*Den 3. december 2009
kom vårat lilla underverk, en underbar pojke, som har fått namnet Arvid*
Hej!
Själv är jag en sprallig tjej på 25 år. Jag har en fast tjänst i en livsmedelsbutik och jobbar där som teamchef i kassaavdelningen, har jobbat där i snart 3 år och stor-trivs, just nu är jag mammaledig, börjar i mars senast nästa år!!
Mina intressen är att umgås med min familj och vänner, fiska, dansa, pingis, biljard och måla (har målat bilden som jag har lagt till i presentationen bl.a.) m.m.
Jag är nygift sedan 3 Juli 2010 med min fantastiska man som jag varit tillsammans med i 7, 1/2 år. Vi bor i vårat underbara hus med en liten kisse och har längtat sååå efter en liten bebbe. Tyvärr har vi varit med om några missfall men nu äntligen efter 4 år tog det sig och en liten pojke blev till.
Kort information:
i blev ett par - januari 2003
Jag flyttade in hos honom (i lägenhet) - Juli 2003
Vi förlovade oss - mars 2004
Vi planerade för ett barn - december 2004
Slutade med p-pillerna - mars 2005
Vi flyttade till hus - juli 2005
Blev gravid (första gången) - augusti 2005
Fick missfall i 7:e veckan - oktober 2005
Blev gravid (andra gången) - december 2005
Fick missfall - Självaste julafton=( december 2005
Blev gravid (tredje gången) - augusti 2006
Fick missfall i 11:e veckan - oktober 2006
Vi hämtade våran kisse på djurhemmet december 2006
Gjorde massor med undersökn.(allt är bra) mars 2007
Flyttade till vårat nya underbara hus - april 2008
Började med Pergotime - december 2008
Ska börjar med min tredje omgång nu.. februari 2009
Det tog sig inte på 2,1/2 år av sammanlagd 4år. =(
Fick ett plus IDAG fredag den 13:e mars - mars 2009
Den STORA dagen, en pojke blev till - 3. december 2009
Arvids dop och vårat överraskningsbröllop - 3 juli 2010
Kolla in mina bilder.....
Då vet ni lite mer om mig!
Skriv gärna om du vill eller undrar över något, alla är välkomna.. Önskar ett lycka till, till alla med era framtidsplaner!!
kramar
Min dagbok sedan starten med pergotime och hur jag lyckas bli gravid och föda en underbar son som nu är vårat allt:
11/2 - Idag ska jag börja med min tredje kur med Pergotime och öka dosen
18/2 - Har varit på VUL idag. Och det gick jättebra. De kollade så det inte fanns för många ägg som hade bildats efter kuren med Pergotime. Isåfall hade vi fått minska dosen igen. Men det var perfekt, det fanns ett ägg på varje äggstock som var 13 milimeter stora=). Bara att hoppas på att det blir ägglossning nu!! (vid ägglossning brukar äggen vanligtvis vara 16 milimeter stora.)
22/2 - Eftersom det har varit positivt på Äl test tidigare vid den här tiden (16:e dagen efter mensens första dag så testade jag idag och det visade tyvärr ett svagt streck bara=( är helt förstörd.. nu när det finns ägg skulle det inte förvåna mig att det inte blir någon ägglossning... och så ska man kanske behöva vänta ytterligare en månad. =(
23/2 - testade vid samma tid idag igen (på morgonen). Det blev ett tydligare streck och det var nästan lika skarpt som det andra. Men inte perfekt än. Fan vad svårt det är att avgöra om det är svagare eller om det precis likt det andra. Man blir så osäker. Hoppas det blir starkt imorgon...
24/2 - Är så himla glad idag!! =) Gjorde ÄL test idag igen och linjen var minst dubbel så stark som referenslinjen. Så jag får min ÄL inom 24-36 timmar..Jihooo.. F*n om det inte skulle tar sig nu...
1/3 - Man kan ju inbilla sig sååå mycket men nu har jag haft lite molvärk i vänstra äggstocken i 3-4 dagar efter ÄL. Det sticker lätt då och då med... Vill inte tänka på det men ändå blir man påmind varje gång man känner något. De sista 2 kvällarna har jag varit extrem illamående, trodde först att jag skulle få magsjuka men det går bort över dagen.. längesen jag kände så här men jag kanske inte har haft ÄL på länge vilket kanske har känts av mer nu.. Hoppas!!!
4/3 - Tror inte att man kan må sämre än jag gör nu.. Har inte känt något på 3 dagar och nu är det bara 4-5 dagar kvar till mensen. Jag är nästan 100% säker på att det inte är något. Orkar knappt tänka på att man får kämpa ytterligare en månad till och med massor undersökningar under tiden m.m... *en ledsen själ*...varför???
13/3 - Fattar inget. Har inte känt något sen ÄL=( men när jag skulle färga håret imorse så sa killen att jag skulle göra ett graviditetstest innan så det inte skadar ifall, men jag sa att han skulle sluta hoppas eftersom jag inte har kännt något sen ÄL. För att han skulle sluta tjata så gick jag på toa och kissade och gjorde ett test, först kom ett streck direkt och sedan ett till.=) Skarpa var de med efter bara två dagars försening, det har jag aldrig haft förut=).. är så himla GLAAAD! JIIHOOOO.. plussade idag efter 2, 1/2 år igen... fredag den 13:e med=)...är ju lite nervös nu men ska försöka att njuta den här gången och händer det något så gör det det. Kan ju inte påverka det ändå.
16/3 - Tror fortfarande knappt att det är sant.. GRAVID=)!! Igår kändes det som bara den. Jättemolvärk hela dagen, lätt halsbränna som sitter längre ner i strupen, ömmande bröst. Idag har humöret varit sådär..ganska negativ..rädslan kom och jag undrade om det verkligen kommer gå hela vägen denna gången..tiden går så sakta. Har idag knappt haft molvärk men det har känts i vänstra äggstocken (påminner lite om mensvärk men ändå inte, svårt att förklara) och ömmande bröstvårtor. Vaknade 5 imorse och gick till slut upp vid 6 för att jag inte kunde sova mer.. men har varit dödstrött hela dagen däremot.. Men glädjen finns där ändå=)....
26/3 - Kände nästan inget 2 dagar efter beskedet och 3-4 dagar framåt. Men sedan 3 dagar tillbaka så har illamåendet kommit på mornarna. Bara man äter regelbundet går det bra. Första spyan kom igår och försvann lika snabbt. Lite molvärk från och till både i mage och rygg. Skönt att man kan slappna av lite mer när man får lite symtom..men ändå finns oron där.. Vi var hos bmm i tisdags, roligt=).. hon tyckte också att det var ett bra hälsotecken att illamåendet har kommit. Enligt deras beräkning är jag i vecka 7+1 idag...
2/4 - Det här är inget försenat aprilskämt...SÅÅÅÅ underbart... har inte känt något ibland har det huggit men ytterst lite. Har varit såå orolig så jag ringde och bokade om till VUL idag. Där visade det sig att den lille var 9,3mm stor och hjärtat slog.. VÅRAN LYCKLIGASTE DAG I VÅRA LIV!! För första gången fick vi under en graviditet ett positivt resultat och att hjärtat slår och för första gången får min underbara halvmake se, att det är på rikigt på bilden=). Självklart kan allt hända fram till vecka 12 men nu behöver oron inte vara så stor.. för att glädjen tar större plats!!
21/4 - Nä nu är det dags för att uppdatera igen=).
Ska ju inte klaga för jag mår fantastiskt bra. Har endast molvärk varannan var tredje dag, hård i magen, brösten kliar och ömmar lite emellanåt, ibland försvinner det, vaknar tidigt på mornarna och är pigg och är oftast riktigt trött vid middag istället, mest på jobbet. =( men annars mår jag bra. Oron finns såklart fortfarande där eftersom symtomen försvinner emellanåt, men hoppas att knytet växer på för fullt och mår bra. Är i v 10 alltså 9+6 idag. Går in i v 11 imorgon, snaaart, hoppas, hoppas, hoppas!! Skulle nog göra mig till världens lyckligast då tror jag, det är jag ju delvis redan eftersom jag har det så bra med min halvmake=) men det är något som fattas fortfarande..
Imorgon ska vi till vårat andra besök hos barnmorskan, spännande...
27/4 - Är i vecka 11, 10+5 idag.. tiden börjar gå fortare känns det som. Nästan bara en vecka kvar och sen får man äntligen berätta för vänner och kanske t.o.m. på jobbet.=)
Har de senaste tre dagarna haft riktig molvärk och det har stramat i magen så jag antar att det växer. Illamåendet har börjat kännas av lite på mornarna igen och innan det är matdags. Men det brukar gå över när man fått i sig lite mat. Brösten har börjat ömma mer nu också.. så jag hoppas att allt fortfarande är bra.
Det gick bra hos barnmorskan den 22/4. Alla prover var bra förutom blodsockret som var lite för lågt men det kan berott på att jag inte åt något innan jag lämnade blodprovet, sen bokade vi till UL, men det känns som en evighet dit 10/6, så det vågar jag inte hoppas på riktigt än.
Nästa tid hos barnmorskan har vi fått den 19/5 då vi ska försöka lyssna på hjärtat. Ska bli spännande om man skulle klara sig tills dess.
3/5 - Nu är det bara 3 dagar kvar och sen har vi klarat 12:e veckan. Idag har vi kommit längst av alla graviditeter. Den första slutande i v.7 den andra i v.4 och den tredje upptäcktes i v.11+3 med VUL och det visade sig att hjärtat hade slutat slå i ca v.9 eftersom det var så litet. Men idag är vi i v.11+4.... och jag börjar känna av mer och mer. Illamåendet började för ett par dagar sedan, nu är det efter maten och då kommer det uppstötningar hela tiden, brösten ömmar mer och magen molar ordentligt. Men jag är så nöjd med att känna av det då oroligheten minskar. HOPPAS HOPPAS HOPPAS!!!
8/5 - Nu känns det mycket bättre!! idag är vi i vecka 13 (12+2) och jag känner mig mer och mer gravid. Magen börjar bli hård och har även växt lite=), på kvällarna så stramar och hugger det och man kissar oftare. Nu har vi även berättat för några vänner och även på jobbet, vilket känns skönt så man slipper försöka dölja det.
Min sambo har lyssnat på magen de senaste veckorna på kvällarna och mest hört bubbel men igår tittade han upp förvånande och var övertygad om att han kunde ha hört ett hjärtat, det var i ett högt tempo och nästan hela tiden men olika högt eftersom det rör sig med. Så nu ser vi fram emot den 19/5 då vi ska till barnmorskan och lyssna. Synd att man inte är så vig och kan lyssna själv=)...hoppas att den mår bra!!
18/5 - Då var det dags för barnmorskan imorgon då.. ska lyssna på hjärtat då. Vågar knappt åka dit eftersom vi är rädda att få ett negativt svar men ändå så längtar man för att få veta att den lille mår bra.
Annars mår jag bra. Tröttheten är inte så illa längre nästan bara brösten som kliar och ömmar mer. Sen hugger det ju från och till.. Man känner även att det har blivit lite hårdare under naveln men annars känns det inte mkt.
Håll tummarna hårt åt oss imorgon!!!!
21/5 - En obeskrivlig känsla av lycka!!! Vi var hos barnmorskan och fick efter bara ett par sekunder höra ett starkt litet hjärta som slog 159 slag i minuten. Vilken känsla... =) först då fattade vi att det verkligen var något levande i magen. Är i dag i v 15 (14+1) hade jätte molvärk hela dagen igår men idag känns det nästan inget. Blir lite yr emellanåt och brösten kliar men annars njuter jag nu=)
4/7 - Blixten slog ner i telefonjacket början av juni och telia har krånglat med oss. Vi har bredbandstelefoni: TV, telefon, bredband och går en sak sönder funkar inget. Men igår gick det igen sköönt! Har ju inte kunnat följa grviditeten på FL.
UL gick kanon den 10 juni. Först låg det och sov och var stilla tills sköterskan duttade till i magen för att den låg så olägligt och hon kunde inte mäta huvudet i den positionen bebisen låg i, men efter att hon gjorde det sprattlade det, som bara den och det blev nästan ännu värre med mätningen. Till slut visade det sig att allt man kunde se såg bra ut, det var ju helt underbart att se en bebis i magen och kanon bilder fick vi med hem. Enligt UL är det 3 dagar äldre och är beräknat till 14 november.
Den 26 juni lyssnade vi för andra gången på hjärtat hos barnmorskan igen och det var normalt 150 slag/min. Järnbrist hade jag så jag har fått börja med järntabletter. Annars var alla prover bra och jag mår toppen, pigg och glad nästan hela tiden, kanske beror på att man längtat så mycket efter det här.
Min sambo kände sparkar för första gången i vecka 19, vilken upplevelse. och nu känner man tydligt nästan hela tiden. Man var ju osäker tills man fick bekräftelse, då visste jag att jag hade känt sedan v 18 nångång. 6 dagar i rad sparkade det jämt runt 23 tiden..det har redan fått rutiner men nu verkar det lite närsomhelst igen. Roligt när man ser en kulle på magen ibland när man ligger på rygg då man kan ana att rumpan eller annat sticker upp på ena sidan av magen. Oftast blir det så efter att man legat på sidan och sedan lägger sig på rygg då har den inte hunnit flyta med.
Just nu har jag semester i 4 veckor, började v 26 så jag har kunnat njuta av värmen, badat massor m.m. Nästa vecka (28) ska sambon och jag åka till västkusten och njuta ensamma en sista gång och gotta oss innan allvaret börjar i livet. Man kommer nog inte kunna göra det på ett tag och inte ensamma mer. Kanske blir Ullared och köpa lite barnsaker??!! =)
Sen fick vi en överraskning för ett par dagar sen..av mina föräldrar vi ska få en barnsäng som är utdragbar som den kan ha fr.o.m. 3 års åldern och framåt och sen får vi även en vagga som är i ståhöjd som vi valt utseendet på, pappa som är en duktig snickare har gjort sängarna. Bilder kommer ut när vaggan och sängen är färdigt lackerade..De är för goa!!
16/7 - Gladare och lyckligare kan man inte vara.. t.o.m. min sambo säger att jag jämt borde vara gravid. Hoppas att det håller i sig efteråt också..=)
Är kanonpigg och det enda jag kan klaga på är fötterna. Har ont i de, så jag ska börja med stödstrumpor nu, funkar kanon. Annars verkar lillen pigg i magen, det sparkar och hickar och man känner sig stolt.
Västkusten var helt underbart vi köpte faktiskt våran första bebisklädsel, det blev ett startpaket med byxor, tossor, body, hjälmmössa och strumpor..såå söt!! Efteråt åkte vi till Norrköping där vi köpte en supersnygg barnvagn med all utrustning man bara kan få. Helt ny men kostade som en begagnad så vi har gjort ett kap! Kika på mitt galleri så får ni se på bild. Därefter hälsade vi på sambons släktingar i Sthlm..och låg över där en natt, hade verkligen jätteskoj!
Tiden börjar gå fort men det känns ändå som en evighet.. vi längtar såå! Är i vecka 23 (22+4) nu.
26/7 - Idag är jag i vecka 25 (24+0), börja på min första dag i sjunde månaden idag.=)
och det går kanon. Lite svullna fötter bara och som värker, man det går att stå ut med!
Knodden sparkar som tusan och det känns helt underbart!
4/9 - Ja, efter många veckor funkar vårat internet igen. Har saknat att gå ut på denna sida.
Är i vecka 30 nu och jag mår fortfarande kanon.. svullnaden i fötterna är mkt bättre men det beror på att man har börjat med stödstrumpor vilket är en stor hjälp..inga svullnader så länge jag har de på. Har haft lite ont på högersida av revbenet, det blir ju ett ganska stort tryck nu. magen växer som tusan och istället för sparkar så känner man tydliga rörelser..en liten kittlande känsla..underbart!! Jag har gått upp 10kg..alldeles lagom, det mesta är ju bebis och all vätska m.m.
Mitt järnvärde och vitamin B12 har jag haft brist på så jag har fått vitamintillskott och järntabletter.. vid senaste besök hos barnmorskan har värdet sjunkit mer (järnet) och jag har fått öka från en järntablett till två kan bero på att min tarm inte har tagit emot det.
Inte för att jag har känt mig tröttare..tvärtom piggare, men nu känner jag mig ännu piggare. Vi längtar så nu tills knodden kommer ut..
I helgen blir det av till Ullared och köpa barnprylar..ska bli riktigt kul!!
21/10 - Guuuud!! Nu är det inte långt kvar!! 24 dagar enligt familjeliv...helt otroligt att man har gått sedan februari då den lille kom till..
Vi är sååå fruktansvärt nyfikna på vad det blir, hur det blir och allt vad man kan tänka sig.
Rädda inför förlossningen? NEJ absolut inte,väskan står beredd i hallen, ser såå mkt fram emot det alla pratar om hur underbart det är att möta den lilla människan som tillhör oss..som är gjord av oss. Kan inte beskriva känslan. Visst kommer det att kännas men om man tänker på att så många kvinnor har fött i alla tider med och utan smärtlinding, det klarar vi med.. och jag har ju ett så otroligt stöd av min sambo, jag känner mig så trygg. Mer förälskade som vi är nu kan vi inte bli.. de sista månaderna har varit som om man vore nykär.. man skriver lappar, sms, kramas och myser och njuter av varje dag! Vi har äntligen kommit dit vi länge har längtat efter!
Besvärligt nu? Nej, inte besvärligt, visst känns det tyngre och jag kan inte gå för fort eller tar för stora steg för då drar och ilar det nertill, man kan inte sitta eller stå för länge. Är i vecka 37 nu. Förra veckan var jag hos barnmorskan och hon förklarade då att bebisen hade fixerat sig. Den har varit redo sedan vecka 34-35.. känns bra att allt är i sin ordning. Alla värden är bra och järnet har ökat igen. Kan bero på tabletter och blutsaft som jag druckit en skvätt av varje dag. (innehåller massor med järn). Denna vecka är min sista arbetsvecka..sååå gött!! Slutar på söndag och sen ska jag njuta genom att pyssla i hemmet, förbereda mat och frysa in så man har ett tag framöver och förbereda det sista, men det mesta är klart..det viktigaste i alla fall.
Har gått upp 12,5kg nu. Bebisen sprattlar som tusan i magen. Har haft lite småvärkar, som mens och det drar runt magen och i ryggslutet.. ibland även ovanför ryggslutet mellan skulderbladen..men mår så fantastiskt bra ändå så det väger upp allt.
Ullared var bättre än förväntat..vilken prisskillnad jämfört med Babyproffsen..det kanske skiljer lite på kvalitet men det finns ju att välja på lite fler alternativ. Det mesta köpte vi där och det var så kul att komma hem och greja..
Ska försöka uppdatera så mycket så möjligt fr.o.m. nu!
1/11 - Ja, då var det bara 14 dagar kvar. Är i vecka 39 idag.. oj,oj,oj nu börjar det närma sig. De första riktiga förvärkarna har varit på gång men det har avtagit varje gång. Så nu är det bara ett himla väntande kvar.. men vi ser på det med stor spänning.
Har även varit på förlossningen och tittat vart ingången är så vi är förberedda ifall det skulle uppstå en stressig situation.
12/11 - ...och vi väntar fortfarande. Men det går bra, man är bara mindre rörlig nu. Skönt att bara vara hemma men nu har man hunnit med allt som man har velat hinna med och nu väntar man bara. Mer utvilad än vad jag är, har jag nog aldrig varit.
I fredags hade jag sammandragningar, det ilade från magen och ner i låren. Lite molvärk i ryggen men efter ett par timmar försvann det. Min sambo, en kompis och jag var i Skövde och handlade lite finkläder till festen som var i lördags med sambons jobb. Det var riktigt trevligt med god mat. Tyckte att det var lagom efter festen för förlossning eftersom vi redan var i Skövde men det ville sig inte då heller.
Vi hade satt ett nytt mål åt söndagen, då det hade varit perfekt med en farsdagpresent men knyttet verkar trivas i magen som fisken i sjön=)! Nu tycker vi att det skulle vara häftigt till imorgon, då det är fredagen den 13:e..eftersom vi fick reda på att jag var gravid fredag den 13:e (mars). Vi får se, men det vore skönt om bebisen skulle komma i helgen.
I tisdags var vi hos barnmorskan. Magen växer perfekt, blodtrycket och hjärtljuden är helt normala. Jag går precis enligt kurvan, skönt! Har för tillfället lite uppstötningar och mensvärk från och till. (att dricka mjölk funkar utmärkt om uppstötningarna inte upphör).
Jaha, vi får se om vi har fått bebis tills jag skriver
nästa gång eller om vi fortfarande väntar....
17/11 - Ja, gissa...det blev..ett fortsatt väntande..3 dagar över BF och man börjar bli riktigt otålig! Varje dag känns som en evighet..varje gång man känner något vill man bara att det ska göra mer ont och att det ska komma igång men bara för att man önskar sig det så händer det inget. För övrigt känner jag mig pigg och glad, annars ilar det en hel del och magen har sjunkit ännu mer. Enligt de första beräkningarna så skulle BF vara idag den 17:e, men det var ju ULet som flyttade fram BF till den 14:e. Idag ska vi på kontroll till BM igen, vi får se vad hon säger idag.
23/11 - Och vi väntar fortfarande.. 9 dagar efter BF. Vi har nog aldrig längtat efter något så mycket som efter lillen man bär på i magen!
Men vi fick faktiskt åka in till förlossningen efter den 17:e november kontrollen hos barnmorskan eftersom hjärtslagen låg på 160-180 slag/min. Det brukar oftast sjunka i slutet av graviditeten och ligga på 140 och 150 slag som det har legat på under hela graviditeten. Det kunde antingen bero på att bebisen låg på rygg, vilket de inte gillar när det är så pass trångt i livmodern i slutet. Sen kunde det bero på att det låg på navelsträngen och inte fick tillräckligt med syre eller att det helt enkelt var väldigt aktiv, vilket det hade varit under dagen. Då kan pulsen öka och det syntes på skärmen att varje gång det rörde sig så steg hjärtaktiviteten. Man blev lite nervös men också glad eftersom vi tänkte att det kanske skulle bli dags för förlossning men nejdå, allt såg bra ut. De gjorde UL vilket gick bra och såg normalt ut och kontrollerade hjärtljuden under 15 minuter. Man kunde även se att jag hade sammandragningar, vilket jag inte ens visste eller kände under tiden..förstod inget när hon sa att jag hade haft det. Dagen efter fick jag åka till barnmorskan igen för en extra kontroll men då hade det sjunkit till 150 och i fredags den 20:e så låg hjärtljuden på 140 slag/min. Mår fortfarande kanon och har idag storstädat för att kanske sätta igång det men nej, jag mår precis lika bra som utan en graviditet.
Frågade barnmorskan om de skulle sätta igång det i helgen som komer eftersom det har gått 2 veckor då men så länge jag mår bra och det växer som vanligt så sätter de inte igång det..puhhh.. detta kan ta en evighet till! Nu har vi inte ens nästa helg som senaste mål...
26/11 - 12 dagar efter Bf. Lite trögt forfarande men med nya hopp=)!! Vi var hos barnmorskan idag och där såg allt bra ut med blodtryck, växten, kisseprov m.m. men vi fick nu även en tid tills på söndag till förlossningen, för de låter en inte gå över hur länge som helst. På söndag kollar de hjärtat, mäter fostervatten, sammandragningar och kollar med UL bl.a. om allt ser bra ut, skickar de hem oss och vi får återkomma på besök på tisdagen (2 dagar senare), då gör de liknande prover och ser allt då också bra ut, får vi åter åka hem och komma tillbaka på torsdagen, då de senast sätter igång det. Alltså max efter 42 veckor + 6 dagar! Jihoo, äntligen känns det som det snart är dags. Nu kan vi se fram emot något och även om det inte kommer igång innan eller på söndag så händer det ju något i alla fall på söndag. Bättre än att gå hemma och bara vänta.
Bara för att man har fått lite hopp, känns det som man har slappnat av lite mer nu och märkte att förmodligen en del av slemproppen lossat, eftersom det var lite slemmigt vid senaste toabesök. Har haft lite ont från och till, vi får väl se, bäst vore det ju fortfarande om det satte igång av sig självt! Inte långt kvaaar...
30/11 - Jag börjar bli skrattfärdig.. va f**n, varje gång jag kommer in och skriver står det ett nytt datum men ingen bebis är ute än. HELT OTROLIGT! Vi som hade tänkt att gå med lillen i barnvagnen på julskyltningen och mysa. Och här sitter man fortfarande höggravid..börjar svullna ordentligt nu om fingrar och ben. Magen är stenhård konstant och barnmorskan säger att det är omöjligt att känna om jag har sammandragningar med den konstanta stenhårda magen. Man är ju rätt liten i kroppen annars.Känns som om man spricker när som. Vi var inne på förlossningen i söndags men allt såg bra ut. De gjorde ctg (kollade hjärtslag, fosterrörelse och sammandragningar) och UL då det visade sig att det var tillräckligt med fostervatten. Bebisen tros ligga runt 3800g, inte konstigt när man snart gått över 3 veckor! Men det får gärna stanna i växten annars kommer det att göra j*vligt ont=)
MEN..imorgon kl. 9.00 så får vi se om det blir sista gången vi får åka hem utan bebis eller om det blir på torsdag. Har känt mig konstig idag, haft lite ont och känt mig yr men ingen bebis på gång för det, fast man handlat och målat hela dagen. Inget verka kunna sätta igång det! Det blir ett decemberbarn...
1/12 . jaha, nu har vi kommit hem....utan en bebis... Allt såg fortfarande bra ut. De gjorde likadana undersökningar som förra gången. 2 cm har jag öppnat mig och de misstänker att det kommer att ske innan torsdag. Har börjat få ont i ryggen, kan inte hålla mig på benen länge, alltså blir det bara små promenader. Imorgon ska jag måla klart om inte något händer inatt. Nu vet vi i alla fall att vi inte åker hem utan en liten knodd på torsdag. Skönast vore ju om det skulle gå igång av sig självt så man vet hur det känns..
2/12 - Målade klart. Trodde att vattnet hade gått på dagen men det var tydligen bara en större flytning. Fortfarande ont i ryggen men det går att stå ut. Sitter mest hela tiden och vilar. Puuuhh...vilket väntande. Kan inte sluta tänka på att imorgon är den stora dagen... så nyfiken och spännande. Senast då kommer det en liten, som vi starkt tror, blir en pojk men vi får se...
Mycket har hänt...så ni får ursäkta att det dröjde med fortsättningen.
3/12 - 5.10 på morgonen vaknar jag av kraftigare mensvärk som inte har varit så kraftiga förut, går och kissar och ser att en del av vattnet har gått. Det gjorde lite ont när jag kissade också, jag känner på mig att något är på gång men är så lugn att jag går och lägger mig igen. Kan inte somna om, värken försvinner och jag tror att det är som vanligt och att jag bara inbillar mig men efter 10 min börjar värken igen. Väntar ytterligare 12 min och värken kommer återigen. Jag går upp och gör ordning mig och allt och pratar med min mamma som säger omedelbart att det är dags och att jag ska väcka min sambo, vilket jag gör(ville inte väcka honom i onödan ju). Ringer förlossningsavdelningen som talar om att vi ska ta det lugnt och äta lite frukost innan så vi är mätta och orkar med dagen men att vi ska åka in, när värken är var tredje min eller ohållbara. Efter frukosten går det inte längre. Känner att det är dags och blir lite stressad av att vi har en timma att åka in. Min sambo har lugnet och påminner mig om andningen och allt är under kontroll.. Sitter i bilen och värkarna är var tredje min. 8.00 kommer vi in...haha..istället för 9.00 då vi egentligen hade tid för igångsättning.
Bebisen väntade in i det sista men är glad över att det kom igång av sig självt. Ligger i väntrummet med cte. Hjärtljuden ligger på 170-180 vilket är högt men det verkar bra ändå. Vi skickar mess till några och berättar nervöst och förväntansfulla att det är på gång. En barnmorska kollar om jag har öppnat mig efter de 2cm sen sist.. då säger hon att det har dragit ihop sig lite och det är nästan 1 cm öppet. Vi trodde inte våra öron..kan det dra ihop sig??!! Här hade man gått med lite värkar och inget har hänt.
kl. 11.00 blir värken allt kraftigare.. jag har öppnat mig 4-5 cm, gud va skönt! Vi blir förflyttade till förlossningssalen där jag får lustgas. Men efter en timma går det inte att stå ut och ber om epidural vilket tog bort all mensvärk och allt, man känner endast ett tryck i ändtarmen.. men det går att stå ut lugnt! Fram till kl 13.20 då de talar om att jag har öppnat mig nästan helt, mellan 9-10cm. Jag blev överlycklig när hon säger att jag får krysta. Krystarna varar länge och efter kl. 15.00 börjar hjärtslagen att gå ner vid varje krystning och värk till 80 slag/min. De säger att det antingen blir sugklocka eller så får jag ta i. Jag tar i eftersom det börjar bli bråttom men det blir allt segare eftersom värken börjar avta för epiduralen, de minskar på smärtlindringen och 15.47 kommer en pojk till världen som är så fin men något fattas...jo han andas inte. Barnmorskerna springer ut med honom efter att de blåst på honom men bara ögonen öppnas, inget skrik kommer. Vi frågar hur det är med honom men de svarar att de inte vet. Det var väldigt påfrestande för honom. Efter en stund öppnar en barnmorska dörren och ber oss att lyssna...då hör vi ett härligt skrik! Det är nog inte många gånger man önskar sig det, men det var underbart. Han är fullt frisk. Min sambo följer barnmorskan och kommer tillbaka med honom inlindad i en filt. Jag får honom på magen och andra gången på magen börjar han äta. Amningen kom snabbt igång. Han vägde 3770g och var 53 cm lång. Mycket hår och lik sin pappa. Jag hade en blödning när han kom ut och tappade en del blod vilket gjorde att vi fick stanna kvar på förlossningen en natt. Dagen efter den 4 december åkte vi hem..kunde inte vänta med att visa upp vårat underbara underverk som fick namnet Arvid!!!
______
_____________________________
STOPPA BARNPORREN VIA INTERNET!
ser Du något, anmäl det här:
www.ecpathotline.se/
Eller mejla direkt till rikskriminalpolisen:
childabuse@rkp.police.se">childabuse@rkp.police.se">childabuse@rkp.police.se
Ålder
39 år
Civilstatus
Sambo
Personlighet
Ambitiös
Duracellkanin
Nyfiken
Omtänksam
Snäll
Social
Trygg
Tänkare
Intressen
Barn
Film/TV
Heminredning
Konst
Matlagning/Bakning
Motor
Musik
Sex/samlevnad
Musik
Allätare
Husdjur
Katt