0 Följare 0 Följer

pompela

Förälder

Shiiiiiit kommer in och ser att det va ju år sen jag va här inne och ändrade min profil.

Tiden går alldeles för snabbt, sonen är nu snart 6 år och jag har fortfarande inte blivit mer mentalt vuxen. Grät när jag fick ett strykjärn men bord för det var mitt absolut sista "bli vuxen pryl". 
Idag är det jag och sonen som lever tillsammans i centrala Göteborg, Katt får man inte glömma när man e ensam mamma med barn, men katten har missat en poäng med att vara katt så han tror att han är en hund eller nått annat djur.

 
 
 
hooo ho ho

Nu har vi spenderat 4 månader i Asien , där vi haft det så gött med sol å bad. Kom hem 20 dagar å satte oss igen på ett flyg till Chile , så nu är vi i vina Del Mar e Chile hos Bastians farmor och farfar och självklart e de varmt här oxå... ;)


NU har han äntligen kommit min "lilla" bebis Bastian Alexis.
22/4 föddes han med kejsarsnitt efter jag fått ett tillväxt ultraljud som visade att de var en stor kille där inne. De ville först sätta igång mig men min kropp var helt slut efter den tunga graviditeten att jag skulle inte orka en förlossning. Och tur va väl de för ut kom en rejäl kille på 5140 gr och han var hela 54 cm lång. Min elefant bebis var ingen elefant å inte heller en svullen naken pungråtta, han såg mer ut som en japansk sumobrottare men när svullnaden i ansiktet lagt sig är han världens finaste kille och jag vill inte vara en dag utan han.
När jag ligger å tittar på han på nätterna känns det som jag inte haft ett annat liv innan han samtidigt som jag skräms av tanken på att misslyckas som mamma. Vad är en perfekt mamma egentligen?? Kan man misslyckas så länge man känner att han e mannen i mitt liv?
Andra natten på BB tänkte jag att han skulle få ligga i vaggan över natten så han inte vänjer sig vid att sova på mig (tyckte de var en bra idé)Men jag insåg snabbt att de inte var han som hade problem att sova utan mig , utan de var jag som inte kan sova utan han. 
Den här medlemmen har inte fyllt i sin profil.