• Äldre 7 Oct 15:25
    12982 visningar
    21 svar
    21
    12982

    Vi måste säga farväl till vårt barn för tidigt..

    Hej.

    Jag vet inte vad jag vill med detta meddelandet men jag är så hjälplös och frågande nu.

    Är i vecka 21 om några dagar och vi fick häromdagen veta att vårt älskade barn i magen aldrig kommer överleva utanför magen.

    Inga njurar och nästan tomt med vatten trots att jag aldrig läckt fostervatten.

    Vi har längtat och väntat så på detta älskade barn och självklart känns det som man förlorar ett av sina barn som finns i livet redan.

    Vi har bestämt att vi vill ha en sten att gå till osv men vem kontaktar man?

    Kommer man få säga farväl till bebisen när den väl kommit eller hur fungerar allt?

    Jag är så ledsen, vi är så ledsna.

    Man tror aldrig det ska hända en själv.

    Om ni har något tips så snälla kom med det, är så tom och snurrig just nu att jag inte vet vart jag ska ta vägen

  • Svar på tråden Vi måste säga farväl till vårt barn för tidigt..
  • Äldre 7 Oct 16:26
    #1

    Hejsan!

    Förstår eran sorg, och gör mig ont att läsa. Är i v.21 och vet inte heller om ja kommer kunna behålla vårat barn. Får reda på va de kan gälla sig om nästa vecka, och måste då ta ett beslut. Ville bara säga att du inte är ensam, kämpa på! Förstår hu tufft ni har det. Funderar över allt du tar upp i tråden här med

  • Äldre 7 Oct 16:29
    #2

    Jag beklagar er förlust.
    Vad det gäller allt praktiskt som du funderar på, se om du kan få prata med en sköterska eller kurator som kan svara på dina frågor.
    Det är ju viktigt att du vet vad som sker och vad som kommer ske, jag tror det kommer hjälpa dig.
    Ta hand om er.  

  • Äldre 7 Oct 16:41
    #3

    Nä fy. Jag känner igen ditt nickname och har för mig ni haft lite strul innan med MF?

    INGEN ska behöva gå igenom det ni ställs inför.

    Vi var tvungna att släcka våra tvillingtjejers liv i v 17. Så jag vet vad ni går igenom.

    Vi fick hjälp med alla frågor av en kurator samt en läkare som var kopplade till kliniken som upptäckte felen.

    Jag vill säga att man går vidare sen, för att man måste. Men våga sörj, skrik, gråt, lev ut och ta din tid. Jag trodde aldrig vi skulle våga igen efter detta, men nu sex månader senare är jag gravid i v 8 och vågar hoppas på att denna gång är det vår tur.

    Massa massa massa kärlek o kramar till er <3

  • Khalee­si85
    Äldre 8 Oct 12:35
    #4

    Beklagar verkligen :(
    Jag födde våran lilla flicka i onsdas, hon dog i min mage i v.20. Blev en väldigt fin förlossning, trots omständigheterna. Efteråt la barnmorskan henne i en handduk och jag fick hålla henne i min famn flera timmar. Hon vägdes och vi fick hennes små hand och fotavtryck på ett papper, där även hennes namn och vikt samt datumet stog med.
    Vi kommer ha begravning för henne, så fick fylla i ett papper på sjukhuset att vi själva vill ta hand om henne sen. Ska kontakta fonus på måndag. Vet inte heller hur allt funkar, men hittat kista och gravstenen vi vill ha.

  • Äldre 9 Oct 07:26
    #5

    Skickar kramar i mässor. Och beklagar eran förlust!

  • Äldre 9 Oct 08:11
    #6

    Vi har också varit med om i vårt fall ett foster v16 +4 (eller om det var 18 +4) som dog i magen på mig.
    När jag hade fött fram fostret, så bad min man att vi skulle få ha honom hos oss. Så det hade vi, minns inte hur länge. Min man ville också fota, vilket jag är glad för nu att vi gjorde.
    Min man tog beslutet att han skulle till minneslunden på Skogskyrkogården. Jag kunde inte ta något beslut.
    Allt var så jobbigt och vi var så ledsna.
    Det här var ju vårt första barn som vi såg så mycket fram emot.
    Minns att jag fick tips om en bok som hette Den lilla sorgen. Den var jättebra och hjälpte mig en del i alla fall.
    Vi tänder ljus varje år på minneslunden för honom. ??

  • Äldre 9 Oct 08:28
    #7

    Hej. Jag förlorade också mitt första barn pga att han inte hade några njurar. Att det saknas fostervatten beror på att barnet inte kan kissa när den saknar njurar. En bit in i graviditeten är det så fostervattenprov bildas.
    Det är jättejobbigt, det ni hår igenom nu. Ta hand om varandra och ta hjälp av kurator, sjukhuspräst, vårdpersonal och släkt och vänner.

    På sjukhuset kommer ni att få hålla eran bebis om ni vill.
    En avskedsstund/begravning kan ordnas av sjukhusprästen.

    Vi hade datum för att avsluta vår sons liv och kontaktade sjukhusprästen och begravningsbyrån i förväg.
    Då var allt klart när dagen var inne.

    Vi valde att lägga vår son i minneslund, men vill man ha en grav med gravsten så ordnar begravningsbyrån det.

    Kram

  • Äldre 20 Jan 21:37
    #8

    beklagar verkligen :(
    Vi fick ha vår Mio hos oss så länge vi ville. Tog massor av foton så att han finns med för alltid. Sjukhuset, eller kuratorn där, ordnade med allt sen, vi fick lägga honom i den lilla vita kistan, den stod i ett vackert rum med tända ljus.
    sen kremerades han och nu ligger han på en så vacker minneslund. 
    jag mins inte så mycket av detta, då jag var i sån sorg, men tror det var på det viset.
    stor kram

  • Äldre 20 Jan 22:02
    #9

    Beklagar sorgen för er alla ,så ledsamt!! vi förlorade våran dotter i v20 pågrund av hjärtfel. Efter förlossningen så fick vi ha henne hos oss till vi kände att dom kunde ta henne. jobbigt att säga farväl :"( Vi gjorde hand och fot avtryck och även gjöt vi 3d avtryck blev så fint! de är ett tips för er som tragiskt komma behöva gå igenom något så fruktansvärt att förlora ett barn 3

  • Äldre 20 Jan 22:39
    #10

    oj de skulle vara ett hjärta inte en 3 a .

Svar på tråden Vi måste säga farväl till vårt barn för tidigt..