Irriterad på frun under graviditeten
Sedan min fru blev gravid har hon förändrats enormt och jag har väldigt svårt att tro att det bara beror på graviditeten i sig. Jag tror snarare att hon använder den som en slags ursäkt för att få agera ut sina känslor och att folk ska tycka synd om henne. Jag ska ge några exempel.
Till exempel så skyller hon hela tiden på att hon inte orkar göra saker, främst sånt som är fysiskt ansträngande som att gå ut och gå, städa osv. Hon sitter hellre framför tv:n och vräker i sig godis än går en runda längs sjön. Hon skyller också på alla möjliga slags krämpor, illamående, ryggvärk, magont, att hon är tung... Hon är i vecka 39 och ska snart föda, så jag förstår att det är jobbigt men samtidigt tycker jag att hennes klagande är överdrivet.
Jag har två systrar som tillsammans gått igenom tre graviditeter och ingen av dem betedde sig såhär då. Båda systrarna tränade fram till sista månaden, var aktiva, hittade på saker med övriga familjen och sa inte en enda gång att de mådde dåligt eller hade ont. Därför har jag svårt att tro att det verkligen är så illa med min fru som hon säger, jag tror snarare att hon vill ha sympati vilket gör mig ganska avståndstagande.
Nu är frågan, hur ska jag bemöta detta? Jag vägrar sitta där och lyssna på hennes ständiga gnällande och jamsa med henne. Ärligt talat så tror jag att hon skulle må så mycket bättre om hon istället skötte om sig bättre och inte bara klagade hela tiden.
Snubben som vaknade upp en morgon utan självbevarelsedrift! Hahaha!