Hur många av er lever med erat andrahandsval?

Jag kan inte svara på om jag lever med mitt andrahandsval eller ej. Jag älskar fortfarande ex-pojkvännen, som också älskar mig, men vi vill olika saker här i livet (anledningen till att jag lämnade honom) medan sambon vill samma saker som mig. 

Jag tror det är skillnad om man vill bilda familj. Familjefarsvalet kanske inte är samma val som första kärleken som var så där himlastormande. Jag skulle gärna ha min första kärlek nu. Han är och har alltid varit mitt förstahandsval. Men han kanske inte hade varit den bästa familjefadern? Eller också hade han det. Jag är för hopplöst romantisk kring det. Jobbigt! 

att leva med ett andrahandsval, Jag skulle skämmas om jag var DU/NI som gör detta. 
Fyfan eran stackars sambo/partner som lägger ner sin tid på er när den personen kunde bli ÄLSKAD på riktigt av någon annan.. fy att göra så mot en annan människa..

Jag levde nyligen med mitt typ fjardehandsval, och fick barn med honom.
Nu lever jag ensam med mitt barn (vilket ar mycket battre).
Att fa leva med mitt andrahandsval skulle vara superbra (tyvarr dumpade jag honom i ungdomligt oforstand).
 
Allt ar relativt! 

Skäms inte. Håller på att skilja mig efter ett lyckligt liv med min man i över 25 år. Kom igen när du varit ihop så länge och prata om kärlek och förstahandsval osv. Han har varit mitt förstahandsval tidigare, sen kom ett annat förstahandsval. Nu hoppas jag på ett tredje förstahandsval. Är trots allt singel så jag har gjort mitt val. Skulle inte heller vilja leva ihop med någon som inte är mitt förstahandsval.

Synd bara att den jag har som förstahandsval nu inte har mig som sitt... Tråkigt!  

Man har alltid ett val. Över livscyklerna varierar det tror jag. Det är svårt att veta hur man reagerar i olika faser i livet. En syn när man är 15, en annan när man är 20, 30 , 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100 år. Så måste det väl vara? 

Har väldigt svårt att förstå att man skulle kunna leva med sitt "andrahandsval". Är det den man tar till när man inte kunde få sitt förstahandsval? Det låter inte kul för partnern att ha varit den som stod på reservlistan och bara blev antagen för att ingen annan ville ha platsen.

Är det inte sådana tankar som dyker upp när man inte riktigt är nöjd i förhållandet man är i, men man är inte heller beredd på att bryta upp. I det skedet tenderar man att se sina tidigare förhållanden i ett lite rosa skimmer och glömma anledningen till att man bröt upp eller att det hela rann ut i sanden.

Brunhilde, du har en poäng. Jag efterkonstruerar att min man som jag nu lämnar inte var mitt förstahandsval. Det var han nog inte från början - dvs dag 1. Men sen blev han det i alla år. 

Hörde om en man som sa till sin fru - "Jag har ändå aldrig älskat dig", när de skilde sig. Sånt biter sig fast. 20 år av bortkastat lur. Men det är nog som du säger att man ses sina tidigare förhållanden som rosa skimmer. Jag är just i det. Men inser att rosa skimret börjar grumla upp sig och bli både grått och svart.