• Anonym (Mamma­)
    Äldre 16 Dec 21:24
    3948 visningar
    11 svar
    11
    3948

    Hur mycket bestämmer man över utflugna barn?

    Den sextonåriga dottern har flyttat ihop med pojkvännen i en annan stad.

    Hur mycket har jag och pappan rätt att bestämma över henne och hennes livsval nu? Hon är ju fortfarande omyndig.

  • Svar på tråden Hur mycket bestämmer man över utflugna barn?
  • Anonym (Mamma­) Trådstartaren
    Äldre 16 Dec 21:37
    #1

    Ingen med tankar? Kan man tex göra nåt när hon hoppar av skolan? Vill resa utomlands?

  • Äldre 16 Dec 21:50
    #2

    Ja, du..... bra fråga. Man har rätt långtgående rättigheter när man är 16.

    Hoppa av skolan får man dock inte göra, det är skolplikt i Svergie. Däremot får man resa, skriva sig var man vill, ta ett jobb, starta eget med mera.

    SÅ, nä, nu har inte mycket kvar att säga till om. Ni har nästan bara skyldigheter kvar.


    Hunger, disease, tyranny, superstition and guacamole
  • Anonym (Mamma­) Trådstartaren
    Äldre 16 Dec 21:58
    #3
    Aniiee skrev 2017-12-16 21:50:53 följande:

    Ja, du..... bra fråga. Man har rätt långtgående rättigheter när man är 16.

    Hoppa av skolan får man dock inte göra, det är skolplikt i Svergie. Däremot får man resa, skriva sig var man vill, ta ett jobb, starta eget med mera.

    SÅ, nä, nu har inte mycket kvar att säga till om. Ni har nästan bara skyldigheter kvar.


    Nej man har inte skolplikt på gymnasiet, men det var en del av dealen att hon skulle få flytta, att hon går klart skolan.
  • Anonym (...)
    Äldre 16 Dec 22:00
    #4

    Om ni vill sätta hårt mot hårt så kan ni anmäla henne försvunnen, hon blir hämtad av polis. Ni kan också försöka få till ett omhändertagande enligt LVU med hänvisning till att hennes avvikande från hemmet/skolan utgör en risk för hennes hälsa och utveckling.

    I övrigt är ju såklart strypande av ekonomiska tillgångar och spärrande av pass självklara åtgärder.

  • Anonym (.)
    Äldre 16 Dec 22:00
    #5

    Känns som ekonomi är det du kan använda för att utöva makt. Om hon behöver pengar så kan du ställa villkor. .. Men det kanske är killen som betalar lägenheten och allt?

  • Anonym (Mamma­) Trådstartaren
    Äldre 16 Dec 22:18
    #6

    Killen står för allt förutom studiebidraget, men det försvinner ju om hon hoppar av.

  • Äldre 16 Dec 22:35
    #7
    Anonym (Mamma) skrev 2017-12-16 21:58:15 följande:
    Nej man har inte skolplikt på gymnasiet, men det var en del av dealen att hon skulle få flytta, att hon går klart skolan.
    Sorry, jag tänker att en 16-åring gåri 9an.
    Hunger, disease, tyranny, superstition and guacamole
  • Anonym (,e)
    Äldre 16 Dec 23:55
    #8
    Anonym (...) skrev 2017-12-16 22:00:20 följande:

    Om ni vill sätta hårt mot hårt så kan ni anmäla henne försvunnen, hon blir hämtad av polis. Ni kan också försöka få till ett omhändertagande enligt LVU med hänvisning till att hennes avvikande från hemmet/skolan utgör en risk för hennes hälsa och utveckling.

    I övrigt är ju såklart strypande av ekonomiska tillgångar och spärrande av pass självklara åtgärder.


    Hon är omyndig. Ni måste ta ert ansvar.
  • Äldre 17 Dec 00:16
    #9
    +1

    Skapa en relation med henne och pojkvännen; det kommer ni nog längre med än att forsoka bestämma.

  • Anonym (Hanna­)
    Äldre 17 Dec 03:41
    #10

    Jag kan inte se att vårdnadshavarnas ansvar blir mindre för att barnet har en annan bostad (däremot kan jag tycka att det är lite märkligt om man utan problem får skriva sig som sambo som 16åring samtidigt som det är förbjudet med äktenskap före 18, men det är en annan fråga)

    Oavsett var barnet bor är det väl dock kbappast möjligt att tvinga en nästan vuxen person till något. Vad menar du med rätt att bestämma?

  • Anonym (hanna­maria)
    Äldre 17 Dec 07:10
    #11

    Om hon är destruktiv så försök få över killen på er sida. Hon lyssnar kanske mer på honom.

    Men det är svårt att styra ett så stort barn om hon väl bestämt sig för något utan att ta till med grejer som lvu som verkligen hotar att sabba er relation.

    Jag vet själv hur det var. Jag har alltid varit egensinnig och hade annorlunda drömmar och mål. När jag var femton år mötte jag en äldre kille som var som jag. Han var redan ganska etablerad och hade eget boende och jag lyckades att tjata till mig att få flytta till honom. Jag lovade att gå klart skolan och skaffa mig en karriär med stort K, som var mina föräldrars mål med mitt liv. Men jag tänkte aldrig gå klart ens gymnasiet. För vad vi ville var att skaffa familj och ha ett traditionellt hem och liv och jag skulle vara hemmafru.

    Mina föräldrar gick såklart i taket. De försökte böna, be, hota osv för att jag skulle leva på deras sätt, men det var inte och är inte för mig.

    Lyckligtvis visste jag vad jag ville, jag hade vett att välja en bra man med samma värderingar så allt blev som vi ville. Men mina föräldrar har inte förlåtit mig.

Svar på tråden Hur mycket bestämmer man över utflugna barn?