0 Följare 0 Följer

moberana

Flerbarnsförälder

En solig söndag den 22 januari 2006 föddes vår första son T kl 17.48 - 3390g och 50cm.

En mörk vinterkväll 22 december 2008 kom så äntligen T:s lillebror M kl 23.33 - 3515g och 51cm



Efter ett års kämpande att få till ett syskon till T testade jag positivt på min födelsedag. Hade nästan gett upp hoppet och vi blev försiktigt överlyckliga.

Oroliga veckor följde tills UL i v.8 då vi fick se ett litet hjärta picka på skärmen. Inskrivning på MVC i v.11 då remiss skickades om KUB och rutin-UL. KUB-testet visade en låg risk på 1:4389 för ds och vi känner oss nöjda med det och kommer inte göra fvp. So far...

Vi gjorde UL 22 juli och fick reda på att det var en liten lillebror i magen! Allt såg bra ut och vi fick med oss fina bilder av den lille. Men oron ligger och gnager. Har läst alldeles för mycket om mf/ma här på FL och det känns som om det är så mycket som kan gå fel...

Fortfarande lite orolig men känner nu rejäla sparkar varje dag från bebisen. Har fått en rejäl mage och folk tror att det är dags för BF närsom... Börjar också få jobbigt med foglossningen, är trött och är nu på bättringsvägen från en envis virusinfektion. Har jobbat ändå och är ganska slut. I början av oktober har vi bokat 3D/4D UL för att få se den lille igen och lite närmare

Nu börjar det närma sig! Har BF om 5 dgr och det känns pirrigt att det kan hänad nåt närsomhelst. Trodde väl att den lille skulle komma tidigare men nu ser det ut som han kommer punktligt... Vill inte gå för mycket på övertid bara. Undrar så hur den lille är och ser ut - men huvudsaken att han är frisk och förlossningen går bra!

En dag efter BF fick jag göra ett nytt UL för att se att lillen mår bra - och det gjorde han! Nästa dag var jag hos bm som kunde konstatera att han sjunkit ytterligare men fortfarande ruckbar. Fick tid på sös om en vecka för överburenhetskontroll. Känns lugnande.

1v över tiden och fick åka in till sös på morgonen för ctg, blodtryck, temp, gynundersökning och UL. Allt såg bra ut och det visade sig att jag var öppen 3-4 cm samt att livmodertappen var mjuk. Läkaren trodde att han skulle komma av sig självt inom de närmaste dagarna. Hon gjorde en hinnsvepning för att påskynda det lite och vi åkte hem trygga med beslutet att inte göra en igångsättning. Senare på em gick vattnet, värkarna satte igång strax efter och vid 10 åkte vi in till sös. En timme senare föddes han utan någon som helst smärtlindring bara andning och fokusering. Väldens finaste lilla bebis och omedelbar kärlek uppstod. Vi fick ett familjerum på Södra BB och kunde vila tillsammans första natten medan storebror pysslades om av farmor & farfar. Nästa dag åkte vi hem och kunde sedan fira julafton tillsammans Nu är vi fyra i familjen och ingenting är sig likt ♥♥♥♥
Den här medlemmen har inte fyllt i sin profil.