0 Följare 0 Följer

Lipan

Flerbarnsförälder

Hej!
Det är svårt det här med presentationer. Var början man? Från början eller med det senaste?

Nedan står om vår fina dotter Signe som kom och lämnade oss den 9feb 2009. Men först vill jag skriva om det senaste- och det är plusset vi fick 16juni 2009. Det verkar som vår lilla Signe ska få bli storasyster!

Och den 16/2 2010 så tittade en lillebror ut. Så underbar och älskad! En liten bebis som vi fick ta med oss hem och som är här för att stanna.

**** **** **** ****PYRET **** **** **** ****
2ul har det hunnit bli på det lilla Pyret och vi fick även höra hjärtslag på inskrivningen. Vilken lättnad! I v.16 (15+2) är det fostervattenprov som väntar.
Sorgen och saknaden efter Signe är med oss hela tiden men nu har vi även fått en liten ljusglimt i livet.

Vi gjorde fvp med Pyret 3sept. Allt kändes ok och nu väntar vi bara på provsvar- positiva sådana! Och positiva fick vi :) Allt ser bra ut- "det väntade barnet har en normal kromosomuppsättning".

RUL den 30/9 och då är jag i vecka 20... halvvägs. RUL såg också så fint ut. Pyret ville mest chilla vilket var tur så doktorn kunde titta och förklara.

v.23-24. Nu är det förbannat tungt mentalt. Vi har en till UL inplanerad i v.25 och förhoppningsvis lättar det oron lite och vi kan fortsätta några veckor till. Magen verkar annars växa precis som den ska och de flesta kvällar så får Pyret byta namn till Travolta efter det tydligen är disco var kväll :)

v28- Glukosbelastning gjord och det såg bra ut. Kollade även om jag fått struma men inte det. Så än så länge flyter det på. Lite lättare mentalt.

v.30. UL igen och bebisen hade nästan fördubblat vikt sen sist och låg nu på 1300g. Bra jobbat! Fick även förlossningsjournalen från Signe så nu ska jag bara orka läsa i den.

**** **** **** **** SIGNE **** **** **** ****

Den 9 feb blev jag och min sambo stolta änglaföräldrar till vår fina lilla dotter Signe.

Åkte in till förlossningen 8 feb i v.37 då jag tyckte det hade varit lite stilla. Inga hjärtljud vid kontroll och på UL låg vår lilla bebis alldeles stilla och de kunde konstratera att vår lilla ängel var borta. Inga ord går att beskriva smärtan, sorgen & saknaden...

Fick tabletter att sätta igång förlossningen och 09.14 den 9feb fick vi världens finaste flicka. Titta gärna under Starka Bilder så får du se henne... Lilla Signe

Idag, den 4mars är det begravning för vår fina Signe. Hur ska man orka med det när man inte ens kan förstå att hon är borta?

Livet går långsamt vidare och vi har fått svar från sjukhuset. Signe var alldeles perfekt på både utsidan och insidan men de kunde konstatera en kromosomavvikelse. Troligtvis är det den som gjort att hennes lilla hjärta inte orkat med. Känns som det ändå var ett "ok" svar; inget ärftligt, inget som berodde på oss eller miljö. Bara en förbannad otur.

Jag saknar henne så...
Och jag börjar inse att jag kommer sakna henne. Hela tiden. Alltid så finns hon med och trots att vi fått glädje i det väntade syskonet så kan det aldrig göra sorgen mindre. Det känns som den är konstant. Och det kanske den får vara.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
MIN STARKA MAMMA

Min mamma är så stark, det säger faktiskt alla
Men när alla andra sover om natten har jag sett hennes tårar falla

Under sömnlösa nätter kommer jag tassande på tå
Hon vet inte att jag är där för att hjälpa henne att förstå

Lika ändlöst som strandens vågor och hennes smärta,
Jag vakar över min starka mamma som alltid bär mig i sitt hjärta

Hon bär ett leende, ett leende hon tror döljer.
Men genom himlens dörr ser jag tårarna som följer

Min mamma försöker att hantera döden för att hålla mig kvar.
Men alla som känner henne vet att det är den enda möjlighet hon har

När jag vakar över min starka mamma genom himlens öppna dörr,
försöker jag förklara att änglar skyddar mig nu så som hon gjorde förr

Men jag vet att det inte hjälper, eller lättar bördorna hon bär
Har du möjlighet, gör ett besök... och visa att du håller henne kär.

Vad hon än säger, hur hon än mår.
Min starka mamma har ett hjärta, för alltid fullt av sår.


Kay Des'Ormeaux, org: "My surviving mom"

************************************************
Fick ett blått kors på clearblue stickan den 25 juni -08. Jag och sambon blev överförtjusta :) Vem kunde tro att det skulle gå så fort?
VUL i v.13. Knytet rörde på sig och det lilla hjärtat slog. Magiskt
Inskrivning v. 18.
UL i v. 19. Visade sig vara en riktigt livlig prick som inte ville ligga still för att vara med på foto.
BM v24. Alla mått var bra. SF 23, HB 119, hjärtslag 150-155 och slutligen mitt eget hjärta med 105/60.
BM v.28. SF 28,5, HB 128, hjärtslag 150 och jag låg kvar på stadiga 105/60.
BM v.31. SF 30,5, hjärtslag 150 och fortfarande 105/60. BM kunde även konstatera att h*n ligger med huvudet nedåt.
BM v.34. SF 33, hjärtslag 155 och puls 110/80 (joggade från bilen till BM :P ). BM tyckte att h*n var fixerad!
BM .v36. SF 34, hjärtslag 151 och puls 120/80.
Bra sida-

************************************************** ****
Jag kikar omkring en del och jag hoppas ingen tar illa upp för att jag inte skriver i era gästböcker. www.umm.edu/pregnancy/000088.htm

Ålder

43 år

Barn

15 år    

Civilstatus

Förlovad

Föräldratyp

Änglaförälder    

Personlighet

Ambitiös     Duracellkanin     Kontrollfreak     Morgonmänniska     Stressad     Tänkare    

Intressen

Barn     Ekonomi     Film/TV     Fotografi     Heminredning     Photoshop     Sex/samlevnad     Träning