre ställen, kvar på det sista. På första jobbet var det absolut inte ok att säga nej. Ifrågasättande direkt, och mobbing på hög nivå. Det jobbade mest unga där som var lite kvar i universitets-party-trräsket. Nästa ställe var det helt ok om man inte blev med. Alla förstod att man kan ha si na skäl att inte gå ut med jobbet. Nuvarande är mer subtilt. De säger att det är ok, men vi som inte är med på aw "glöms bort" i alla andra sammanhang, även jobbrelaterade. Vi blir utfrysta helt enkelt.
Jag är aldrig med på aw och sånt. Jag har nog av kollegor ändå,. och har ingen alls lust att umgås med dem på min fritid.
läser man mellan raderna tror jag inte att det beror på utebliven närvaro på aw, du verkar rent generellt inte vara en kollega som bidrar till socialt samspel särskilt mycket
Jag har aldrig brytt mig vilka som kommer eller ej, det är väl typ en tredjedel som sällan är med. Samma tredjedel är tydligt de som undviker andra sociala tillfällen på jobbet också, som på lunch, raster etc.
Jag fick faktiskt frågan av en sådan kollega varför den inte blir bjuden på en rastaktivitet många höll på med i höstas. Jag förklarade att det helt enkelt bara uppstår när man sitter och tar en kaffe, och dom som vill hakade på initiativet, det handlade alltså inte om något som gick ut som en inbjudan till nån alls
AW på fredag eller lördag är helfel. Helgerna är familjetid; vi spenderar redan massor av tid med kollegorna, och familjen måste alltid prioriteras på helgerna.
Jag önskar folk på mitt jobb skulle bjuda ned mig på AW, dessvärre är det inget fenomen på min arbetsplats.
Jag jobbar helg,dag och kväll. Umgås med mina kollegor jämt känner jag. Nu är det slags för aw och jag känner att jag inte har lust. Träffar mina kollegor så mycket ändå. Värderar mina lediga helger. Hur känner ni för aw? Någon mer som känner som jag?
AW på fredag eller lördag är helfel. Helgerna är familjetid; vi spenderar redan massor av tid med kollegorna, och familjen måste alltid prioriteras på helgerna.
läser man mellan raderna tror jag inte att det beror på utebliven närvaro på aw, du verkar rent generellt inte vara en kollega som bidrar till socialt samspel särskilt mycket
Jag har aldrig brytt mig vilka som kommer eller ej, det är väl typ en tredjedel som sällan är med. Samma tredjedel är tydligt de som undviker andra sociala tillfällen på jobbet också, som på lunch, raster etc.
Jag fick faktiskt frågan av en sådan kollega varför den inte blir bjuden på en rastaktivitet många höll på med i höstas. Jag förklarade att det helt enkelt bara uppstår när man sitter och tar en kaffe, och dom som vill hakade på initiativet, det handlade alltså inte om något som gick ut som en inbjudan till nån alls
Jag jobbar helg,dag och kväll. Umgås med mina kollegor jämt känner jag. Nu är det slags för aw och jag känner att jag inte har lust. Träffar mina kollegor så mycket ändå. Värderar mina lediga helger. Hur känner ni för aw? Någon mer som känner som jag?
Är du taggad, gå. Är du inte taggad, gå inte.