HEJ...
Nu har äntligen nummer 2 kommit en grabb på 47 cm och 2960 gr Alwin,Linus,Rocki Pålsson. 2010- 05 -21 kl 19,48.
Han e alldeles underbar men va fort tiden går hade helst velat frysa den...
Lördagen den 15 september -07 klockan 00.54 kom hon äntligen, Jazzmin,Izabel,Nathalie Pålsson, hon vägde 3425gr o var 50 cm lång.
Förlossningen var så att säga ngt jag aldrig vill göra om, så om de ska bli ngr syskon så får de bli kejsarsnitt!!
När ja skulle på överburenhetskontrollen 14 dagar över tiden,torsdag den 13 september va ja säker på att ja skulle bli hemskickad igen men icke, de va förlite fostervatten så de vill sätta igång mig.
Fick ett rum o klockan tolv så kom de med gelen som de sprutade in för o få livmodertappen att vidga sig, 6 timmar senare vid kollen hade inget hänt, så då fick ja en dubbel dos, 6 timmar efter det klockan 00.30 hade fortfarande inget hänt så då beslutade de för att stoppa så ja kunde sova för natten, fick sömntablett.
På fredag morron vid 7 så fick jag en dubbel dos igen och vid 13 började värkarna.
visste inte om ja skulle gå sitta eller ligga ner, fick till slut komma i ett någorlunda varmt bad de hjälpte i ca 10 minuter, fick sen äntligen komma in till förlossningen o efter en stund där fick ja lustgas den hjälpte föga.
De kopplade upp mig på värkstimulerande dropp så ja skulle öppna mig. Efter ett tag ville de att ja skulle upp o stå för att tyngdkraften skulle få göra sitt, ja vägrade röra mig innan ja fick EDA hade ingen känsel i benen de bara vek sig.
18.45 fick ja äntligen EDA, tack gode gud äntligen människa igen..
Ställde mig upp o tack vare EDA o lustgasen så va de uthärdligt.
Hade svaga till mellan krystvärkar från 16 tiden men vid 22.30 satte de igång rejält.
Kan tillägga att utrustningen i rummet va ny så ingen kunde med hur sängen fungerade och de va 2 datorer som skulle visa värkarna och barnets puls, den för värkarna funkade inte innan de satte mätaren på hennes huvud!!
De satte på droppet alldeles för kraftigt så Jazzmins puls sjönk till 60 så de fick stänga av droppet i 1 1/2 timme o de tog 2 blodprov i huvet på henne för att se att allt var ok o de var de som tur väl. sen startade de igen och klockan 00.54 kom hon äntilgen.
men hon andades inte så de sprang iväg med henne och min sambo sprang efter, 15 min senare fick ja se henne innan de tog henne till neonatalen min sambo följde med henne efter order från mig.
fick sy 22 stygn!!!
klockan 01.30 fick ja gå in till jazzmin och kl 04 fick min sambo åka hem de fanns givetvis inget rum så han kunde sova över o ja fick gå själv till BB,
söndag morron 6.30 satt ja på neonatalen o matade min dotter för första gången, klockan 11.30 kom min sambo o klockan 12 fick vi med henne till BB efter en läkar koll.
På tisadgen 3 dygn senare fick vi åka hem.
Min historia e inte slut där men allt e bra me Jazzmin o de e det viktigaste.
Nu har äntligen nummer 2 kommit en grabb på 47 cm och 2960 gr Alwin,Linus,Rocki Pålsson. 2010- 05 -21 kl 19,48.
Han e alldeles underbar men va fort tiden går hade helst velat frysa den...
Lördagen den 15 september -07 klockan 00.54 kom hon äntligen, Jazzmin,Izabel,Nathalie Pålsson, hon vägde 3425gr o var 50 cm lång.
Förlossningen var så att säga ngt jag aldrig vill göra om, så om de ska bli ngr syskon så får de bli kejsarsnitt!!
När ja skulle på överburenhetskontrollen 14 dagar över tiden,torsdag den 13 september va ja säker på att ja skulle bli hemskickad igen men icke, de va förlite fostervatten så de vill sätta igång mig.
Fick ett rum o klockan tolv så kom de med gelen som de sprutade in för o få livmodertappen att vidga sig, 6 timmar senare vid kollen hade inget hänt, så då fick ja en dubbel dos, 6 timmar efter det klockan 00.30 hade fortfarande inget hänt så då beslutade de för att stoppa så ja kunde sova för natten, fick sömntablett.
På fredag morron vid 7 så fick jag en dubbel dos igen och vid 13 började värkarna.
visste inte om ja skulle gå sitta eller ligga ner, fick till slut komma i ett någorlunda varmt bad de hjälpte i ca 10 minuter, fick sen äntligen komma in till förlossningen o efter en stund där fick ja lustgas den hjälpte föga.
De kopplade upp mig på värkstimulerande dropp så ja skulle öppna mig. Efter ett tag ville de att ja skulle upp o stå för att tyngdkraften skulle få göra sitt, ja vägrade röra mig innan ja fick EDA hade ingen känsel i benen de bara vek sig.
18.45 fick ja äntligen EDA, tack gode gud äntligen människa igen..
Ställde mig upp o tack vare EDA o lustgasen så va de uthärdligt.
Hade svaga till mellan krystvärkar från 16 tiden men vid 22.30 satte de igång rejält.
Kan tillägga att utrustningen i rummet va ny så ingen kunde med hur sängen fungerade och de va 2 datorer som skulle visa värkarna och barnets puls, den för värkarna funkade inte innan de satte mätaren på hennes huvud!!
De satte på droppet alldeles för kraftigt så Jazzmins puls sjönk till 60 så de fick stänga av droppet i 1 1/2 timme o de tog 2 blodprov i huvet på henne för att se att allt var ok o de var de som tur väl. sen startade de igen och klockan 00.54 kom hon äntilgen.
men hon andades inte så de sprang iväg med henne och min sambo sprang efter, 15 min senare fick ja se henne innan de tog henne till neonatalen min sambo följde med henne efter order från mig.
fick sy 22 stygn!!!
klockan 01.30 fick ja gå in till jazzmin och kl 04 fick min sambo åka hem de fanns givetvis inget rum så han kunde sova över o ja fick gå själv till BB,
söndag morron 6.30 satt ja på neonatalen o matade min dotter för första gången, klockan 11.30 kom min sambo o klockan 12 fick vi med henne till BB efter en läkar koll.
På tisadgen 3 dygn senare fick vi åka hem.
Min historia e inte slut där men allt e bra me Jazzmin o de e det viktigaste.
Ålder
46 år
Barn
17 år
15 år
Civilstatus
Förlovad
Föräldratyp
Cool förälder
Good Enough
Kaosförälder
Njutningsförälder
Sönderstressad
Personlighet
Galen
Glad
Nyfiken
Snäll
Social
Stressad
Trygg
Intressen
Barn
Heminredning
Litteratur
Resor
Sex/samlevnad
Scrapbooking
Shopping
Skönhet/Mode
Musik
Allätare
Husdjur
Akvariefiskar
Hund
Katt