Jag är BARNMORSKA på förlossningen och BB. Fråga mig vad ni vill!!!

Kan inte citera från mobilen. Det var jag som frågade om att föda prematurt. Det var väl just det som var grejen, att jag mådde jättebra hela graviditeten, tog väl hand om mig, motionerade, vilade, åt bra, drack inte ens kaffe, ingen stress....inga infektioner, alla värden konstant jättebra, 30 år, oså poff så gick vattnet bara....har lite svårt att smälta att det bara "händer", varför går vattnet bara lixom. Förstår att du inte har svar på det ville bara dela mina tankar lite :) Har du nån uppfattning om hur vanligt det är att man föder prematurt igen om det skedde första gången?

Jag har något jag grubblat på länge nu.

Av alla mina 5 graviditeter så är det bara en som startat ordentligt själv utan vattenavgång och där togs vattnet i slutet av förlossningen. Men med dom 4 sista har mitt vatten gått tidigare ca 3-4 veckor tidigt. Värkarna kommer och sedan avtar efter 2-3 timmar av sig själv altså kommer inte igång ordentligt. Väntar barn nummer 6 i december och orolig att detta ska ske igen. Vad är det för fel på min kropp? Blev akutsnitt med 5 barnet då vattnet gick fick vänta i nästan 2 dygn och han hade bajsat så direkt dom satte droppen fick vi se hjärtljuden på 60/80. Vill inte vänta om det händer mig han hållde på att dö och låg på neonatal en vecka efter.

Tack för svar! Det var jag som väntar 3:e barnet och frågade om igångsättning.

Jag var hos min bm idag och gjorde hinnsvepning.

Tappen är framåt, är öppen 3 cm och bebisen är fixerad.

Då kanske jag kan hoppas på hinnspräckning istället för gel, ballonger och annat jsg hört talas om :)

Hejsan

Jag har en fundering... Jag födde en liten flicka för några månade sedan. Det var en mycket lång och jobbig förlossning som slutade med akut kejsarsnitt. Jag fick efter förlossningen veta att min flicka låg fast med pannbjudning och att läkarna vid operationen fick "rycka" bort henne. 

Jag åkte in och vattnet togs då jag hade en lätt havandeskapsförgiftning. Sen efter det så började barnmorskan pumpa i värkstimulerande. Smärtan som jag upplevde under förlossningen var vidrig. Till slut började livmodern krampa och smärtan flyttades till magen. vid några tillfällen stängdes dosen av för att se om jag hade några egna värkar, vilket jag aldrig fick. Jag öppnades ganska fort 10 cm, men efter det tog allt stopp. Jag blev undersökt av minst 3 barnmorskor och en läkare under min förlossning, men ingen av dom såg att min flicka låg med pannan först. Det var även tänkt av den sista barnmorskan att jag skulle tas med sugklocka. Tack gode gud för att det inte blev det, tänker fortfarande på vilka skador min dotter hade kunnat fått i ansiktet.

Min fråga till dig är.. Borde inte en erfaren barnmorska märkt att min flicka låg fast i pannbjudning? De gjorde ju undersökning efter undersökning "där nere". Fick sedan på BB veta (efter jag begärt min journal)  -"att det är sånt som händer, huvudsaken är ju att din dotter mår bra. " 

Borde ingen ha märkt vad som var fel?

/Mycket bekymrad

Hej!

Jag undrar vilka tecken som tyder på att jag är gravid?

Jag gjorde för några veckor sen ett själv test som visade negativt

Bör jag göra graviditetstest hos Barnmorska för att vara säker?

Tack på för hand!.

Jag födde mina tvillingar vaginalt i somras. Två dagar innan de föddes var jag öppen fyra centimeter, samma dag som igångsättningen var jag öppen sex, och jag hade inte känt ett dugg. Jag har ett barn sen tidigare, så att jag skulle vara lite öppen hade jag räknat med. Men sex centimeter utan en enda känning? Sammandragningar hade jag förstås, men ingenting som gjorde ont.

Om jag inte hade blivit igångsatt, hade det då funnits någon risk med att gå så pass öppen hemma, eller hade det troligen startat självmant i alla fall inom ett par dagar? Nu satte de skalpelektrod på ettan, de kunde inte se någon vattenavgång, de hade väldigt lite vatten kvar, men det drog igång rejält och de föddes 3,5 timmar senare. Kan hinnorna brista trots att det saknas vatten liksom? Hade det kunnat hända hemma likaväl?

(Förstår att det är helt individuellt, men jag tar tacksamt emot dina funderingar.)

Och en sak till, är det vanligt att personalen ljuger för patienten i syfte att pusha på och uppmuntra? Typ "joodå, nu är huvudet snaaaart ute, en värk till bara!" trots att ni ser att det förmodligen kommer ta minst fem värkar innan det sker?