Rädda upp relation?
Jag träffade en kille nyligen. Jag fann honom väldigt attraktiv och fattade tycke för honom. Jag upplevde också att han bekräftade mig genom att höra av sig efter dejterna, säga att det var trevligt och ta nya initiativ. Jag var bortrest över jul/nyår men då hördes vi ändå via meddelanden på daglig basis, vilket jag kände också var positivt. Vi hade träffats bara två ggr innan jul så det var ganska nytt.I alla fall, när vi sågs efter jul så var det också trevligt, men jag började smått uppleva att hans kontakt med mig blev sämre. Det blev så att jag kunde få vänta uppemot ett dygn innan han svarade på de meddelanden vi skickade mellan det vi träffades. Så var det inte alls tidigare då kommunikationen var ganska frekvent. Det kändes väldigt oengagerat och jag började må väldigt dåligt av det här. Mina kvällar gick åt till att grubbla över var jag hade honom, vad som var fel, om jag alls skulle höra av honom och så vidare. Den här försämrade kontakten skedde parallellt med att vi blev mer fysiskt intima (jag låg dock aldrig med honom, kände väl inte att vi riktigt hann komma dit i utvecklandet av vår relation). Jag fick en allmän känsla av att han hade fullt upp och inte hann med mig, men så var det inte tidigare och jag tänker att om man har intresse för någon så har man också tid att kommunicera enkla mess.
Tillslut skrev jag till honom att jag tyckte att det inte kändes bra, att vår kontakt hade blivit sämre och att jag fick vibbar om att det här skulle utvecklas till en renodlad sexrelation utan känslor och att det inte var vad jag önskade.
Jag fick något halvkryptiskt svar att han inte riktigt visste vad han kände. Jag skrev tillbaka och frågade hur han vill fortsätta. Då skrev han att vi borde avsluta relationen, att i och med att det inte fanns mer känslor i nuläget så var det inte sannolikt att det fanns någon framtid för oss, tyvärr.
Detta blev väldigt abrupt. Och det var ju ett väldigt rakt svar. Jag raderade honom då från den plattform där vi hade kontakt strax därefter. Men jag har ändå hans nummer (vi har generellt inte hörts via telefon).
Jag förstår på något plan att det är väldigt svårt att vända det här. Men känslomässigt skulle jag så innerligt vilja att det blev vi. Och det fanns mycket positivt i början, det bekräftade han ju själv. Jag vet inte riktigt varför det svängde. Jag kände också att det kanske tog slut lite i affekt också för att jag pressade situationen (samtidigt tycker jag att det jag skrev var rimligt, jag vill inte ha en renodlad sexrelation och jag kände att det inte funkade med hans dalande intresse).
En del av mig vill höra av mig igen och försöka rädda upp det här. En annan del tycker det är absurt och ren självförnedring att göra det och säger att det går inte att rädda det, jag måste gå vidare. Att det spelar ingen roll vad jag känner om det ändå inte är ömsesidigt. Men varför all bekräftelse först? Vad hände?
Jag skulle vilja ha input från vad andra tänker om den här situationen, finns det något hopp alls? Jag förstår att det är svårt att vända, jag undanber kränkande kommentarer för att jag råkar vara svag i stunden. Jag vet att jag är i ett väldigt känslosamt läge och kanske inte ser saker helt klart, det är därför jag söker input utifrån.
