~*~ 30+ som fick barn i oktober 06, del 13 ~*~

Nollan: GRATTIS till plussandet och hoppas att allt går vägen.

Jag känner igen mig i barnrumskaoset. Mina bägge delar rum och jag har funderat på våningssäng ett längre tag. Tror Louie skulle fixa det nu, MEN den får inte vara normalstor (alltså 90 bred) för då blir det ändå för trångt, så jag har kört fast. Anser väl mest att problemen kommer att vara "vem ska ligga överst?". Annars tycker jag absolut att det är en super idé för att utnyttja höjden och kanske få lite bättre ordning på leksakerna som idag inte får plats alls (utan ligger i hela huset).

Vad duktiga ni är som börjar "gymma", jag har också en hemma som skulle må bättre av 15-20 kg mindre ballast, men mitt i en depression känns det inte som om det är läge (även om han är medveten om det). TÄnkte börja med att laga lite "smartare mat i alla fall.

Ang. musiken har han hållit på jämnt ända tills vi fick barn..... sen tog det liksom stopp (tidsbrist kanske ). Det blir inte lättare med åren att hitta folk att spela med, men förra julen så ringde trummisen och frågade om han inte ville börja igen, och på den vägen är det. De har haft 3-4 spelningar och har en inplanerad i mars igen. Säger som du: Han tycker det är kul.

teasa - tack
Visst är det skoj att dom hittar andra att spela med, det är ju inte så lätt när de flesta har skaffat familjer etc.
Jag är den i familjen som haft mest svängrum att göra vad jag vill (jobba / inte jobba / resa / plugga) så vill mannen spela / träna så gäller det att hejja på honom lite extra. Vem vet - kanske lite träning skulle vara bra mot depression om motivationen är för något bättre (mera ork, bättre sömn, jämnare humör)? Vad gillar han att göra? Har han någon han kan få sällskap med ?

Nollan: Viskar ett litet grattis och håller tummarna stenhårt för att det ska gå bra denna gång!

Har också en sambo som bär på en sisådär 10 pannor för mycket. Det har blivit lite för många affärsmiddagar och för lite rörelse de senaste åren. Men han har i alla fall skaffat sig ett träningskort för ett par veckor sen, dock har det inte börjat användas än

Om det är med att vakna tidigt; Thea vaknade tidigare ALLTID vid 6. Det spelade ingen roll om hon somnade vid 7 eller 10. Men den senaste månaderna har hon blivit en riktig sjusovare. På helgen kan hon sova till halv 9 och när hon ska upp till dagis måste jag oftast väcka henne vid halv 8. Dessutom har lillebror också börjat sova mycket bättre och sover också längre på morgonen. Det är såååå skönt!

Nollan - GRATTIS! Håller stenhårda tummar!!! 

Ella vill jättegärna ha en våningssäng, hon har ända sedan Astons födelse sagt att hon vill ha Aston i sitt rum. Vi funderar på en sån där syskonsäng, 90 bred uppe och 120 bred nere, höjd 150 cm typ. Ella har snedtak inne i sitt rum som drar ned takhöjd och väggyta. Ja, vi får se. 

Idag har jag äntligen varit och reklamerat Astons vagn. ÄNTLIGEN! Vagnen har rostat sedan i augusti... Jag kan inte använda den längre, den skramlar så himla mycket. Har fått låna grannens vagn tills vidare. I morgon tror jag att butiken ringer mig med besked från Brio så får vi se om Brio godkänner min reklamation.  

Nollan: Det finns mycket han skulle kunna göra för att må lite bättre mitt i depressionen tror jag, I botten ligger ju den kroniska värken, som det känns kommer han inte ur det alls just nu. Han har föör mycket värk som just nu kräver all kraft att stå ut med. Nu handlar det mer om att genomlida dagarna, så jag är glad att han fortfarande hänger i med spelandet. Nu värkmedicin och nya anti-depp tabletter är på gång, så jag hoppas att han kan få ett lyft inom nån månad eller så.......

Träna tycker jag själv är tråkigt, jag har spelat handboll i många år, men något sånt finns det inte tid för längre, sen börjar man ju bli lite till åren. För att röra mig numera handlar det mest om att göra saker hemma, som att hugga ved eller greja med nåt annat. Det skulle väl vara promenera då möjligtvis, men just nu är det kolsvart här ute på landet , sen är det isgata.... nja, det får vänta till våren (hehe ytterligare en bra bortförklaring va?)

tack mejja & snarko   Det är hela 24 dagar kvar till KUB och jag tycker dagarna släääpar sig fram!

teasa; hua, med värk så kan jag verkligen förstå att träna sig i form inte ligger högst upp på listan. Vad starka ni är som tragglar er igenom småbarnsåren med värk, sjukskrivning och depression... Jag hoppas verkligen att solen och hälsan kommer skina borta hos er snart!

Nu är det jag som vaknar 5:30 och inte kan somna om, det blir för lite sömn och tålamodet går direkt i botten känner jag - speciellt med barnen. Jag menar... jag leker mer än gärna med ungarna, men när precis ALLT ska vara lek så orkar jag liksom inte. Från "kom nu så borstar vii tänderna" tills den minut ungarna somnat tar det (tamefan ) en och en halv timme. Vi börjar innan kl.20, pyjamasarna kastas runt överallt, man ska vägra borsta tänderna, spotta varannan sekund, skrika om vem som ska välja saga, ge/ta en miljard olika godnattpussar & kramar, upp & kissa ett par ggr, ropa efter mamma, trilskas ett tag, gärna klämma fram en tår eller två innan man kan tänka sig att hålla klaffen, koppla av och somna. På morgonen är det samma visa. Vid 7 sitter vi vid frukostbordet och efter 1,5 timmar börjar proceduren att klä på ytterkläder - vig 8:45 kommer vi ÄNTLIGEN iväg. 
Ska det vara så? Jag vill leka och ha kul med mina ungar, inte spendera tre timmar om dagen med att bara tjata och tjafsa! Så fort jag kommer innanför dörren så blir ungarna som förbytta och börjar direkt tjafsa med varandra, tävla om uppmärksamheten och tjata om precis allt. Dom är helt annorlunda med pappa, mycket mer självgående och glada. Vad gör man för fel egentligen? 
Ledsen för allt gnäll tjejer, jag är verkligen övertrött och skriver bara om det (20%) negativa jag ser - minst 80% är egentligen bra      

nollan- grattis!!! vi jobbar för fullt på nästa mage..så håll tummarna

snarko- det var samma blodstoppande medicin..

rockringen är kul felix vill bara att jag ska rocka, han vågar inte prova.. imorgon är det vägning- hoppas det bara är 2 kg upp.. det har varit en matig månad..

Nollan: Traggla och kämpa är verkligen vad vi gör just nu. Men det är inte mycket annat jag kan göra Jag tar STORT ansvar för allt som ska fixas och göras hemma, men jag hinner inte göra nåt av sånt jag verkligen skulle vilja göra. Men men... har liksom inget val just nu. Mycket blir lidande och jag har väl mer eller mindre accepterat att just nu är det så, även om jag får "spel" ibland. Jag har aldrig i mitt liv haft så stökigt och smutsigt hemma.....

Jag känner sååå igen mig i ditt gnäll, och det är ju okej att vräka ur sig här. Tjata och och tjata, det är ju inte direkt det man vill, men mycket tjat är det. När jag kommer hem efter att ha tjatat hem barnen från dagis (ca 16.15)börjar en procedur som pågår tills barnen sover, hungriga gnälliga barn, fixa mat, sluta bråka, nu ska vi duscha, äta, borsta tänderna, dags att sova, vilken saga, kissa, dricka vatten etc etc etc. Tills slut vid 20 brukar det äntligen vara lugnt och då orkar jag oftast INGET mer.

Bussig: Lycka till med vägningen. Även om det gått upp ett tag vet du ju att du har tappat MASSOR och du kan ju.

Förlåt mig. Nu kliver jag också in i gnällträsket  

Misstänker att Ella har fått urinvägsinfektion för det gör jätteont när hon kissar och hon har småkissat hela morgonen. Men nu TOTALVÄGRAR hon att kissa i burk så att jag får ett urinprov! Jag blir GALEN!

Aston är trött och grinig, vill gå och sova tupplur. Till råga på allt är han förkyld och gnällig. Och jag börjar själv bli förkyld och är inte på topp. Skit och pannkaka. Ååååååååhhhh...

Förlåt. Jag var bara tvungen. Kommenterar på er senare.  

Snarko: Säger som jag sa till Nollan gnäll du, det är ok! Urinvägsinfektion låter verkligen inte kul... hade jätteproblem när jag var liten så jag hoppas verkligen att det är engångsgrej. (och hur ska man få en 4-åring att fatta att man ska kissa i en burk?) Hoppas att det går att få till och styrkekramar från mig.