• Anonym (Inte lättlurade)

    Vad har svärmor gjort med smycket???

    (Innan ni börjar tjafsa med mig så bestämmer svärmor självklart själv över sina egna saker och maken och jag är inte giriga och vill inte heller ha något av henne men hear me out.)

    Svärmor har ett ganska värdefullt smycke som min numera bortgångna svärfar gav till henne vid ett speciellt tillfälle. Det är verkligen en släktklenod och min man är den enda arvingen och hade räknat med att få det en dag men har verkligen inte gjort anspråk på det nu. Han ville bara ha det efter hennes död pga sentimentala skäl.

    Svärmor som inte har gått med smycket på säkert 25 år tog med det till sitt hemland förra månaden för att laga det. Vi som inte har någon koppling till landet frågade var hon hade lämnat det så att vi skulle veta vilken guldsmed vi ska kontakta för att få tillbaka det om något skulle hända henne. Det är väl helt rimligt eller hur med tanke på att tanten är 80 år och lite glömsk dessutom?

    Hon gick genast i försvar och sa att vi inte har att göra med vad hon har gjort med smycket och att det är hennes så hon bestämmer över det. Det är minsann hennes inte vårt sa hon flera gånger. Nu ska ni veta att vi ALDRIG har tagit något av henne och att det är vi som hjälper henne ekonomiskt ibland, inte tvärtom, så att ni inte tror att vi försöker utnyttja tanten.

    Allt vi ville veta var alltså bara var smycket fanns om något skulle hända henne så att vi kan få tillbaka det. Hon upprepade bara att det är hennes och hon får göra vad hon vill med det. Konstig reaktion på en simpel fråga tyckte vi båda två.

    Senare pratade min man och hon i telefon och han missförstod och trodde att hon ville berätta var smycket fanns men så var det inte och då säger hon igen att det är hennes och att hon "inte vill berätta just nu var det är" och att inget kommer att hända henne (är hon synsk???) så därför behöver min man inte veta var det är.

    Visst låter det som att hon har gett bort det eller sålt det? Om hon nu hade lämnat in det på lagning nånstans så skulle det väl inte vara så svårt att bara säga att det finns på affär X i stad X? Det är väl helt rimligt att berätta det för sin enda son när man har lämnat något i ett annat land? Varför reagerar hon så konstigt när han bara vill veta vilken guldsmed smycket finns på om något skulle hända henne?
  • Svar på tråden Vad har svärmor gjort med smycket???
  • ciann

    Jag tycker inte att TS låter gamig. Även om frågan var lite klumpig.

    Jag tror som flera andra skrivit att hon börjar bli dement och antingen har blivit lurad på smycket eller glömt vad hon gjort med det. Det kan också vara en lite mer spännande historia som att hon eller maken har en utomäktenskaplig dotter som hon vill ge smycket till. 

  • Anonym (tanten)
    ciann skrev 2015-10-08 12:42:36 följande:

    Jag tycker inte att TS låter gamig. Även om frågan var lite klumpig.

    Jag tror som flera andra skrivit att hon börjar bli dement och antingen har blivit lurad på smycket eller glömt vad hon gjort med det. Det kan också vara en lite mer spännande historia som att hon eller maken har en utomäktenskaplig dotter som hon vill ge smycket till. 


    Intressant teori!

    Men demensen - om det nu är så illa att hon börjar bli dement, och TS med make vet detta, är de då inte i första hand oroliga när hon reser till ett annat land ensam? Att hon just förlorar ett smycke är ju inte det värsta som kan hända då menar jag.
  • Anonym (lia)

    Problemet här är att det brister i omtanke om svärmor och fokus och intresse ligger på smycket. Det ger ett hjärtlöst intryck.

  • ciann
    Anonym (tanten) skrev 2015-10-08 12:58:55 följande:
    Intressant teori!

    Men demensen - om det nu är så illa att hon börjar bli dement, och TS med make vet detta, är de då inte i första hand oroliga när hon reser till ett annat land ensam? Att hon just förlorar ett smycke är ju inte det värsta som kan hända då menar jag.
    Det är inte ovanligt att begynnande dementa jobbar hårt på att upprätthålla skenet av att inte vara glömska. Det är inte säkert att man som anhörig ser igenom detta - - särskilt inte om man träffas regelbundet och förändringen sker gradvis.

    Att då få en rak fråga om var smycket är väcker förmodligen en stark frustration. Både av att få frågan (som innehåller ett misstroende) och att samtidigt bli påmind om att man inte kommer ihåg.

    Jag har arbetat inom hemtjänsten och har sett en hel del. Minns en dam som hade för vana att plocka ut alla sina besparingar från banken. För att sedan gömma dem hemma och inte veta var. Sen fick man hjälpa henne att leta och sätta in pengarna igen. Utåt sett var det inte uppenbart hur det låg till.

    Så ett råd till TS kan vara att hålla lite koll på damens minneskapacitet. Utan att kränka förståss.
  • Anonym (nostalgisk)

    Hur kommer det sig att alla pratar om girighet? Lever vi i en sådan slit-och-släng tid nu, att inga yngre människor har upplevt att det finns vissa föremål som "alltid" har funnits med, och som man skapar någon form av "relation" till?

  • Anonym (osmakligt)
    Anonym (Inte lättlurade) skrev 2015-10-07 23:49:38 följande:
    Jag är inte du, så nej! Försök igen!

    Men visst, jag kan erkänna att om alternativet står mellan att vi får smycket eller en okänd guldsmed så är valet lätt. Om hon däremot vill ge det till någon annan eller köra över det med bilen så står det henne fritt att göra vad hon vill med det.

    Vad då VI? Hennes son kommer att ärva henne. I alla fall delvis. Det står henne fritt att testamentera bort delar av kvarlåtenskapen. Idag står det henne fritt att ge bort det hon äger till vem hon vill, till och med till guldsmeden.


    DU kommer däremot aldrig att ärva smycket efter henne.

    Hur kan ett smycke som hon inte har burit på 25 år, ha ett sånt stort känslomässigt värde för dig man??

  • Anonym (osmakligt)
    Anonym (nostalgisk) skrev 2015-10-08 14:53:53 följande:

    Hur kommer det sig att alla pratar om girighet? Lever vi i en sådan slit-och-släng tid nu, att inga yngre människor har upplevt att det finns vissa föremål som "alltid" har funnits med, och som man skapar någon form av "relation" till?


    Hon har inte burit smycket på 25 år så det du skriver är inte aktuellt för just detta smycke.
  • VIDE MI

    Jag tror att hon gett det till en annan släkting. Om det var släktingar hon hälsade på. En flicka eller en kvinna.

  • Anonym (Lord)

    Fult av tanten att inte ge smycket till sin son som minne från sin avlidne far. Men hon får ju göra hur hon vill

  • Anonym (E)
    annananonym skrev 2015-10-08 12:55:43 följande:

    För det första ÄR det ju ingen släktklenod så något större affektionsvärde än något annat som ts mans pappa har gett till sin fru borde det inte ha?

    Jag tror att ts vill åt pengarna som detta smycke är värt, att svärmor vet om detta och därav hellre säljer/slänger/ger bort smycket än låter ts lägga vantarna på det.

    Ts pratar inte särskilt "fint" om sin svärmor så jag får känslan av att de inte har någon bra relation.

    Hade det gällt en mer könsneutral pryl så hade svärmor säkert velat att enda sonen ska få ärva, men ett kvinnosmycke får han inte ärva eftersom det då hamnar hos ts.

    Jag förstår svärmor, ts verkar mycket osympatisk som medmänniska. Personligen hade jag inte pratat sådär till NÅGON än mindre till en familjemedlem. Att dessutom inte ens kunna förstå vad felet är - svagbegåvat?


    Tja, jag vet inte det.
    Jag har ett fickur från min morfar som han ständigt bar när jag var barn,
    Det är en spricka i glaset och jag skulle antagligen inte ens få en femma för det om jag försökte sälja det och det är inget som gått genom släkten i generationer.
    Men det är mitt minne av honom, när jag håller i det kommer jag ihåg hur han lät och doftade
    För mig har det ett oerhört högt affektionsvärde. 
Svar på tråden Vad har svärmor gjort med smycket???