0 Följare 0 Följer

Pernilla1974

Planerar barn

Är en tjej på 38 år som i 2,5 år försökt att bli gravid med min man. Ska tillägga att jag i 3 års tid ( 2003-2006 ) försökte bli gravid med mitt ex. ( Tack gode Gud att jag inte blev det ) I början på september 2012 kontaktade jag KK för att be om hjälp.  Vi blev prioriterade för att jag är lite äldre och vi fick ganska snabbt komma på vårt första besök hos en läkare. Vi fick fylla i varsitt formulär på en hel del frågor, bla om hur vårt liv ser ut.
Min man har två pojkar sen tidigare på 6 och 8 år, själv har jag inga.
Första grejen var att börja vänta på min mens, har väldigt oregelbunden mens. Fick våren 2008 akut besöka KK för att jag hade otroliga magsmärtor, som resulterade i att jag fick reda på att jag har PCO.
När jag väl fick min mens, efter en låååååång väntan, var det till att besöka KK för blodprovstagning, som jag fick göra två omgångar. Har för mig att det var dag 7 och dag 21 efter det att mensen dök upp.
Min man fick även lämna in ett spermaprov.
Efter att jag lämnat mitt sista blodprov tog det ca 2 veckor så kom det ett brev på posten om att jag ska till KK och göra en urspolning av äggledarna för att se om det finns passage för äggen. Men först måste jag vänta på min mens IGEN....  Här måste han där uppe hört mina böner för 5 dagar efter att jag fick brevet så kom min mens. Två dagar efter att mensen slutat var jag på KK för att göra urspolningen. Min underbara man var med mig som tur va, för den här undersökningen va inte skön. Fick rådet att ta värktabletter innan, vilket jag självklart gjorde. Tur att jag hade tagit semester från jobbet den dagen för efter besöket var jag både knäsvag och kallsvettig. Hade hyffsat bra passage på höger sidan men inte lika bra på vänster.
En vecka efter detta besök fick jag ett samtal om att jag och min man ska på samtal till läkaren för att få svar på alla prover vi lämnat, samt att vi måste ta blodprover innan besöket. För om vi får remiss till Linköping så kommer dom att kräva dessa blodprover sa hon som ringde. Vi gick dagen efter på morgonen till vårdcentralen på orten vi bor på för att lämna blodet, så att KK hade svaren till lunch.
Två dagar efter hade vi tid hos läkaren på KK. Jag var både nervös och upprymd innan, min man likaså. Väl där inne får vi svar på alla prover ( alla såg bra ut ) samt att jag är för GAMMAL för att få remiss till LInköping för insemination. Man får vara max 38 år. Jag fyllde 38 år i oktober, så när vi påbörjade denna utredning var jag \" bara \" 37. Jag dog inom mig. Efteråt bröt jag ihop fullständigt, för GAMMAL...... Kunde ingen av alla på KK vi träffat tidigare sagt detta till oss att man fick vara max 38 år för att få remiss till Linköping??!! Hon ( läkaren ) tyckte att vi skulle kontakta en privatläkare som utför insemination, men det kostar en del sa hon, ca 20.000 kronor.... Men först ska vi prova med att jag ska äta tabletter ( pergotime ) för att få igång ägglossning, samt komma på ultraljud för att se om ägglossningen kommit igång med tabletterna... Självklart ska jag invänta mensen IGEN!!!!
När vi var på vårt första mötet i september 2012, blev vi erbjudna att träffa en kurator på KK, men vi har hela tiden tackat nej. Ända tills nu!!!
Idag har jag träffa henne.
Jag ville ha ett bollplank för hur jag kan gå vidare med detta. Känner mig sjukt lurad för att ingen berättat för oss om åldern. Hade en del frågor och funderingar som jag ville ha svar på!
I skrivande stund har jag inte fått min mens, men käre nån så jag längtar efter den

Detta var en liten story om mig!

Kram på er alla där ute // Pernilla

Civilstatus

Gift

Föräldratyp

Styv/Bonusförälder    

Personlighet

Glad     Nyfiken     Omtänksam     Pedantisk     Pilsk     Snäll     Social     Trygg    

Intressen

Barn     Heminredning     Matlagning/Bakning     Musik     Sex/samlevnad     Sport     Shopping    

Musik

Allätare    

Husdjur

Akvariefiskar