0 Följare 0 Följer

suzanna

Förälder

20080112

Yttligare ett datum att passera när man tänker ett år!!!!!!!
kommer man fortsätta så här? troligtvis...



071109

För ett år sedan var men ovetand. Man trode livet lekte. Kunde börja räkna ner. Men man bjöds på en motgång av dess like. Allt formar en till den person man är i dag. Man kommer vidare, på något sätt, vet inte hur men man gör det...


070620

Vad mer kan man säga än att livet går vidare och man får mer erfarenheter, de är ju de som det går ut på?????????

Hoppas att ni alla får en riktigt skön sommar,


2006

Sitter åter igen och tittar på ett tomt fönster. Vet inte hur jag skall skriva vår presentation. Känner mig så tom. Men ska väl göra ett försök...

Vi väntar vårt första barn den 26 januari. Men som dom flesta vet blir det aldrig riktigt som man tänkt sig. För oss förändrades allt den 22 nov. Då fick vi beskedet om att våran lilla tjej har trisomi 18. Så nu går vi här i väntans tider och funderar. Medans förlossning och ovissheten närmar sig med stormsteg... Trodde aldrig att tiden skulle gå så fort.

www.sos.se/Smkh/2000-29-115/2000-29-115.htm


8 Jan
Hade aldrig trott att ovissheten kan vara så jobbig. Ändå går tiden fort fram, kanske för fort ibland. På torsdag skall vi på Ul, för att sedan bli igångsatta.. Det är tur att man inte kan påverka utgången, för jag vet varken ut eller in. Vad är bäst? Slår knut på mig själv, vrider och vänder på allt. Försöker att se en mening med allt, fast det är en väldig kostig sådan.. Tänker på alla som har det värre än oss, för dom finns det är jag övertygad om. Vi är medvetna om vad som troligvis kommer att hända, vi har fått betänketid och fått vänja oss med tankarna. Jag tänker på alla dom som inget fick veta för en efteråt. Lider med er. Så för tillfället njuter jag av varje liten spark, rörelse, varje levande minut vi har tillsammans. Försöker ta tillvara på den tid vi har, får... Så nu hoppas vi på de bästa vad de nu är?


23 jan,

Vart tar tiden vägen? Det har redan gått 11 dagar sedan Emilia kom till oss. Vi fick glädjen att träffa henne, mysa med henne, leka med hennes händer, men tiden räcker aldrig till. Varför?

Hon var 45 cm, 2025g. Emilia föddes den 12 jan kl 1445 och stannade kvar till 13 jan kl0010. Vi hade inte räknat med att hon skulle överleva förlossningen. Så vi fick verkligen bonustid med henne och det är jag överlycklig för... Men saknaden efter henne saknar ord.



10 april 07

Vi valde att begrava Emilia hos min mormor, morfar så hon slipper ligga ensam. Unna fixade vi på vårt sätt. Ville inte gå in på en B-firma som ville sälja på oss massa annat så vi valde att målade en trä ask som funnits i hemmet en tid. Det är så konstigt hur man reagerar, kändes så naturligt att sitta och måla hemma vid köksbordet.

Men å andra sidan planerade vi begravning, medans andra planera barnvagn.


Tiden går fort ibland, för fort, eller... Mitt sätt att fördriva tid och bearbeta den gångna tiden, har varit att virka mössor och pyssla. De bästa med mössor har varit att man ser slutet innan man knappt börjat, och lägger man in mönster så hinner man inte ta paus. Men man får koncentrera sig emellan åt. Problemet blev bara beslutångest vilken man ska använda för tillfälle

Den här medlemmen har inte fyllt i sin profil.