Fyrabarnsmamma från norra Sverige.
I oktober 2003 föddes vår första son som blev till på första försöket.
I juli 2005 föddes vår dotter. Även hon blev till på första försöket.
Trodde att vi var färdiga på barnfronten. I augusti 2008 slog vi till och gifte oss och bäbislängtan slog in i samma veva. I november samma år på 3:e försöket kunde vi glatt konstatera att nummer tre var på väg.
Hösten 2010 kom längtan efter ännu ett syskon och arbete i bäbisverkstan satte igång igen. Denna gång lyckades vi åter igen på första försöket och i augusti plussade vi. I vecka 9 fick jag en liten blödning som återkom efter ett par dagar, ännu bara liten. Men efter ännu någon dag fick jag en rejäl blödning och antog att det var missfall. Två veckor senare när symtom börjat försvinna hade jag tid till läkare för att kolla att allt var borta. Vul gjordes och man konstaterade att fostret var kvar och mättes till 6 veckor gammalt. Fick skrapas dagen efter.
Efter psykisk återhämtning tog vi 2011 nya tag igen och i april fick vi åter ett efterlängtat plus. Lyckan blev inte långvarig då ännu en liten blödning kom i v 6. Lång väntan och oro innan vi åter i ansiktet fick ett konstaterat MA IGEN!!!!Hur orka en gång till???Det var frågan. Vad var det som var galet denna gång???
Efter envisa hormoner som inte ville lämna kroppen så stod vi åter på ruta ett och redo i augusti. Redan i slutet av denna månad plussade vi åter igen men denna gång var oron större än glädjen.
I vecka 6 får jag ännu en gång en liten blödning och vi anar det värsta. Vul i vecka 7+3 visar dock ett foster med pickande hjärta. Blödning igen och bokar tid för vul i vecka 8+3 men allt ser fortfarande bra ut. Graviditeten fortsätter som den ska utan fler blödningar och LYCKA känner vi efter ett lyckat RUL den 7/12. Nu lääängtar vi efter vårt fjärde underverk=)
Och nu är han här vå Herman. Föddes 4/5 2012 4700g och 54 cm. KÄRLEK!!!
I oktober 2003 föddes vår första son som blev till på första försöket.
I juli 2005 föddes vår dotter. Även hon blev till på första försöket.
Trodde att vi var färdiga på barnfronten. I augusti 2008 slog vi till och gifte oss och bäbislängtan slog in i samma veva. I november samma år på 3:e försöket kunde vi glatt konstatera att nummer tre var på väg.
Hösten 2010 kom längtan efter ännu ett syskon och arbete i bäbisverkstan satte igång igen. Denna gång lyckades vi åter igen på första försöket och i augusti plussade vi. I vecka 9 fick jag en liten blödning som återkom efter ett par dagar, ännu bara liten. Men efter ännu någon dag fick jag en rejäl blödning och antog att det var missfall. Två veckor senare när symtom börjat försvinna hade jag tid till läkare för att kolla att allt var borta. Vul gjordes och man konstaterade att fostret var kvar och mättes till 6 veckor gammalt. Fick skrapas dagen efter.
Efter psykisk återhämtning tog vi 2011 nya tag igen och i april fick vi åter ett efterlängtat plus. Lyckan blev inte långvarig då ännu en liten blödning kom i v 6. Lång väntan och oro innan vi åter i ansiktet fick ett konstaterat MA IGEN!!!!Hur orka en gång till???Det var frågan. Vad var det som var galet denna gång???
Efter envisa hormoner som inte ville lämna kroppen så stod vi åter på ruta ett och redo i augusti. Redan i slutet av denna månad plussade vi åter igen men denna gång var oron större än glädjen.
I vecka 6 får jag ännu en gång en liten blödning och vi anar det värsta. Vul i vecka 7+3 visar dock ett foster med pickande hjärta. Blödning igen och bokar tid för vul i vecka 8+3 men allt ser fortfarande bra ut. Graviditeten fortsätter som den ska utan fler blödningar och LYCKA känner vi efter ett lyckat RUL den 7/12. Nu lääängtar vi efter vårt fjärde underverk=)
Och nu är han här vå Herman. Föddes 4/5 2012 4700g och 54 cm. KÄRLEK!!!
Ålder
47 år
Barn
20 år
18 år
14 år
11 år
Civilstatus
Gift
Personlighet
Ambitiös
Glad
Omtänksam
Pedantisk
Snäll
Social
Trygg
Tänkare
Intressen
Barn
Dator/Internet
Matlagning/Bakning
Uteliv
Träning
Musik
Allätare
Husdjur
Hund