Inalina skrev 2019-01-07 18:00:42 följande:
Åh så roligt att du blir den första i tråden med din bebis =)! vet du hur mkt bebis väger nu och hur ofta träffar man barnmorskan i slutet?
har du önskat något särskilt i ditt 'förlossningsbrev'? eller låter du allt ha sin gilla gång och kör på det som rekommenderas?
jag tänker att man kanske får mer tankar om det där på förberedelsekursen.. har ju faktiskt ingen aning typ hur en födsel går till, har inte direkt diskuterat med någon vän utan tänker att allt löser sig nog... min man börjar redan oroa sig för hur vi ska ta oss till sjukhuset - (vi har ingen bil men bor i stan) han kommer nog vara riktigt nervös på jobbet de sista veckorna hehe!
har ni nära till sjukhus?
Kram!
Vi har träffat barnmorskan v 25, 29,32,35, 37 och 39. Vi har ett möte till inbokat nästa vecka om det inte kommit någon bebis ännu då.
Jag har faktiskt inte skrivit något förlossningsbrev. På ett av de senare mötena med barnmorskan gick vi kort igenom om man hade några tankar eller saker man vill att förlossningen ska veta. Detta skickas till förlossningen så de har redan detta. Förlossningsbrev kände jag var överflödigt för man vet aldrig vad som händer. Jag tänker försöka ta det som det kommer så mycket som möjligt. Man har ju dessutom barnmorskorna där som kan det här och som kan guida en.
Hade inte heller jättekoll innan vi var på kurs, men det var precis lagom med information för min del. Inga detaljer utan mer vad som händer i de olika faserna och mycket att man inte kan veta alls hur den specifika förlossningen kommer gå till. En del behöver säkert veta mer och då finns ju mängder med böcker att läsa.
Vi har väldigt nära till sjukhuset, vilket känns skönt. Nu är det dessutom "lågsäsong" och risken för att behöva åka någon annanstans är ganska liten. Om det är fullt är närmsta andra sjukhus 6 mil bort så det hoppas jag slippa. Nu har vi typ 5 minuter med bil.
Taxi är väl ett tips om ni inte har bil :) oftast är det ju inte så dramatiskt som på film så det brukar ju gå att lösa.
anina skrev 2019-01-08 11:16:36 följande:
Ja det är jobbigt. Men har börjat acceptera att jag kommer må dåligt fram till förlossningen, så känns lite mer ok då. Sambon har varit lite tjurig över att jag inte gör så mycket hemma, så är lite orolig för det. Men vi får ta ett samtal så han förstår att jag inte kan.
Åh vad häftigt att se en fot. Ser man avtrycket på magen då? Har alltid undrat om det syns så tydligt. =) Ja tänk, nu har ni snart bebisen i famnen, som ni har längtat efter i flera år. Kan förstå att det känns overkligt.
Kan tänka mig att det är tungt nu. Jag har redan börjat tycka det är jobbigt att böja mig med magen (vecka 23), så det måste vara väldigt tungt och jobbigt senare.
Hoppas bebisen vill komma ut snart. Ni har inte kollat kön va? Och hoppas på en smidig förlossning. =)
Stor kram
Ja det är ju jätteviktigt att han förstår det. Jag hade svårt att förstå (även om jag rent intellektuellt fattade) hur tungt det verkligen kan vara att vara gravid. Sen har så många av mina vänner och kollegor haft relativt lätta graviditeter där de knappt känt något.
Mannen här är jätteförstående. Vid nåt tillfälle när jag sa att jag kände mig jobbig som körde med honom så sa han bara att det är det minsta han kan göra för jag bär ju trots allt vårt barn och det är säkert jobbigare. Det är klart han tycker det ska bli skönt när jag orkar göra lite mer här hemma igen, men han klagar inte. Dessutom tycker han jag varit lugn och inte alls hemsk som man lätt kan bli med alla hormoner.
Jag har aldrig sett fotavtryck just, men nu vet jag ju hur bebis ligger så kan lista ut att det är en fot :) men har ju sett bilder på magar där man verkligen ser fotavtryck och det är ju så häftigt.
Nä, vi vet inte kön så börjar bli väldigt nyfiken.
Idag började slemproppen lossna så förhoppningsvis är det dags snart. Men det kan ju dröja länge även efter den lossnat.