Vad kan vi göra för att hjälpa ensamma män?

Det finns många ensamma män i vårt samhälle som aldrig fått till det med någon kvinna eller bara fått det någon enstaka gång. Dessa kallas ibland incelsoch det finns flera trådar om sådana här på FL, t.ex. tråden Förstår tjejer hur svårt det är för killar att hitta partner?

Att dessa män är djupt olyckliga är självklart. Det är naturligtvis förödande för självkänslan att försöka och försöka och ändå få nobben varenda gång, och den minskade självkänslan påverkar beteendet så att dessa män får det ännu svårare att attrahera kvinnor, och så hamnar de i en ond spiral nedåt.
För en del incels har dessa upprepade misslyckanden och deras otillfredsställda längtan lett till kvinnohat och konspirationsteorier och till och med högerextremism, som de hetsar varandra till i communities på nätet. Detta är en synnerligen olycklig utveckling som kan bli samhällsfarlig. Vi måste göra vad vi kan för att stoppa denna utveckling, men vad kan vi göra?

Givetvis finns det också ensamma kvinnor som har svårt att hitta en partner, men vad än många här på FL än säger så finns det betydligt fler ensamma män än ensamma kvinnor, åtminstone så länge vi pratar om yngre och medelålders personer. När man kommer upp i övre medelåldern och närmar sig pensionen så finns det dock fler ensamma kvinnor än ensamma män.

En huvudorsak till detta är att det helt enkelt finns helt enkelt fler män än kvinnor upp till övre medelåldern. Det föds fler pojkar än flickor, och det är fler män än kvinnor som invandrar till Sverige. Först i pensionsåldern blir kvinnorna fler än männen, pga. männens högre dödlighet. Det är dock knappast ett alternativ för yngre och medelålders män att skaffa sig partners som är betydligt äldre än dem själva, upp mot pensionsåldern. Om inte annat är de flesta äldre kvinnor inte är intresserade av att ha ihop det med betydligt yngre män, även om de är ensamma.

Därtill kommer att män och kvinnor oftast är ensamma på olika sätt. Oftast träffar ensamma kvinnor män, har sex med dem och dejtar dem en tid ibland, men misslyckas att få till varaktiga relationer med män som motsvarar deras önskemål. De ensamma män vi pratar om här, däremot, har ofta svårt att överhuvudtaget träffa kvinnor, komma nära dem och ha sex med dem, och längre relationer är det överhuvudtaget inte tal om. Det är därför som en del ensamma män här på FL tycker att de ensamma kvinnornas problem är ett "lyxproblem" och att ensamma kvinnor borde sänka kraven på manliga partners.

Men det blir ju naturligtvis så att eftersom ensamma kvinnor har flera ensamma män att välja på än omvänt, så kan kvinnorna vara mer kräsna. Och dessutom väljer kvinnor troligen oftare än män att hellre vara ensamma än ha en partner som inte motsvarar deras önskemål, villket leder till att det blir ännu fler ensamma män.

Det tjänar ingenting till att vara arg eller förbittrad på kvinnorna för det, det löser absolut inga problem, och kvinnorna har naturligtvis rätt att välja eller låta bli att välja vilka män de vill av dem som finns tillgängliga.

Dock håller jag med om att de ensamma männens problem faktiskt är större än de ensamma kvinnornas, som det beskrivits här.

De många ensamma männen är ett samhällsproblem som i värsta fall kan få allvarliga konsekvenser, som våld mot kvinnor och högerextremistisk terrorism. (Det skulle inte förvåna mig om många av dem som stormade den amerikanska kongressen den 6 januari 2021 är incels.). Vi måste alltså försöka göra något åt detta, men vad?

Hur kan vi hjälpa dessa män att hitta en partner?

Mänga här på FL, särskilt kvinnor, råder männen att "jobba på sig själva": de ska sköta sin hygien och sitt utseende, träna sina kroppar, hålla rent och snyggt hemma, vara någorlunda ambitiösa och försöka skaffa sig bra jobb, och lära sig att kommunicera med kvinnor på ett bra sätt, m.m.

Säkert kan det hjälpa i många fall, men det finns också många ensamma män som anser sig ha gjort detta efter bästa förmåga, och ändå aldrig får tag på en partner. Förmodligen är det deras dåliga självförtroende som lyser igenom när de ska försöka ta kontakt med kvinnor, och dåligt självförtroende är sällan attraktivt för kvinnor. Och att stärka självförtroendet när man hela tiden får nobben är inte lätt, utan det blir snarare sämre. Det är också svårt för dem att dölja hur desperata de är, och det är heller sällan attraktivt för kvinnor.

Så visst, männen kan jobba på sig själva, men vad gör vi när det inte hjälper? Jag tror att vi inte kan komma ifrån att kvinnor måste ändra sitt beteende och sin attityd mot dessa män, och helt enkelt börja dejta ensamma män. Åtminstone måste tillräckligt många kvinnor göra det.

Men hur ska vi åstadkomma det? Kvinnorna måste självfallet ha rätt att välja och inte välja vilka män de vill. Vi kan förvisso inte tvinga kvinnor att dejta män de inte finner attraktiva och ha sex med dem, och statliga bordeller och liknande är en urusel idé. Statliga kampanjer där kvinnor uppmamanas att dejta ensamma män skulle säkert floppa rejält. Nej, vi måste få kvinnor att själva vilja dejta ensamma män. Men hur ska det gå till?

Jag har en idé...

Vi lever inte i ett vacuum. Visst betyder generna mycket, men inte allt. Miljön, våra erfarenheter och de kulturella yttringar vi hela tiden översköljs av påverkar oss och våra värderingar och attityder en hel del. Vi påverkas av böcker, filmer, musik m.m. Våra preferenser när det gäller relationer, partnerval, sex, dejting m.m. påverkas också av sånt. Det finns gott om exempel på det: Vi har ju under decennier sett en ökad tolerans mot homosexualitet och transpersoner, och säkert är det fler idag som prövar homosexuella handlingar än förr. Jag tror det kan beläggas att Femtio nyanser-böckerna och filmerna har lett till att fler prövat att experimentera med BDSM. MILF-trenden inom porren har utan tvivel bidragit till att unga män raggar på äldre kvinnor på krogen betydligt oftare än förr - här på FL finns vittnesmål om denna förändring. Och vad gäller porren har den också med säkerhet orsakat en ökad förkärlek för analsex och ansiktssprut bland mest unga män, något som många tycker är problematiskt.

Så våra preferenser och attityder påverkas alltså av det omgivande samhället och de kulturella yttringar som finns där.

Tänk er nu att det börjar komma romaner, filmer och musik som handlar om kvinnor som träffar ensamma män, typ incels, och inleder relationer med dem, relationer som blir lyckliga för dem båda. Det kan t.ex. handla om att kvinnan ser igenom mannens osäkerhet och ser hans goda sidor, och ger honom kärlek och får kärlek tillbaka, vilket gör dem båda lyckliga. Många kvinnor har ju en omhändertagande attityd även inom kärlekslivet, och vill hjälpa mannen att komma till rätta med hans inre demoner (så är det ju t.ex. i Femtio nyanser), och det förekommer ju tyvärr att kvinnor tar kontakt med grova brottslingar i hopp om att "omvända" dem med sin kärlek. Vore det då inte bättre att en kvinna försöker hjälpa en snäll och ofarlig incel på detta sätt istället för en farlig brottsling?

Skulle inte böcker, filmer, musik m.m. på det temat kunna påverka åtminstone en del kvinnor att dejta ensamma män och inleda relationer med dem? Sådana verkliga relationer tillsammans med fiktiva beskrivningar i böcker, filmer, m.m. skulle kunna ta ur många kvinnor villfarelsen, som tyvärr finns även bland en del kvinnor här på FL, att det måste vara något fel på dessa ensamma män, eftersom de inte får till det med kvinnor. Om en man är oskuld vid 30 års ålder måste det vara något fel på honom, har det sagts här på FL. Men det behöver det inte alls vara, och det bör vara budskapet i dessa böcker, filmer m.m.

Likaså kan ett budskap i dessa fiktiva skildringar vara att en man inte måste vara dålig i sängen bara för att han saknar sexuell erfarenhet med kvinnor. Att det inte behöver vara så vet jag av egen erfarenhet. Jag var nämligen oskuld tills jag var 35, då jag slutligen fick en relation med en kvinna. I det visserligen fåtal relationer jag haft sedan dess har det förvisso funnits problem, till stor del beroende på mina egna hangups och attityder (jag vill inte gå in på dem för det är rätt plågsamt att tänka på), men en sak som aldrig har varit något problem för mig är att tillfredsställa min kvinna sexuellt. Det kunde jag redan från första början. Det var inte svårt alls. Hur kunde det komma sig? Jo, jag hade under hela mitt vuxna liv läst mycket om sex och fått en hel del kunskap om hur kvinnokroppen fungerar, och jag kunde naturligtvis också komminicera med min kvinna och höra vad hon gillade. Därtill kommer att jag tänder väldigt mycket på kvinnans njutning och med liv och lust går in för att ge henne det. Att koncentrera mig på hennes njutning är inte en uppoffring för mig, tvärtom!

Jag påstår att vilken man som helst, som tycker om att ge kvinnan njutning, vet någorlunda mycket om kvinnokroppen och sex, kan kommunicera med sin kvinna, och kvinnan inte har alltför stora hangups när det gäller sex, lätt kan tillfredsställa sin kvinna sexuellt, även utan föregående praktisk erfarenhet.

Detta budskap kan gärna framträda i de fiktiva skildringar som vi här tänker oss.

Det finns dock smolk i glädjebägaren: Om kvinnan är missnöjd med mannen av andra skäl än sexuella, då tar det missnöjet över och hjälper det inte hur bra älskare han än är, det går åt skogen ändå. Det har jag också fått erfara.

Alltså, om det kommer en massa fiktiva skildringar av sådana relationer mellan kvinnor och ensamma män, så skulle de kunna leda till fler verkliga sådana relationer. Sådana relationer misslyckas förstås ibland, som alla typer av relationer, men positiva sådana relationer skulle tillsammans med de fiktiva skildringarna kunna leda till en positiv återkoppling där fler och fler sådana relationer etableras, och då skulle antalet ensamma män minska, och därmed skulle den samhällsfara dessa i förlängningen skulle kunna utgöra kunna avvärjas.

Vad tror ni? Skulle vi kunna få ett sådant scenario?

Ett problem är förstås: Vilka ska skriva dessa böcker, producera dessa filmer, komponera denna musik, etc? Kommer det att slå om det blir verklighet eller kommer det bara att floppa och glömmas bort? I vårt kapitalistiska samhälle produderas ju ingenting om man inte tror att det ska gå med vinst...