• Anonym (Jhb)

    Sociala koder

    Hej! Jag har ett problem. Ni som är lite äldre och mer erfarna kanske kan komma med rimliga förklaringar då jag försökte förklara på ett annat forum, men fick inte så bra förklaringar. Mestadels oseriösa svar.

    Men jag har en diagnos och har pga det svårigheter med sociala koder. Men mitt problem är inte det sociala på det sättet att jag har svårt att träffa nya vänner. Det är bara roligt och jag är väldigt social som person. Utan det som sker är att så fort jag vill lära känna någon tjejkompis så har jag tidigare fått höra att jag gör på fel sätt. Jag har lite olika exemplen som ni kan utgå ifrån och tolka så kan ni ge era råd och tips och åsikter.

    Jag vill främst veta vad det är för sk fel dessa personer faktiskt syftar på.

    1. Stina och Calle har fb och det har även Berit. I mitt fall så är har jag en diagnos och dem personer jag syftar på, har inte diagnoser och är sk normala personer. Dvs att de förstår sociala koder, har fungerande liv, flyttat hemifrån, skaffat barn, jobb kompisar mm. De har inga svårigheter med det sociala. Stina & Calle är dessa normala personer i detta exemplet och Berit ska föreställa mig. Eftersom alla 3 har fb så är detta något normalt, för de flesta i samhället har fb eller sociala medier. Men i mitt fall så får jag höra utav dessa sk normala personer att jag gör på fel sätt inom det sociala med tex sociala koder.

    Det kan vara allt ifrån att ha just fb eller bara att det är något fel att prata med folk på fb. Gör inte de flesta det, pratar på fb instagram osv? Det är ju inget konstigt eftersom det är någonting som många vet är normalt. Det är ju det de sociala medierna är till för, att prata med människor och mycket annat. Vad syftar dem då är själva felet? Att prata med människor, eller att ha fb eller vadå? Det låter så konstigt att något normalt är helt plötsligt fel och dem kan dessutom inte ge rimliga förklaringar om det sk felet. Det är ju inte något riktigt fel jag gör heller, för dem gör ju likadant själva. De har ju sociala medier själva så om det ska vara helt rätt så gör ju allihopa som har fb något fel.

    Ett annat exempel är att normala personer som jag beskrev ovan, förstår inte att man endast vill lära känna nya personer och skaffa kompisar. Tex att man på en studentmottagning försöker vara social men normala personer är tråkiga och kan verkligen inte föra en konversation. De vill liksom inte vara en del av det sociala utan sitter i sin bubbla. Jag försökte lära känna några som var några år yngre än mig och det gick liksom inte att prata, det var som att prata med en vägg. Jag ansåg ju dessa personer som normala så jag trodde ju att de skulle vara roliga sociala och så. Jag ser ju skillnad på de som har diagnoser och de som inte har det, för personer utan ASD har ju lättare med just den sociala biten. Men de personer jag försökt bli vän med har haft mer diagnoser än mig känns det som eller haft extremt skeva inställningar om sociala koder mm.

    Jag försökte lära känna en tjej som jag ville bli vän led, så jag föreslog en fika i stan. I kände inte varandra så bra men fika eller shoppa i stan tycker jag är ett både naturligt och bra sätt att ta kontakt med nya människor på. Finns även grupper där andra söker vänskap där man har gemensamma intressen. Så detta är ju inget konstigt. Däremot tyckte hon det, då hon dels sa att vi var bekanta, hon gick beteendevetenskaplig linje så hon skulle ju självklart föreläsa för mig hur man tog kontakt med människor och menade då att jag gjorde på fel sätt. Vad är då det sk felet? Att jag försökte lära känna henne som en kompis?

    Eller som när jag var ute med min sambo och några och skulle kolla på en spelning. Varpå vi träffade några andra på spelningen/baren och jag hade ingen aning om vilka dem var. Fick reda på det i efterhand. Eftersom jag är social och inte visste vilka de var så ville jag vara artig och hälsa. De va så högt så det gick ju inte att kommunicera med någon så dem hörde ju inte vad jag sa. I detta fall så tycker jag att de har jag förståelse för eftersom det var så högt. Jag och min sambo plus de vi var med gick till ett annat ställe. Alla var jätte sociala och trevliga. Tills dem kom igen. De hälsade inte på mig och hälsade bara på alla andra. Innan hade de kollat väldigt mycket åt mitt håll och jag kände mig bara obekväm och ni vet känslan när man märker att det är personligt. Jag blev bara irriterad och ledsen eftersom jag inte förstod vad jag hade gjort för fel. På andra stället så hälsade dem inte, den ena glodde på mig och undrade typ vem jag var eller varför jag satt där kändes det som. Personen fick senare reda på utav min sambo vem jag var.

    Problemet här är ju att dessa personer va 30 år och har både familj och barn. Wtf? Känns så himla märkligt beteende och detta är ju om inte något, något socialt fel dem gjorde.

    Det är ju normalt att man hälsar på allihopa och inte bara på dem där och utesluter någon annan. Jätte omoget för några som är 30 och har familj och barn.

    Jättelångt inlägg men detta är då några exemplen på olika sociala fel jag fått höra att jag gör. De har inte sagt det så direkt utan mer visar det på olika sätt genom handlingar eller bara tyckt mitt sätt att lära känna folk varit något fel.

    Vore jättetacksam för svar vad detta kan bero på! Vill ni ha mer info så fråga bara så kan jag berätta mer.

  • Svar på tråden Sociala koder
  • Anonym (!)
    Anonym (Jhb) skrev 2019-06-19 20:11:34 följande:

    Alltså jag förstår ju absolut att man kan ha dåliga dagar och då inte vilja prata pga det..Men det är inte det jag menar. Jag menar att orättvisan i detta är att om jag pratar med människor på en fest tex, så ser jag ju skillnaden mellan hur jag kommunicerar med dem på festen och hur de utan diagnoser kommunicerar. Pga att jag ser detta så tycker inte jag att det är så mycket skillnad på om tex Stina försöker komma in i gruppen genom att småprata osv, än om jag skulle göra det. Absolut finns det nu någon skillnad, då man är olika osv. Men det är ändå på samma sätt dem försöker komma in i gruppen, för att just det sättet anses vara normalt. Dvs att småprata är ju ett sätt att komma in i en grupp och då gör ju både jag och Stina på rätt sätt. Och om de är fel sätt så gör vi ju båda lika mycket fel. 


    Jag tycker inte det finns skillnader på just dem med diagnoser och utan diagnoser, för att oavsett vad, så försöker alla att passa in på något sätt, hur kan då ett sätt vara fel och ett annat inte när det är exakt samma sak? 


    Om man säger såhär. Det finns många youtubers som har samarbeten och då är det ju lätthänt att flera youtubers får hem likadana saker för att de har ett kontrakt med samma företag. Jättemånga har ju tex jfr eller NA-KD och gör samarbeten med dem. Men av någon mysko anledning trots att det är på samma sätt så blir vissa youtubers stämplade att de härmar medan andra blir mer accepterade. Likså gäller detta i sociala sammanhang som jag utgår rån. Vad är då skillnaden på mitt sätt och Stinas sätt att småprata förutom att jag har en diagnos och hon har ingen? 


    Skillnaden är att Stina läste av situationen och kunde avgöra om personerna hon tog kontakt med var öppna för småprat eller inte. 
  • Anonym (....)
    Anonym (Jhb) skrev 2019-06-19 20:11:34 följande:

    Alltså jag förstår ju absolut att man kan ha dåliga dagar och då inte vilja prata pga det..Men det är inte det jag menar. Jag menar att orättvisan i detta är att om jag pratar med människor på en fest tex, så ser jag ju skillnaden mellan hur jag kommunicerar med dem på festen och hur de utan diagnoser kommunicerar. Pga att jag ser detta så tycker inte jag att det är så mycket skillnad på om tex Stina försöker komma in i gruppen genom att småprata osv, än om jag skulle göra det. Absolut finns det nu någon skillnad, då man är olika osv. Men det är ändå på samma sätt dem försöker komma in i gruppen, för att just det sättet anses vara normalt. Dvs att småprata är ju ett sätt att komma in i en grupp och då gör ju både jag och Stina på rätt sätt. Och om de är fel sätt så gör vi ju båda lika mycket fel. 


    Jag tycker inte det finns skillnader på just dem med diagnoser och utan diagnoser, för att oavsett vad, så försöker alla att passa in på något sätt, hur kan då ett sätt vara fel och ett annat inte när det är exakt samma sak? 


    Det är ju antagligen det som ställer till det med din diagnos. Du ser helheten "Ni småpratar" och tycker ni gör samma sak. Men det blir lite som att säga att alla som spelar fotboll gör samma sak. Nog spelar alla fotboll, ja. Men jag och Zlatan gör inte samma sak på planen...
  • Anonym (Liten)
    Anonym (...) skrev 2019-06-19 18:31:04 följande:

    Håller inte alls med. Jantelagen har inget med saken att göra, tror absolut inte att TS väcker avund hos omgivningen på något vis. Och svenskar är väldigt öppna för andra människor generellt. Men: I alla kulturer finns det olika vedertagna sätt att interagera med varandra. TS hade haft samma problem i andra kulturer, eftersom hon (och andra med denna diagnos) saknar förmåga att tolka situationer och icke-verbala signaler och därför begår sociala klavertramp. I en annan kultur hade vad som anses vara klavertramp haft en annan karaktär, bara.


    Nämnde jag något om avund?

    Nej, det gjorde jag inte. Men jag skrev att man inte får sticka ut i Janteland.

    ?Du ska inte tro?... Är det inte lite jante att inte låta människor få vara som de är?

    Att acceptera varandra som som vi är.

    Istället försöker vi klämma in folk i mallar och ?rätt beteenden?, ?rätta attribut? med mera ..

    Du får det nästan att låta som atg TS har begått ett grovt försåt på nåt sätt.

    Till TS vill jag bara säga - skit i såna svenskar.

    Jag är född och uppvuxen här; men har aldrig aldrig förstått mig på hur man ?ska? bete sig här, enligt norm..
  • Anonym (Atypisk autism)
    pyssel skrev 2019-06-19 19:44:05 följande:

    Vad menar du med "orättvisan"?


    Jag är inte ts men hon menar nog att det är orättvist att vissa har en funktionsnedsättning medan andra inte har det.
  • Anonym (Aaa)
    Anonym (Atypisk autism) skrev 2019-06-19 21:10:03 följande:

    Jag är inte ts men hon menar nog att det är orättvist att vissa har en funktionsnedsättning medan andra inte har det.


    Så uppfattar inte jag ts inlägg, utan snarare att det är orättvist att andra personer som ?begår samma misstag/fel? som ts inte får samma ilskna feedback av personen de försöker interagera med. Ts får gärna klargöra vilket av dem det är :)

    Dock håller jag med om att det är orättvist att vissa får funktionsnedsättning, oavsett form.
  • Anonym (Jhb)

    Nja, absolut är det ju orättvist att folk får diagnoser för det har för min del varit både på gott och ont. När jag inte visste om diagnosen så hade jag ju vänner. Nu vet jag ju om mina svårigheter och folk tar avstånd för att dem märker av min diagnos.


    Men det jag menade med orättvist är ju just att jag kan göra någonting i ett socialt sammanhang och många då påpekar att jag gör på fel sätt,medan andra kan göra samma sak och då är det rätt sätt. Dels handlar det mycket om att de kan se saker som jag inte kan se pga min diagnos. Jag förbiser dessa signaler som de kan se.


    Men finns det sätt att lära sig se sådant här om man har svårt med det och hur ska man då göra? 


    Men ett exempel är att Stina drar ett roligt skämt och alla skrattar. Jag kan dra samma skämt, men då fattar ingen eller tycker inte det är lika kul. Detta handlar mycket om tajming. Jag drog et skämt en gång som jag hade hört på ett youtube klipp. Där budskapet var att man skulle få folk att undra vad en person hade i sin väska. Ett sådant skämt. Men det gav inte samma effekt som denna youtubern hade. 

  • Anonym (x)
    Anonym (...) skrev 2019-06-19 15:56:23 följande:
    Det enda det här exemplet visar är att pH-tjejen inte ville prata med just dig. Det betyder inte att hon är skev, konstig, eller inte förstår sociala koder. De exempel du berättat om hittills har inte i något fall visat att andra betett sig konstigt. Personerna har däremot varit avvisande mot just dig. Jag tycker att det verkar som att de människor du försökt prata med och bli vän med, omedelbart uppfattar dig som så pass udda och annorlunda att de inte vill prata eller vara sociala med just dig. Inte meningen att vara elak, men jag tror att din funktionsnedsättning är väldigt tydlig för de som inte har din diagnos.
    Fast söker man till Paradise Hotel-ja då är man jäkligt konstig! Men finns ju många olika sätt att vara konstig på. Ligger ju även i betraktarens öga, finns ingen allmänt vedertagen sanning om vad som är konstigt och ej. Utom helt självklara saker då. Men skulle ändå gissa att de flesta vettiga anser att PH-deltagare inte har alla hemma.

    Är man på en mottagning, student eller liknande. Då pratar man väl med människorna där? Minglar liksom. Att inte kunna bjuda på att snacka lite med någon som anses konstig, oavsett om det är dokusåpadeltagare eller trådskapare, är snålt (man är snål med att bjuda på sig själv) och självupptaget.

    Sen ts så tror jag att du stött på en hel del tråkiga personer. Jag skulle bli glad om en bekant föreslog att vi skulle umgås, fika whatever, trots att vi inte känner varandra allt för bra. Att ta en fika med någon borde man väl också kunna "bjuda på", man kanske får det jättetrevligt? Folk är i allmänhet väldigt icke-spontana och tråkiga ibland.
  • Anonym (Atypisk autism)

    Säg att du och Stina är i exakt samma situation i parallella världar, ni börjar prata med exakt samma människor vid exakt samma tillfälle, ni har samma kopplingar till personerna.

    Ni börjar likadant med att prata om vädret, Stina märker snabbt att de andra blir uttråkade så hon byter strategi och börjar prata om något annat, du uppfattat inte det utan fortsätter prata om något ingen uppskattar. Ni vill dra exakt samma skämt men Stina märker att det inte är läge så hon tajmar in det bättre eller struntar i det helt. Du drar skämtet vid fel tillfälle. Efter ett tag märker Stina att de andra vill prata ifred utan henne så hon avslutar och går därifrån, du märker inte det utan fortsätter prata.

    När man lägger ihop de här sakerna blir de andra personernas upplevelse av dig och Stina totalt olika fast ni var i samma situation och små pratade. Förstår du vad jag menar eller vill du att jag är tydligare?

    Jag märker att när jag och en kompis tittar på en situation som utomstående (dvs ingen av oss interagerar) så har vi två helt olika uppfattningar om vad som har hänt, det är som att vi inte befann oss på samma ställe.

    Hur ska man göra då? Jag har hittat på regler för olika situationer, det blir stelbent och funkar inte optimalt men det är bättre än inget alls. Jag har en stor fördel i att jag är duktig på att småprata. Det blir lättare om du lär känna dig själv, vad i en social situation är du bra på och vad kan du inte, då kan du framhäva dina positiva sidor som i allt annat.

  • Anonym (????)
    Anonym (Jhb) skrev 2019-06-19 21:39:00 följande:

    Jag drog et skämt en gång som jag hade hört på ett youtube klipp. Där budskapet var att man skulle få folk att undra vad en person hade i sin väska. Ett sådant skämt. Men det gav inte samma effekt som denna youtubern hade. 


    Ännu ett exempel där i alla fall jag känner mig som en fågelholk. Ett skämt om vad nån har i väskan? Bara jag som inte har en aning om vad det är för sorts skämt? Det låter inte askul.
  • AndreaBD
    Anonym (????) skrev 2019-06-19 16:33:40 följande:
    För att fortsätta på din jämförelse: Alla TS inlägg i den här tråden går ut på att alla andra människor också borde sitta i rullstol, för att TS bedömer att de inte använder sina kroppar på rätt sätt, trots att TS inte har medicinsk kompetens att avgöra det. Vidare anser TS att andra är otrevliga när de klagar på att hon kör in i dem med sin rullstol.

    Även om man har funktionshinder kan man försöka lära sig var man själv slutar och var andra börjar, dvs vad man kan och inte kan påverka.
    Ja, men det här OCKSÅ till hennes funktionshinder att hon inte förstår att hon är otrevlig. Sedan kan man kräva att om hon har fått det förklarat för sig ett antal gånger, att hon då ändrar sitt beteende. 

    Men du säger att hennes tråd går ut över andra människor? Nej då. Inte direkt, eftersom de ju inte vet att hon skriver ett inlägg om dem. Och så är det ju med alla tråd här. De flesta människor skulle inte gilla att man skriver en tråd om dem, där man dessutom tycker att de är konstiga, men de vet ju inte om det, och de är anonyma (så ingen annan vet heller vem hon syftar på) och någonstans måste folk kunna få råd också.

    Det du säger att hon "måste" lära sig - kanske KAN hon inte lära sig detta? Det är inte säkert, kanske kan hon. Men vet DU det? Är DU läkare? Då så. Inte ens en läkare skulle antagligen kunna säga det, det är svårt att förutse hur mycket folk kommer att utvecklas.

    Hon är ju här för att försöka lära sig hur hon ska göra, men du hjälper ju inte henne, utan trycker bara ner henne! Hur ska hon då lära sig? 
Svar på tråden Sociala koder