För oss som ska föda i vår/sommar och vill förbereda oss på en förlossning utan medicinsk smärtlindring

Fattar faktiskt inte vad andra har med det att göra! I vilka andra sammanhang är det ok för folk att diskutera och ha åsikter om mitt underliv!?

Gjort missade dock "ims" men folk får fatta det

Kan ej nog uttrycka hur givande det är att läsa era berättelser!

Håller verkligen med. Det ÄR privat.

Dock tror jag att förlossning är så enorm känsloladdat för många att en del automatiskt går in i någon form av "försvarsläge" (syftar på kvinnor som redan fött barn) och liksom menar på att "du vet inte vad du pratar om, du vet minsann inte hur ont det gör" och det gör man ju inte om man ej fött barn innan men genom att säga att man vill testa utan ms så liksom inkräktar man på "deras" område.. jättedumt men jag tycker mig ha mött just detta beteende hos en del.. nästan ett himlande med ögonen och en suck.. så trist när man ödmjukt förklarar en önskan som man ju har all rätt i världen att ha

Ja, nog är det så, man får inte ha en föreställning om hur man vill föda (såvida man inte säger att man ska ta EDA) om man inte har fött barn. Jag brukar säga att jag vill föda utan MS men att jag kanske kommer att vilja ha det när förlossningen väl drar igång – dels för att det faktiskt kan vara så, men framför allt för att folk vill höra det *suck*

Ja visst är det så.. man blir liksom lite ursäktande..

Hej! Här vill jag vara Min önskan är att kunna föda utan ms, dels för att inte störa förloppet men också för att jag vill vara så närvarande som det bara går, både kroppsligen och själsligen.

Jag har en förfärlig upplevelse bakom mig när mina tvillingar kom till världen. Jag blev sjuk i hellp och akutsnittades innan värkarbete. Innan snittet fick jag mängder av morfin eftersom levern svullnade upp och påverkan på hjärnan gjorde också att jag var helt borta. Jag tvingades gå igenom den största händelsen i mitt liv utan att kunna känna något alls, vare sig psykiskt eller fysiskt. Efter det var jag deprimerad i nästan ett år.

Jag försöker vara öppen för att vad som helst kan hända för att inte bli för besviken. Har också en känsla av att man av omgivningen inte tillåts planera för en ms-fri fl. Man ska inte tro att man är något liksom...

Blir ledsen av att läsa att ni på sätt och vis "missade" era förlossningar, cassie27 och Fossa. Skönt ändå att du vågar igen Fossa, det är stärkande att höra att en väldigt negativ upplevelse ändå inte behöver avskräcka fullständigt inför framtiden!
Det gäller nog att våga hoppas på det bästa men vara beredd på det mesta ...

Åh, vilken bra tråd! Ska ta mig tid o läsa igenom hela vid tillfälle. Får se om jag har något att dela med mig efter det.
Förra förlosningen så "fuskade" jag lite med lustgas mot slutet under krystvärkarna men klarade mig annars med TENS, vetevärmare, varma duschar, knata runt med gåstol och andning. (fick sluta med TENSen under krystvärkarna pga att den störde ut skaplelektroden, annars hade jag nog hoppat lustgasen). Så med andra ord för mig var TENSen guld värd!
Jo, och den mentala förberedelsen. Gick på vattengympa för gravida där det ingick meditation, profylax, mm. Det gav mig jättemycket! Kände mig så laddad inför förlossningen att jag nästan kan likna det vid en idrottsman som går och väntar på tävlingsdan.

Mig hjälpte det jättemycket att tänka att det var inte jag mot värkarna, utan MED värkarna. Varje värk är ett steg närmare att få träffa bebisen i magen. Så inte kämpa mot värken utan gå in i den istället och "möta" den. Låter kankse flummigt, men det hjälper! Eller hjälpte i allafall mig.

Tvillingarna kom till efter många IVF-behandlingar så snarare än att bli avskräckt sörjde jag över att inte få en andra chans till en normal förlossning. Otroligt nog blev jag spontant gravid när tvillingarna var lite över året och har bf 6 april. Efter att ha varit rättvänd i en månad vände sig bäbisen till säte för ett par dagar sedan och nu hoppas jag bara att jag slipper snitt. Eftersom jag är snittad tidigare tror jag inte att jag får föda säte vaginalt så bäbisen måste vända sig. Mitt blodtryck har levt lite rövare på sista tiden så en normal förlossning hänger också på att jag inte blir sjuk igen.

Kollade på "The Business of Being Born" igår. Mycket intressant och inspirerande. Så fantastiskt att få se de små liven när de kommer ut! Känns fortfarande overkligt att detta kommer att hända mig om bara fyra månader!