"Utslängd" hemifrån, 17 år. Vad gör jag nu?

Hej, TS! Hur har det gått?

Ringde du BRIS igår? I annat fall, har du fått någon annan hjälp?

Du skriver ingenting om vad det är som gör att hon ville att du ska ut från boendet? Det finns alltid 2 sidor av ett mynt.

Hej

Jag kan gärna passa din hund i morn när du är i skolan!?

Efter alla sympatier och ryggdunkningar så kör jag en annan approach. Med egen erfarenhet av en helt omöjlig dotter som aldrig gjorde som man sa, tjafsade om allt osv. Det slutade med att jag kastade ut henne och hon flyttade till sin mamma istället.

Det var ett bra beslut nu med facit i hand.

Mitt tips till dig är att du ska skärpa dig.

Sköt skolan, håll ordning på dina grejer, hjälp till hemma med städ och disk. Var snäll och hjälpsam mot ev. syskon och halvsyskon och framförallt lägg band på dina tonårshormoner och tjafsa inte. Då kommer allt lösa sig och alla kommer må bättre.

Grattis på födelsedagen eller så. Imorgon fyller jag 17 och här sitter jag på en busshållplats med min hund, skolväska och en större väska med lite kläder och grejer. Jag och min styvmorsa har bråkat i flera år och vi fick väl båda nog. Hon sa att jag skulle dra åt helvete och inte sätta min fot i hennes hem igen. Jag sa att jag gärna lät bli. Farsan är en jävla mes och håller sig undan eller så är han på hennes sida när vi bråkar. Så jag drog. 

Jag tänker ta sista bussen som går ut till vårt landställe. Det blir jobbigt att ta mig till skolan i morgon bitti men skitsamma. 

Jag vill egentligen inte prata med någon på skolan om det. Särskilt inte på min födelsedag. Jag har faktiskt aldrig pratat med någon annan än mina lärare på skolan. Men jag antar att jag måste? Vad ska jag annars göra?