• SockerDocka

    Brevet till vår ängel Marcel som vi förlorat i plötsligspädbarnsdöd

    Min ängel, Marcel

    Om mamma kunde tala till dig, skulle jag vilja berätta hur mycket jag älskat dig sen första stund du kom till oss.. hur glada vi alla var för dig och hur mycket kärlek du spred omkring dig.

    Du var en ängel, alltid glad och nöjd med livet, du var så vacker med dina lysande kastanje bruna ögon, och läppar som bara en ängel kunde ha, ditt hår luktade så gott och var lent som sammet när jag klappade ditt huvud ömt.. med värme och behag såg du på oss, mamma, pappa och storasyster och fyllde oss med liv och en kärlek som nu är lämnat med ett stort hål i hjärtat. Jag känner fortfarande lukten av dig på min tröja, och det gör så ont nu när du är borta.. jag frågar mig själv hela tiden VARFÖR??!!! Allt är så tomt och kallt i en värld utan dig.. en värld som saknar färg sen du försvann. Jag vill bara vakna, se ditt lilla huvud mot mitt bröst, tryggt och stilla när du åt. Jag vill se dig igen, duscha tillsammans med pappa, ligga och titta på din syster och bara känna din existens. VARFÖR?!?!?!

    varje gång brösten spänner och börjar läcka, påminns jag om att du är hungrig, jag är orolig för att du fryser, och att du kanske är rädd när vi inte finns där.. jag lider av bara tanken, och ber till din gammelmormor att hon finns där nu och tar hand om dig. Du var menad för något bättre, för vacker för att få lov att finns på jorden. Du hade ALLT! -det var därför änglarna tog dig tillbaka.. men dem glömde att du hade en familj som skulle bli dömda av sorg och smärta för resten av livet.. VARFÖR?!?!?!!!!!!

    Inget kommer bli sig likt utan dig, vår älskade Marcel,

    du kommer alltid vara älskad och saknad.. I oändlighet..

    Ohhh, Marcel jag kan inte förstå.. VARFÖR! ? Det gör så jävla ont, hur kan jag bli hel igen utan dig närvarande!? Det känns som jag drömmer.. väck mig för fan. Låter mig få hålla om dig och aldrig mer släppa taget. Min ängel, min skatt, min gåva i livet, mitt allt.. hur kan det vara värt att leva utan dig!? Hur!?! Du var ju allt jag önskade.. du var ju Marcel..

    Jag hoppas du vet hur mycket din familj älskar dig, endast 5 veckor gammal, när du lämnade oss igår natt.. och du kom med så mycket kärlek och glädje, och lämnade oss med ett tomt hål i bröstet. Du är evigt saknad och älskad av alla!

    Och om du läser detta, Gud.. så har jag bara en fråga till dig........

    -VARFÖR!?!?!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !!!!!????????????????????

  • Svar på tråden Brevet till vår ängel Marcel som vi förlorat i plötsligspädbarnsdöd
  • Anonym (--)

    Jag lider med dig och tårarna rinner. Jag är säker på att Marcel är den finaste ängeln som både jorden och himlen har skådat.

    Ingen ska behöva gå igenom det du och din familj gör nu.

    Styrkekram och all kärlek till dig!

  • SockerDocka

    Tack, det gör så ont att ord inte kan beskriva.. är helt knäckta här hemma... vet inte var man ska ta vägen.. jag ser han framför mig i allt jag gör.. vet inte hur vi någonsin ska bli ens i närheten till människa igen efter igår.. att hitta honom på morgonen, ambulanserna, rummet fullt med läkare.. och min lilla ängel.. allt kaos e som en film som spela upp framför ögonen hela tiden..

  • Anonym (--)

    Nej jag kan inte alls förstå vad ni går igenom, men jag kan ana en föreställning. Mitt hjärta fullkomligt brister för er Hjärta  Det är inte konstigt att du inte kan ta till dig och förstå riktigt än, du är nog i svår chock. Har själv två barn och det du skriver om känns för smärtsamt för att kunna föreställa sig. 

    Vill du berätta vad det var som hände? 

  • Anonym (Pia)

    Gud,vad hemskt!Ännu en gång blir man påmind hur skört livet är och att allt kan hända.Och tyvärr händer sånt här ibland i vissa familjer.Styrka och kram!

  • Monmoi

    Åhhh så sorgligt att läsa. Skriv av dig så mycket du vill. Hoppas, hoppas att Gud ger er styrkan att klara detta. Varför händer sånt.. Så orättvist.. Så jävla orättvist. Hoppas Gud och änglarna finns runt Marcel nu. Ni kommer återförenas.

    En dag är ni tillsammans igen. Tro på det så blir du starkare.

  • SockerDocka

    Jag hittade honom I spjälsängen, på morgonen, livlös.. förstod direkt att det var försent.. men den fantastiska ambulanspersonalen, och senare sjukhuset försökte få igång honom i nästan 2 timmar.. men förgäves.. blir nog aldrig bra igen.. jag får panikångest, blir aggressiv, gråter floder när jag lugnat mig, ibland blir jag totalt tom på känslor, så blandade känslor.. vi har 2 jätte duktiga kuratorer från barnakuten, men vet att de är deras arbete att ge stöttande ord, som man bara hör men inget känner.. inget kan ge oss Marcel tillbaka.. ser han framför mig hela tiden.. både goda och den hemska stunden vi upplevde.. känner sig så jävla ensam och rädd.. förtvivlad och förkrossad.. jag fick äran att vara hans mamma och hålla om honom i 5 underbara veckor.. känns som ett helt livs kärlek.. och de där uppe som bestämmer.. de tog det finaste vi hade ifrån oss. Smärtan i både kropp och själ kan inte med ord beskrivas.. en saknad efter någon man älskar så djupt och innerligt och man vet att det dröjer ett helt liv innan vi ses igen.. om ens det..

    Vill bara (då jag lovat mig själv) att sprida informationen att PSD kan förhindras.. via en madrass man kan få låna från sjukhus, som larmar om bebisen slutar andas på natten.. den kostar så mycket att de endast erbjuds föräldrar som förlorat ett barn i PSD detta.. om man ens vågar skaffa fler barn..vi bråkade med överläkaren, då jag läser mycket nu sen han lämnat oss att ca 30 familjer i sverige drabbas varje år av detta hemska som inte får lov att hända.. varför får man inte informationen om denna madrass som faktiskt kunde rädda så många barn.. ekonomin var svaret. .. fy fan!!

    Man kan iallafall ansöka om en sådan..

    Ville bara sprida det.. För att kanske kunna rädda iallafall 1 bebis liv.. (min barnmorska födde en dotter som hade problem med andningsuppehåll, hon fick låna en sån madrass, som 2 gånger larmade på natten och hon och hennes man fick slå igång flickan båda gångerna, idag är hon 15 år och tydligen frisk som en nötkärna, och tacksam för livet)

  • Anonym (Beklagar)

    Så himla orättvis! Jag blir så ledsen att läsa dina ord, allt styrka till dig!!!! Skriv av dig och ge det tid, livet kanske kommer aldrig bli samma men jag hoppas att du kan så småningom må bättre än nu när allt är bara en mardröm! Ingen skulle behövas drabbas av detta fyyyy

    Angående vad du berättar om madrassen kan jag tipsa om att det finns andningslarm som man kan köpa på nätet både begagnade och nya. Det finns de som man sätter under madrassen och de som man kan sätta på blöjan. Det finns en webbplats som heter andningslarm. se Jag har hört att bvc inte berättar om sånt för de tycker det kan skapa mer oro hos folk att ha ett larm, kanske hos vissa gör ett vad vet jag....

    Styrkekramar till dig!

  • SockerDocka

    Nej livet blir aldrig vad det varit.. han tog både kärlek och glädjen med sig när han lämnade oss. Känns så jävla ensamt, alla omkring mig lever sitt liv, och jag i min bubbla av ångest och smärta..

    Vi fick höra på barnakuten om dem saker man kan köpa på marknaden, det var överläkaren som berättade.. att de man kan köpa själv är super känsliga och larmar för minsta lilla, och skapar endast oro för föräldrarna. De madrasser de har på sjukhusen är säkra och jätte dyra. Han sa att de är stor skillnad.. jag vet inte.. känns inte som att jag vill ha fler barn i nuläget. . Vågar inte, är så hemskt rädd.. min man vill ha en till nu.. jag vet inte vad jag vill.. vill bara försvinna..

Svar på tråden Brevet till vår ängel Marcel som vi förlorat i plötsligspädbarnsdöd