Hej hopp!
Vad kul att just DU hittade hit!
Jag är en tjej på 29 år som har världens finaste familj som består av min underbara make (31 år) och vår lille busunge Noah (snart 2 år) samt vår katt Suki (7 år). Vi flyttade nyligen in i en trea i Nacka och trivs jättebra! Både maken och jag jobbar igen sedan november förra året, och Noah går på dagis. Förutom många förkylningar denna vinter hos lillkillen så har det första halvåret på dagis gått över förväntan!
17/3 2011: Vi ska få tillökning i familjen! Lycka! Den lill* är beräknad att se dagens ljus den 26/11, alltså 4 dagar innan min 30-års-dag! Kan man få en bättre 30-års present?
Ha det bäst, och lämna gärna ett spår i gästboken innan ni lämnar min sida om ni orkar!
När jag väntade Noah (gick under arbetsnamnet "Fjunis"):
20/12 2008: Stickan visar att det är något stort på G. Tar ett test till som visar detsamma. Ett par timmar senare får jag ett stort fett "GRAVID" på CB digital. Obeskrivlig lycka.
22/12 2008: Kunde inte bärga mig. Ringde till MVC och fick en tid för inskrivning. Den 26/1 ska vi dit. Spännande!
8/1 2009: Informationsmöte på MVC. Barnmorskan berättade lite allmänt om vad man ska tänka på nu när man är gravid och vad som väntas ska när det gäller besök hos BM, UL, mm. Ganska givande faktiskt. Allt kändes genast mer "verkligt"...
26/1 2009: Inskrivning på MVC. Alla tester och värden såg bra ut. Ska tillbaka om ca två veckor för att göra ett ultraljud - vad jag längtar! Barnmorskan var heeeelt underbar! Blev rekommenderade av syrran att ha henne som BM, och vi ångrar inte detta beslut en sekund. Nu bär det av! PS. Enligt BM så är BF satt preliminärt till den 24/8, alltså en vecka tidigare än vad FL har räknat ut. Nu återstår det bara att se vem som har rätt...
9/2 2009: Ultraljud (NUPP) idag. SPÄNNANDE! Allting såg bra ut och UL-barnmorskan konstaterade att det var ETT levande foster inuti mig *pust*. Det som var lite trist - men väntat - var att barnet var yngre än BM räknat, så hon drog mig tillbaka en dryg vecka. Tillbaka till ursprungsdatumet igen då - BF den 1/9 (också det datumet FL hade räknat ut). Det innebar att det var för tidigt att genomföra NUPP och jag fick därför en ny tid två veckor senare, dvs 23/2. Hoppas att den går bättre...
23/2 2009: Ultraljud nr 2 genomfört. Det var så häftigt! Och allt såg bra ut denna gång också... Vi fick superbra värden på KUB, så både jag och gubben min kan pusta ut. Även om testet inte är 100% säkert så kändes det skönt att veta att risken är minimal att barnet föds med ett kromosomfel. För övrigt visade det sig att jag var i v. 13+2 och inte 12+4 som det var räknat se'n sist, så nu har de flyttat fram mig en knapp vecka igen. Blir intressant att se vilket datum BM i slutändan fastställer som förlossningsdatum efter rutinultraljudet den 31/3?
31/3 2009: Har nu varit på rutinultraljudet och allt var bra idag igen. Det fanns egentligen bara två små "nackdelar" med det hela... Först och främst visade det sig att jag har en lågt placerad moderkaka, vilket innebär att jag måste tillbaka på ett nytt ultraljud i v 34 för att säkerställa att den har flyttat på sig och inte är i vägen för bebisen när den väl ska ut. Har den inte gjort det kan det bli tal om kejsarsnitt *gulp* Som ni kanske också märkte så talar jag fortfarande om "den" när jag talar om bebisen, för lill*n vägrade visa vad hon/han hade mellan benen! Damen som utförde ultraljudet kunde bara gissa på att det var en tjej, men kunde alltså inte vara säker på detta. Trist - vi som hade räknat med att få reda på detta! Så nu blir det nog ett könsultraljud också, men det sker inte förrän i v 26 någon gång...
10/4 2009: Var bara tvungen att skriva av mig. Kände de första riktiga sparkarna idag - till och med utanpå magen! Vilken känsla! Nu hoppas jag bara att älsklingen också får känna karate-kickarna så fort som möjligt...
12/4 2009: Sådär ja. Nu har gubben min också fått känna på sparkarna. Det verkar som att det är en livlig liten krabat där inne - sparkar och har sig ganska ofta nu. Otroligt att det går så fort! Från att inte ha känt någonting särskilt alls till att känna kraftiga sparkar på bara ett par dagar - HÄFTIGT!
27/5 2009: Har nu varit på ett könsultraljud och ÄNTLIGEN fått veta vad det är för en liten krabat som lever loppan inne i min mage. Snopet värre - det blir en pojk! Både jag och sambon har varit inställda på att det blir en flicka, så det var nog tur att vi tog reda på könet i förväg... Inte så att det har någon större betydelse, huvudsaken är att allt ser bra ut - och det gör det också. En stor klimp - väger ca 1035 gram i dagsläget (25+6), så han är sin pappa upp i dagen redan nu! *hihi*
15/7 2009: Var på tillväxtultraljud idag då jag hade uttryckt en viss oro över storleken på min mage till BM (mitt SF-mått har legat högt på kurvan hela tiden och den planar inte ut heller...) Allt såg dock bra ut, han ligger precis på normalkurvan i vikt. En "normal" bebis ska väga 2150gr i denna vecka, lillen vägde uppskattningsvis 2174gr, mao endast 24gr mer. Sköööönt att kunna pusta ut och veta att han är precis så stor som han ska vara i denna vecka, måste säga att jag har varit riktigt orolig över allt detta! Nu är det besök hos BM varannan vecka som gäller, alla värden ser bra ut i dagsläget - hoppas att det fortsätter så.
9/9 2009: Bebben är äntligen här! Och vilket personnummer han kommer att få - 090909! Snacka om att pricka rätt! Om jag nu ändå var tvungen att gå över tiden så gjorde detta datum saken lite bättre! Han är det finaste som finns, den lilla än-så-länge-namnlösa krabaten!
BF 23/11 2011 (går under arbetsnamnet "Palero"):
17/3 2011: Herregud! Vi ska tydligen ha en bebbe till! Inget planerat direkt, men lika överlyckliga är vi för det. Nu förstår jag bättre varför mina bröst ilade, varför jag var förlamande trött varje kväll och varför ett visst illamående infann sig på morgnarna...
26/4 2011: Inskrivning på MVC. Samma barnmorska som när jag väntade Noah, ville ha det så då jag var SÅ nöjd med henne förra gången! Och hon var precis lika trevlig denna gång!!! Alla värden såg bra ut, vi bokade kommande besökstider samt bokade tid för UL. NUPP-ultraljud den 18/5 2011, RUL den 28/6, nu vill man bara att tiden ska gå FORT!
18/5 2011: NUPP-ultraljudet genomfört, allt såg bra ut. KUB-testet visar en låg sannolikhet att barnet ska födas med någon slags kromosomavvikelse. *pustar ut* Fick veta att moderkakan låg framtill, så det kan vara svårare att känna rörelser tidigt i graviditeten. Trist. Men huvudsaken är att lill*n mår bra! Preliminärt beräknat förlossningsdatum 26/11 2011.
9/6 2011: Besök hos BM för att lyssna på hjärtslagen för första gången. Slog 150 slag/min, heeelt perfekt. Alla värden låg bra även denna gång. Nästa gång blir det RUL!
28/6 2011: RUL avklarat, helt otroligt! Man har hunnit glömma hur hänförd och överväldigad man kan bli att se bebben på ultraljudsbilden. Jag är helt SÅLD! Allt såg bra ut även denna gång, hjärtat pickade på bra och alla organen fanns på plats och verkade fungera som de skulle. Jag nämnde för BM att vi gärna ville veta vilket kön bebben har, om nu hon eller han ville visa sig "från rätta sidan" dvs. Och det ville han. Jepp, en kille till blir det! Misstänkte nästan det, bara för att de flesta jag känner som har fått en son första gången också fick en son vid nästa graviditet. Lika lyckliga är vi för det, nu gäller det bara att börja fundera på killnamn igen. Synd att vi inte sparade namnlistan vi hade från förra gången - men det kanske är lika bra: så att man inte "snöar in sig" på de namnen utan kan komma med nya förslag också. Nåja, vi har fortfarande några månader på oss! Blev dessutom tillbakaflyttad ett par dagar, nya BF är numera 23/11 2011. Längtar!
2/7 2011: Äntligen! Nu har jag känt de första sparkarna! Det är inga monstersparkar direkt, men man känner klart och tydligt att det är en liten krabat där inne som orsakar dessa små rörelser (och inte tarmarna). Det känns så bra att få känna bebisen, det blir mer "verkligt" på något sätt - samt att man slipper oroa sig hela tiden att något har hänt med det lilla livet där inne. Nu väntar vi ivrigt på att sparkarna ska bli hårdare så att även maken kan känna dem utanpå magen!
25/7 2011: Fortfarande väldigt dova sparkar som knappt känns utanpå, men jag har ändå märkt att de börjar öka i styrka - idag kunde till och med maken känna sparkarna utanpå magen. Han sken upp som en sol!
Vad kul att just DU hittade hit!
Jag är en tjej på 29 år som har världens finaste familj som består av min underbara make (31 år) och vår lille busunge Noah (snart 2 år) samt vår katt Suki (7 år). Vi flyttade nyligen in i en trea i Nacka och trivs jättebra! Både maken och jag jobbar igen sedan november förra året, och Noah går på dagis. Förutom många förkylningar denna vinter hos lillkillen så har det första halvåret på dagis gått över förväntan!
17/3 2011: Vi ska få tillökning i familjen! Lycka! Den lill* är beräknad att se dagens ljus den 26/11, alltså 4 dagar innan min 30-års-dag! Kan man få en bättre 30-års present?
Ha det bäst, och lämna gärna ett spår i gästboken innan ni lämnar min sida om ni orkar!
När jag väntade Noah (gick under arbetsnamnet "Fjunis"):
20/12 2008: Stickan visar att det är något stort på G. Tar ett test till som visar detsamma. Ett par timmar senare får jag ett stort fett "GRAVID" på CB digital. Obeskrivlig lycka.
22/12 2008: Kunde inte bärga mig. Ringde till MVC och fick en tid för inskrivning. Den 26/1 ska vi dit. Spännande!
8/1 2009: Informationsmöte på MVC. Barnmorskan berättade lite allmänt om vad man ska tänka på nu när man är gravid och vad som väntas ska när det gäller besök hos BM, UL, mm. Ganska givande faktiskt. Allt kändes genast mer "verkligt"...
26/1 2009: Inskrivning på MVC. Alla tester och värden såg bra ut. Ska tillbaka om ca två veckor för att göra ett ultraljud - vad jag längtar! Barnmorskan var heeeelt underbar! Blev rekommenderade av syrran att ha henne som BM, och vi ångrar inte detta beslut en sekund. Nu bär det av! PS. Enligt BM så är BF satt preliminärt till den 24/8, alltså en vecka tidigare än vad FL har räknat ut. Nu återstår det bara att se vem som har rätt...
9/2 2009: Ultraljud (NUPP) idag. SPÄNNANDE! Allting såg bra ut och UL-barnmorskan konstaterade att det var ETT levande foster inuti mig *pust*. Det som var lite trist - men väntat - var att barnet var yngre än BM räknat, så hon drog mig tillbaka en dryg vecka. Tillbaka till ursprungsdatumet igen då - BF den 1/9 (också det datumet FL hade räknat ut). Det innebar att det var för tidigt att genomföra NUPP och jag fick därför en ny tid två veckor senare, dvs 23/2. Hoppas att den går bättre...
23/2 2009: Ultraljud nr 2 genomfört. Det var så häftigt! Och allt såg bra ut denna gång också... Vi fick superbra värden på KUB, så både jag och gubben min kan pusta ut. Även om testet inte är 100% säkert så kändes det skönt att veta att risken är minimal att barnet föds med ett kromosomfel. För övrigt visade det sig att jag var i v. 13+2 och inte 12+4 som det var räknat se'n sist, så nu har de flyttat fram mig en knapp vecka igen. Blir intressant att se vilket datum BM i slutändan fastställer som förlossningsdatum efter rutinultraljudet den 31/3?
31/3 2009: Har nu varit på rutinultraljudet och allt var bra idag igen. Det fanns egentligen bara två små "nackdelar" med det hela... Först och främst visade det sig att jag har en lågt placerad moderkaka, vilket innebär att jag måste tillbaka på ett nytt ultraljud i v 34 för att säkerställa att den har flyttat på sig och inte är i vägen för bebisen när den väl ska ut. Har den inte gjort det kan det bli tal om kejsarsnitt *gulp* Som ni kanske också märkte så talar jag fortfarande om "den" när jag talar om bebisen, för lill*n vägrade visa vad hon/han hade mellan benen! Damen som utförde ultraljudet kunde bara gissa på att det var en tjej, men kunde alltså inte vara säker på detta. Trist - vi som hade räknat med att få reda på detta! Så nu blir det nog ett könsultraljud också, men det sker inte förrän i v 26 någon gång...
10/4 2009: Var bara tvungen att skriva av mig. Kände de första riktiga sparkarna idag - till och med utanpå magen! Vilken känsla! Nu hoppas jag bara att älsklingen också får känna karate-kickarna så fort som möjligt...
12/4 2009: Sådär ja. Nu har gubben min också fått känna på sparkarna. Det verkar som att det är en livlig liten krabat där inne - sparkar och har sig ganska ofta nu. Otroligt att det går så fort! Från att inte ha känt någonting särskilt alls till att känna kraftiga sparkar på bara ett par dagar - HÄFTIGT!
27/5 2009: Har nu varit på ett könsultraljud och ÄNTLIGEN fått veta vad det är för en liten krabat som lever loppan inne i min mage. Snopet värre - det blir en pojk! Både jag och sambon har varit inställda på att det blir en flicka, så det var nog tur att vi tog reda på könet i förväg... Inte så att det har någon större betydelse, huvudsaken är att allt ser bra ut - och det gör det också. En stor klimp - väger ca 1035 gram i dagsläget (25+6), så han är sin pappa upp i dagen redan nu! *hihi*
15/7 2009: Var på tillväxtultraljud idag då jag hade uttryckt en viss oro över storleken på min mage till BM (mitt SF-mått har legat högt på kurvan hela tiden och den planar inte ut heller...) Allt såg dock bra ut, han ligger precis på normalkurvan i vikt. En "normal" bebis ska väga 2150gr i denna vecka, lillen vägde uppskattningsvis 2174gr, mao endast 24gr mer. Sköööönt att kunna pusta ut och veta att han är precis så stor som han ska vara i denna vecka, måste säga att jag har varit riktigt orolig över allt detta! Nu är det besök hos BM varannan vecka som gäller, alla värden ser bra ut i dagsläget - hoppas att det fortsätter så.
9/9 2009: Bebben är äntligen här! Och vilket personnummer han kommer att få - 090909! Snacka om att pricka rätt! Om jag nu ändå var tvungen att gå över tiden så gjorde detta datum saken lite bättre! Han är det finaste som finns, den lilla än-så-länge-namnlösa krabaten!
BF 23/11 2011 (går under arbetsnamnet "Palero"):
17/3 2011: Herregud! Vi ska tydligen ha en bebbe till! Inget planerat direkt, men lika överlyckliga är vi för det. Nu förstår jag bättre varför mina bröst ilade, varför jag var förlamande trött varje kväll och varför ett visst illamående infann sig på morgnarna...
26/4 2011: Inskrivning på MVC. Samma barnmorska som när jag väntade Noah, ville ha det så då jag var SÅ nöjd med henne förra gången! Och hon var precis lika trevlig denna gång!!! Alla värden såg bra ut, vi bokade kommande besökstider samt bokade tid för UL. NUPP-ultraljud den 18/5 2011, RUL den 28/6, nu vill man bara att tiden ska gå FORT!
18/5 2011: NUPP-ultraljudet genomfört, allt såg bra ut. KUB-testet visar en låg sannolikhet att barnet ska födas med någon slags kromosomavvikelse. *pustar ut* Fick veta att moderkakan låg framtill, så det kan vara svårare att känna rörelser tidigt i graviditeten. Trist. Men huvudsaken är att lill*n mår bra! Preliminärt beräknat förlossningsdatum 26/11 2011.
9/6 2011: Besök hos BM för att lyssna på hjärtslagen för första gången. Slog 150 slag/min, heeelt perfekt. Alla värden låg bra även denna gång. Nästa gång blir det RUL!
28/6 2011: RUL avklarat, helt otroligt! Man har hunnit glömma hur hänförd och överväldigad man kan bli att se bebben på ultraljudsbilden. Jag är helt SÅLD! Allt såg bra ut även denna gång, hjärtat pickade på bra och alla organen fanns på plats och verkade fungera som de skulle. Jag nämnde för BM att vi gärna ville veta vilket kön bebben har, om nu hon eller han ville visa sig "från rätta sidan" dvs. Och det ville han. Jepp, en kille till blir det! Misstänkte nästan det, bara för att de flesta jag känner som har fått en son första gången också fick en son vid nästa graviditet. Lika lyckliga är vi för det, nu gäller det bara att börja fundera på killnamn igen. Synd att vi inte sparade namnlistan vi hade från förra gången - men det kanske är lika bra: så att man inte "snöar in sig" på de namnen utan kan komma med nya förslag också. Nåja, vi har fortfarande några månader på oss! Blev dessutom tillbakaflyttad ett par dagar, nya BF är numera 23/11 2011. Längtar!
2/7 2011: Äntligen! Nu har jag känt de första sparkarna! Det är inga monstersparkar direkt, men man känner klart och tydligt att det är en liten krabat där inne som orsakar dessa små rörelser (och inte tarmarna). Det känns så bra att få känna bebisen, det blir mer "verkligt" på något sätt - samt att man slipper oroa sig hela tiden att något har hänt med det lilla livet där inne. Nu väntar vi ivrigt på att sparkarna ska bli hårdare så att även maken kan känna dem utanpå magen!
25/7 2011: Fortfarande väldigt dova sparkar som knappt känns utanpå, men jag har ändå märkt att de börjar öka i styrka - idag kunde till och med maken känna sparkarna utanpå magen. Han sken upp som en sol!
Den här medlemmen har inte fyllt i sin profil.