• Tue 25 Feb 2020 15:53
    105246 visningar
    3231 svar
    3231
    105246

    Letrozol, PCO

    Hej! jag skall strax påbörja min första letrozol kur (äter provera nu för att få igång en blödning) men sen så är det dags :D 


    är det någon annan med Pco som har påbörjat behandling och vill följas åt? jag känner mig så fruktansvärt ensam i det här. 

  • Svar på tråden Letrozol, PCO
  • Mon 11 May 2020 19:11
    MiniNin skrev 2020-05-11 18:55:54 följande:

    Yes, omkring onsdag för mig med! Så i helgen borde vi kunna köra igång med Letrozolen :)

    Vad har du med dig i ryggsäcken? Diagnos, försökt länge innan hjälp, erfarenheter inom vården?


    Åh toppen, då är vi iaf tre st här som är väldigt nära i cykeln, det blir roligare att följas åt :)

    Vi har försökt sen i somras så typ 9 månader och sen sökte vi hjälp lite tidigare för jag fick så sällan äl. Fick diagnosen pco och har fått superbra bemötande på min klinik, är jättenöjd! Hur ser det ut för er?:)
  • Mon 11 May 2020 21:17
    MiniNin skrev 2020-05-11 19:01:09 följande:

    Det är verkligen en jäkla skillnad med bara en tablett istället för två! Har verkligen försökt ta dem med 12 h mellanrum men livet fungerar ju inte riktigt som en klocka alltid så det har blivit sådär med det.

    Hur var det nu med IVF? Hade ni själva tagit beslut om IVF eller fått det rekommenderat? Hur ser kön ut?

    Dag 13 kanske till och med kan bli din turdag denna gång, håller tummarna!


    Nej men precis, mycket lättare med provera!

    Nja alltså jag böt ju klinik för min gamla inte hade tid med oss som vill bli gravida i coronatider... och på nya kliniken sa hon att Hon alltid skickar en remiss direkt ifall de blir aktuellt med ivf så skall man inte behöva vänta. Nu var det tydligen inga köer als så väntar bara på att de ska godkänna mig.

    Jag berättar de mesta men just den här känslan av hopplöshet och oduglighet tror jag inte någon som inte varit med om de kan förstå hur smärtsamt de är och hur BESATT man blir av att få barn. Hur man inte kan tänka på annat och associerar allt med graviditet/barn...
  • Mon 11 May 2020 21:19
    amandakollb skrev 2020-05-11 19:09:25 följande:

    Jag håller med, tycker också det är jätteskönt att kunna följas åt här, alla är så förstående och hjälpsamma :)

    Åh jag känner ju lite samma, men för mig va de ovitrelle-sprutan som inte funkade så bra på mig. Men förhoppningsvis reagerar vi bättre nästa cykel med större ägg för dig och äl för mig!:)


    Ja! De gäller att fortsätta kämpa och aldrig ge upp!
  • Mon 11 May 2020 21:19
    amandakollb skrev 2020-05-11 19:09:25 följande:

    Jag håller med, tycker också det är jätteskönt att kunna följas åt här, alla är så förstående och hjälpsamma :)

    Åh jag känner ju lite samma, men för mig va de ovitrelle-sprutan som inte funkade så bra på mig. Men förhoppningsvis reagerar vi bättre nästa cykel med större ägg för dig och äl för mig!:)


    Ja! De gäller att fortsätta kämpa och aldrig ge upp!
  • Anonym­1Ha
    Mon 11 May 2020 21:49
    amandakollb skrev 2020-05-11 16:07:59 följande:

    åh fick en ljusrosa blödning nu när jag var på toa :( har inte haft några bruna spottings som jag brukar få men nu kommer väl mensen snart iom denna blödning.. jaja bara börja om nästa cykel :(((


    Men det var då attans! Då hoppas vi på nästa månad istället!! Dubbel dos igen eller va blir det? Ändå skönt att mensen kommer om man inte är gravid så man slipper vänta på den också ..

    Här går det bara långsamt i väntan på BIM.. typ den 17/5, en vecka kvar!! Känner ingenting.. hade ömma bröst ett par dagar efter ovitrelle men det är borta. Nu möjligen lite kladdiga flytningar men det har jag nog haft till och från mellan BIM.. så försöker bara få dagarna att gå! Återkommer hur det går!
  • Mon 11 May 2020 22:05
    amandakollb skrev 2020-05-11 19:11:37 följande:

    Åh toppen, då är vi iaf tre st här som är väldigt nära i cykeln, det blir roligare att följas åt :)

    Vi har försökt sen i somras så typ 9 månader och sen sökte vi hjälp lite tidigare för jag fick så sällan äl. Fick diagnosen pco och har fått superbra bemötande på min klinik, är jättenöjd! Hur ser det ut för er?:)


    Letrozol-buddies it is ;)

    Jag fick aldrig min mens i tonåren så visste redan då att det var något tokigt. Men det var svårt att oroa sig då och det var faktiskt riktigt najs när alla andra tjejer klagade på värk, blödde genom byxor i tid och otid och allt som hör till, haha!

    Fick första (katastrof)mensen av p-piller när jag var 17 år och proverna på ungdomsmottagningen visade tydligen avvikelser men då förstod jag inte vad det innebar. Inte förrän flera år senare när jag "växt ur" ungdomsmottagningen, typ 2010?, och skulle få p-piller hos en vanlig barnmorska gjordes en undersökning som visade på PCO-äggstockar. Tillsammans med övriga typiska symptom med utebliven mens bl.a. så var man ganska säker på att det var PCOs men vad jag minns så sattes ingen diagnos då.

    När jag och min man började planera för framtiden efter några år tillsammans önskade jag en ordentlig utredning så fick genom egenremiss en utredning 2017 som visade precis det jag fått veta flera år tidigare. Klassiskt PCOs. Vi fick veta att vi skulle få hjälp direkt när vi önskade barn så i höstas när vi gift oss och jag slutat med p-piller kontaktade vi vår klinik och startade upp processen.

    En och en halv månad efter p-piller-stopp fick jag efter en månad med väldigt många och konstiga symptom mens för första gången i mitt liv. Det kom som en total chock och självklart även som glädje. Kanske skulle det finnas en minichans för naturlig väg i alla fall? Men nej. Sen hände ingenting och inte förrän jag börjat med LCHF-kost i januari fick jag mens naturligt för andra gången. Som tur var sammanföll detta exakt med vårt första besök på kliniken och vi startade upp med vårt första försök där i slutet på februari.

    Oj, det där blev väldigt långt. Sorry. Sammanfattningsvis så har jag PCOs, har inte försökt på egen hand alls i princip (kanske en månad efter första mensen om det nu räknas) och vi känner oss väl omhändertagna och fint bemötta på vår klinik.

    Att man gått på p-piller i över 15 år helt utan egentlig anledning får man liksom komma över i detta läget. Det som är positivt är dock att man hållt sina äggstockar "intakta" och det ska tydligen vara positivt? Någon annan som hört det?

    Jag är förresten 33 år, så kanske det blir lättare att få ihop årtal, åldrar och allt om ni orkar läsa allt ovan!
  • Mon 11 May 2020 22:10
    Russin112 skrev 2020-05-11 21:17:33 följande:

    Nej men precis, mycket lättare med provera!

    Nja alltså jag böt ju klinik för min gamla inte hade tid med oss som vill bli gravida i coronatider... och på nya kliniken sa hon att Hon alltid skickar en remiss direkt ifall de blir aktuellt med ivf så skall man inte behöva vänta. Nu var det tydligen inga köer als så väntar bara på att de ska godkänna mig.

    Jag berättar de mesta men just den här känslan av hopplöshet och oduglighet tror jag inte någon som inte varit med om de kan förstå hur smärtsamt de är och hur BESATT man blir av att få barn. Hur man inte kan tänka på annat och associerar allt med graviditet/barn...


    Det låter ju himla skönt med ett sånt förhållningssätt på din klinik! Att man sätts upp i kö UTIFALL att det blir aktuell och att man inte SKA BEHÖVA VÄNTA. Vad glad jag blir för dig!

    Ja, det här med att vilja bli gravid i Corona-tider... Precis som att barnlängtan tar en paus? Eller som att man slutar åldras och chansen ÖKAR med tiden? Är det rätt så är det rätt. Det enda man får tänka på är väl att det finns restriktioner inom vården som man får acceptera och ha överseende med.

    Har ni försökt länge? Jag läser in att ni haft en lång process bakom er innan era försök med Letrozol?

    Det är helt makalöst, både på ett positivt sätt och ett negativt sätt, att man blir så uppslukad av en enda tanke och vilja på detta sätt. Här är vi alla i samma båt och alla tankar och känslor är okej.
  • Tue 12 May 2020 07:36
    Anonym1Ha skrev 2020-05-11 21:49:16 följande:
    Men det var då attans! Då hoppas vi på nästa månad istället!! Dubbel dos igen eller va blir det? Ändå skönt att mensen kommer om man inte är gravid så man slipper vänta på den också ..

    Här går det bara långsamt i väntan på BIM.. typ den 17/5, en vecka kvar!! Känner ingenting.. hade ömma bröst ett par dagar efter ovitrelle men det är borta. Nu möjligen lite kladdiga flytningar men det har jag nog haft till och från mellan BIM.. så försöker bara få dagarna att gå! Återkommer hur det går!
    jaaa så tråkigt :/ tempen sjönk lite mer idag och kom lite mer blod imorse så jag inväntar mensen nu bara, hoppas den kommer redan idag eller imorgon.. 

    jaa verkligen, skönt att kunna börja om direkt! yes det blir nog dubbeldos igen, fick ju många mogna ägg förra gången men det verkade gå bra ändå med att jag fick ta sprutan.

    åh jaa den väntan är så seg, hoppas det går bättre för dig! du får uppdatera oss hur det går! :) 
  • Tue 12 May 2020 07:40
    MiniNin skrev 2020-05-11 22:05:24 följande:
    Letrozol-buddies it is ;)

    Jag fick aldrig min mens i tonåren så visste redan då att det var något tokigt. Men det var svårt att oroa sig då och det var faktiskt riktigt najs när alla andra tjejer klagade på värk, blödde genom byxor i tid och otid och allt som hör till, haha!

    Fick första (katastrof)mensen av p-piller när jag var 17 år och proverna på ungdomsmottagningen visade tydligen avvikelser men då förstod jag inte vad det innebar. Inte förrän flera år senare när jag "växt ur" ungdomsmottagningen, typ 2010?, och skulle få p-piller hos en vanlig barnmorska gjordes en undersökning som visade på PCO-äggstockar. Tillsammans med övriga typiska symptom med utebliven mens bl.a. så var man ganska säker på att det var PCOs men vad jag minns så sattes ingen diagnos då.

    När jag och min man började planera för framtiden efter några år tillsammans önskade jag en ordentlig utredning så fick genom egenremiss en utredning 2017 som visade precis det jag fått veta flera år tidigare. Klassiskt PCOs. Vi fick veta att vi skulle få hjälp direkt när vi önskade barn så i höstas när vi gift oss och jag slutat med p-piller kontaktade vi vår klinik och startade upp processen.

    En och en halv månad efter p-piller-stopp fick jag efter en månad med väldigt många och konstiga symptom mens för första gången i mitt liv. Det kom som en total chock och självklart även som glädje. Kanske skulle det finnas en minichans för naturlig väg i alla fall? Men nej. Sen hände ingenting och inte förrän jag börjat med LCHF-kost i januari fick jag mens naturligt för andra gången. Som tur var sammanföll detta exakt med vårt första besök på kliniken och vi startade upp med vårt första försök där i slutet på februari.

    Oj, det där blev väldigt långt. Sorry. Sammanfattningsvis så har jag PCOs, har inte försökt på egen hand alls i princip (kanske en månad efter första mensen om det nu räknas) och vi känner oss väl omhändertagna och fint bemötta på vår klinik.

    Att man gått på p-piller i över 15 år helt utan egentlig anledning får man liksom komma över i detta läget. Det som är positivt är dock att man hållt sina äggstockar "intakta" och det ska tydligen vara positivt? Någon annan som hört det?

    Jag är förresten 33 år, så kanske det blir lättare att få ihop årtal, åldrar och allt om ni orkar läsa allt ovan!
    yes det låter bra :D du får skriva direkt du får mens! 

    jaså, men du vi har lite samma historia faktiskt, jag fick mens jättesent och väldigt oregelbundet, kommer ihåg att jag gick på en utredning när jag var typ 20 och tog massa tester osv men de hittade inget då utan sa bara att jag skulle få hjälp när jag ville ha barn i framtiden. har ätit p-piller lite till och från men fick sällan tillbaka mensen, och nu är det ändå typ 4-5 år sedan jag slutade med p-piller men det tog 2 år tror jag innan jag fick tillbaka mensen efter det, och då väldigt sällan. 

    vi började försöka i somras men har bara blivit typ 3 försök eftersom jag inte haft ägglossning fler gånger under den tiden så vi sökte också hjälp tidigare just därför :)

    men vi borde ändå ha bra chanser då vi har hög äggreserv (säger iofs inget om kvaliteten) men har hört att många med pco ändå blir gravida ganska snabbt med hjälp! :) ska bli kul att följas! 

    idag sjönk tempen ytterligare förresten.. 
  • Tue 12 May 2020 08:41
    MiniNin skrev 2020-05-11 22:05:24 följande:
    Letrozol-buddies it is ;)

    Jag fick aldrig min mens i tonåren så visste redan då att det var något tokigt. Men det var svårt att oroa sig då och det var faktiskt riktigt najs när alla andra tjejer klagade på värk, blödde genom byxor i tid och otid och allt som hör till, haha!

    Fick första (katastrof)mensen av p-piller när jag var 17 år och proverna på ungdomsmottagningen visade tydligen avvikelser men då förstod jag inte vad det innebar. Inte förrän flera år senare när jag "växt ur" ungdomsmottagningen, typ 2010?, och skulle få p-piller hos en vanlig barnmorska gjordes en undersökning som visade på PCO-äggstockar. Tillsammans med övriga typiska symptom med utebliven mens bl.a. så var man ganska säker på att det var PCOs men vad jag minns så sattes ingen diagnos då.

    När jag och min man började planera för framtiden efter några år tillsammans önskade jag en ordentlig utredning så fick genom egenremiss en utredning 2017 som visade precis det jag fått veta flera år tidigare. Klassiskt PCOs. Vi fick veta att vi skulle få hjälp direkt när vi önskade barn så i höstas när vi gift oss och jag slutat med p-piller kontaktade vi vår klinik och startade upp processen.

    En och en halv månad efter p-piller-stopp fick jag efter en månad med väldigt många och konstiga symptom mens för första gången i mitt liv. Det kom som en total chock och självklart även som glädje. Kanske skulle det finnas en minichans för naturlig väg i alla fall? Men nej. Sen hände ingenting och inte förrän jag börjat med LCHF-kost i januari fick jag mens naturligt för andra gången. Som tur var sammanföll detta exakt med vårt första besök på kliniken och vi startade upp med vårt första försök där i slutet på februari.

    Oj, det där blev väldigt långt. Sorry. Sammanfattningsvis så har jag PCOs, har inte försökt på egen hand alls i princip (kanske en månad efter första mensen om det nu räknas) och vi känner oss väl omhändertagna och fint bemötta på vår klinik.

    Att man gått på p-piller i över 15 år helt utan egentlig anledning får man liksom komma över i detta läget. Det som är positivt är dock att man hållt sina äggstockar "intakta" och det ska tydligen vara positivt? Någon annan som hört det?

    Jag är förresten 33 år, så kanske det blir lättare att få ihop årtal, åldrar och allt om ni orkar läsa allt ovan!
    jusjta, ska tilläggas att jag varit gravid en gång för 6-7 år sedan men gjorde abort då det inte passade alls i tiden (därför tyckte läkaren nu att jag inte behövde göra en äggledarspolning då det har funkat tidigare). 
Svar på tråden Letrozol, PCO