Har för mig att någon här i tråden fick IL utskrivet via telkonsultation av Londonläkare (dr G?)...minns inte vem av er det var, men skulle bli jätteglad om du som fick det inboxade mig - har lite frågor. Tack 
För er som vill veta så fick jag idag kontakt med CFC i Köpenhamn och på min fråga om de har börjat med tester för NKC och APA så var svaret att de ännu INTE är igång. Anledningen till det är att de letar efter ett labb som kan analysera proverna i Europa så de slipper skicka proverna till USA. Kan vara så att de har ett labb på gång. Ska försöka få ett tel.samtal med klinikchef Svend på CFC och genom det ha ännu mer info så småningom.
Här kommer några frågor till er Aten-resenärer: 1. Måste killen med till Aten eller kan han ta blodprovet själv här hemma och buda till Chicago (vet hur den proceduren funkar, så det behöver inte förklaras ) för analys? 2. Hur funkade det för er som har varit nere och bett om att få första IL:et på kliniken och INTE på hotellrummet - fick ni ta IL på kliniken till slut? 3. Hur upplever ni standarden på kliniken, är det som ett svenskt sjukhus eller är det "sunkigare"? 4. Spelar det någon roll ifall man är gravid eller ej när man kommer ner till dr D? Är något av tillstånden att föredra? Kanske gravid för då kan han se kroppens reaktion, eller? 5. Ni som gör IVF hos dr D, hur upplever ni det? Krångligt, enkelt, dyrt billigt?
Har TRE GGR ställt frågan i mejl om pris, men inget svar på det alls. Gissar att de inte vet vad de ska ta innan de vet vilket labb det blir och hur mkt det kostar att få analyser därifrån, bara min gissning.
TWH: Tack för svar! Känns fint att genom ditt svar få lite mer energi till att fortsätta kämpa vidare. Igår träffade jag en duktig (?) och erfaren fertilitetsläkare som i nästan en timme predikade för mig om att ALLT handlar om åldern och att missfall bara beror på dålig äggkvalité, fast ändå tyckte han det var bra att jag varit gravid 3 ggr i år...med tanke på min ålder. Frågade om han hört någon som fått influensakänsla vid implantation och det hade han faktiskt gjort (och han hånlog inte när han sa det - kors i taket!). Han sa att om du nu tror att det är ditt immunförsvar så kan jag skriva ut 10 mg Prednisolon per dag. Jag kunde inte göra annat än att tacka ja (har ju kört 15 mg Pred i senaste grav med tabletter från snälla tjejer här i tråden, men det vågade jag inte nämna för honom), men när jag också bad om Fragmin så sa han nej och att vi skulle ta en sak i taget. Frågade om de kunde sätta in IL åt mig om jag behöver framöver, men då var det stopp. Min kille pressade honom lite om varför det är så svårt att skriva ut om en patient ber om det, om nu inte IL är mer än näringslösning. Då var det lite jobbigt för läkaren att svara, men det handlade som vanligt om vetenskap och beprövad metod. Han hade inte hört att IL har använts i fertilitets och immunsyfte. Då plockade jag fram vår "Beer-bibel" ur väskan och frågade om han läst den. Han vände och vred på den och sa att han inte läst och har heller inte tid att göra det. Så sa han också att mycket av det här är ju positivt tänkande, IL och annat kan ju funka om man vill att det ska funka...MEN i slutänden handlar allt om att ett bra ägg ska dyka upp och när man passerat 35 år så blir det inte så vanligt. Jädrans inskränkta och envisa läkare det finns som tar ner humöret på en...han pratade om LTC (love, tender caring) mot patienterna....hoppas han o sköterskan skämdes när jag gick ut därifrån med tårarna trillande utför kinderna! Men jag vet ju att hopp finns i Aten och nu blev det lättare när inte min kille behöver åka med, för han tror mer på läkaren än på mig... Anledningen till att jag utgick från att killen skulle med var att jag trodde även dr D testar om man behöver LIT. Då måste ju blodprov tas på båda parter för att se om man har liknande värde...för det kan ju också vara orsak till att man inte lyckas hela vägen.
Åhh.... I princip hela dagen igår rann tårarna för att den där "fantastiskt duktiga" läkaren (personalen på kliniken var lyriska över att de hade fått just den här läkaren till just sin mottagning när jag pratade med dem då tiden bokades in, han är tydligen rejält efterfrågad...och nej det är inte i Stockholmsområdet) smällde åldersfaktorn i ansiktet på mig.
Idag är jag otroligt rörd för era fina, varma, påhejande och stärkande kommentarer här i tråden och det gäller er ALLA som skrivit så stödjande...så nu rinner nästan tårarna på grund av det... KRAM på er!!!
Kändes igår kväll som om jag hade blivit överkörd av en asfalteringsvält, körd genom en matberedare och/eller krossad som ett ruttet äpple som ingen ville veta av....ja jag var i varje fall helt slut både mentalt och fysiskt efter gårdagens berg- och dalbana.
Kan ju också berätta att jag sa till läkaren att jag tyckte det inte hade gjorts någon ordentlig utredning på oss, vilket jag saknade. Men tydligen hade han (och kanske alla läkare?) den inställningen att blir man inte gravid så görs en utredning. Handlar det om missfall - som i vårt fall - så görs en missfallsutredning, men det verkade inte behövas eftersom han redan konstaterat orsaken där och då; min ålder samt mina GAMLA ägg och åt dem finns inget man kan göra - bara att försöka igen tills guldägget (kanske) kommer. Bara att göra nya försök!
Tänkte i mitt stilla sinne att det som han just sitter och säger är just det som man INTE ska göra - om det nu är immunförsvaret som trilskas...kul att för varje försök man gör UTAN immunsupport, så bygger man upp och stärker "mördartrupperna" i kroppen än mer.
Jag föreslog också att det kanske är idé att göra ett kromosomtest på oss två, för det kan ju också vara något som kan vara en felande länk och orsak till missfallen. Han förklarade att det inte alls är vanligt och det är bara i 5% av fallen som det är kromosomfel hos paren, så det felet är det helt enkelt inte för er, sa han. Då tittade jag honom rätt i ögonen och sa: - Hur kan du vara så s-ä-k-e-r på det?
Inget svar från honom - what so ever.
Han vände sig om mot bokhyllan och började leta efter ett papper. Min kille och jag satt där lite som frågetecken över vad han nu höll på med. Läkaren hittade pappret och började skriva på det, bad sedan att vi skulle skriva på det med namn och personnummer. Min kille frågade vad det där var för papper. Då var det en remiss till ett kromosomtest för oss två och 3500 kr skulle det kosta. Läkaren bad mig samtidigt att jag skulle skriva under som betalningsansvarig. Jaha sa jag, varför är det jag som ska vara det och i vilka fall står vården för dessa 3500 kr (som testet kostar)?
Då sa han att det är bara de som haft tre missfall på rad som får det betalat av vården. Men det är ju tre stycken mf som finns dokumenterade (har haft ytterligare tre st, men då hann jag inte testa eftersom jag inte visste att det var SÅ viktigt) han tjatade hela tiden om att det var två stycken...så tydligen hade någon förvirrad person tidigare glömt att fylla i ett av missfallen i år i journalen och det var därför han gick på att vi bara haft två...suck...allt som kan gå fel går tydligen fel. Remissen ändrade han inte på, så den är ganska värdelös just nu...
Sedan så sa jag något mer om immunförsvaret som kunde vara orsak till missfallen och då vände han sig mot mig med en blick som sa något i stil med "men herregud...har du inte alls lyssnat på vad jag sagt?".
Jag fattade vinken och sa direkt "Ok, visst jag har hört vad du sagt, du tror inte det har med något annat att göra än min ålder och att äggen är för gamla - jag vet".
Då blev han nöjd och glad igen och då kunde jag bara inte låta bli att lite tyst lägga till: "Jaja, alla blir saliga på sin tro".
Det var kanske inte så populärt, men karln hade ju tidigare under vårt samtal sagt att om jag nu tror så mycket på detta med immunförsvaret så kanske du ska åka och få hjälp med detta utomlands...fast det är ju mest i psykologisk tro som den behandlingen i så fall hjälper dig och inget annat - det var i varje fall undertexten i det som han sa.
Ok, jag ska inte tråka ut er med den här storyn från igår längre...det känns som jag kapat tråden lite gällande mitt läkarbesök igår, men jag ska läsa de länkar ni lagt in här ovan och se om det finns något som jag framöver kan stoppa i händerna på läkare som vill ha forskningsrapporter på området (vilket läkaren igår också efterfrågade...även om han inte "orkade" (ville?) läsa Beer-bibeln).
Gott att känna att man inte är ensam i det här och det ger en enorm kraft bara att veta att det är fler där ute som är lika starka och kämpar lika hårt som en själv gör!
Just det...jag undrar ifall vi kanske ska bilda en grupp här inne för er som är intresserade av att göra något för att få ut budskapet som immunproblematiken och kanske även om läkare som sätter sig på tvären... Har haft dessa tankar och jag tror nog att många av oss skulle kunna dra sitt strå till stacken om man vill göra något för att ta upp dessa punkter i ljuset. Tillsammans kanske vi kan få ut budskapet och "vända upp och ner" på lite olika saker som behöver röras om lite.
Känns inget bra att skriva om dessa planer här i tråden, då det finns både den ena och den andra yrkeskategorin här som kanske "tjuvläser"... Vet inte om man kan göra privata grupper (som inte kan ses av alla) här inne på FL...någon som har koll på det?
Vet att det funkar på Facebook, men då blir man ju inte anonym längre och det kanske inte passar alla att bli så privata.
Bara en tanke jag fick ikväll, kommentera gärna hur ni tänker och tror om detta