Min dotter pratar med andar på kyrkogården?????

Jag drömde att min pappa dog och kl 7:30 på morgonen ringde min mamma och sa att han hade dött. Samma sak med min dotter. Jag drömde att hon låg själv alldeles kall på bårhuset och jag satt bredvid gråtandes och ville lägga på henne ett varmt täcke så hon inte skulle frysa. Ca två månader senare dog hon och låg på bårhuset i över en månad på rättsmedicin. Det känns oerhört konstigt att jag på 15 månaders mellanrum drömt om mina nära anhöriga som min pappa och dotters död.

Om jag har upplevt det så är det väl klart att de finns? Om jag sett det med mina egna ögon, hört med mina egna öron och känt med hela min kropp? Jag vet att de finns eftersom jag fått många bevis. Min farmor som alltid tyckte om att buss har vid ett flertal tillfällen både startat, stängt av och höjt ljudet på min stereo. Och nej, det fanns ingen annan förklaring. Inga radiovågor, strömavbrott eller liknande.

Och nu är det så här. Jag tvingar inte dig eller någon här att tro på detta. Jag kallar er inte dumma i huvudet, psykiskt störda eller schizofrena för att ni inte tror på samma sak som mig. Varför måste det bli en diskussion om vad man tror eller inte tror på, och varför? Låt alla tro på vad de själva vill tro på.

Ts har visat tydligt att hon gärna lyssnar på oss som har upplevt sånt, så varför måste ni andra lägga er i? Om hon nu väljer att gå i vår riktning, varför måste ni försöka dra henne till er i stället? Alla här är vuxna människor som kan ta ansvar för sig själva och för sina barn. Jag har föräldrar, jag behöver inte fler som talar om för mig vad jag ska tro på och inte. Jag tror på vad jag upplevt.

Det är ju skrämmande vilka råd en del ger. Ser man saker som ingen annan ser bör det koillas upp. Att hallucinera är inte normalt. Ni som säger att detta är normalt borde skämmas. Med all respekt, det är ju uppenbart nåt fel med flickan. Nej säger inte det för att vara elak.