Sociala koder

Ja men precis. Eftersom jag inte förstår dem socials koderna i och med min diagnos så kan man säga att när jag tror att jag gör på rätt sätt dvs precis alla andra i det sociala sammanhanget så tolkar då dem utan diagnoser det som främmande just för att de märker ju av någon anledning att jag inte är som dem. Jag märker ju skillnad på personer med diagnoser som har ännu mera stöd och behov och hjälp och jämfört med dem så är jag ju normal. Jag tycker inte att man märker på mig att jag har en diagnos förrän man har lärt känns mig. Folk som jag har träffat har ju oftast bara märkt något eller antagit att jag har en diagnos, men har ändå inte gett mig någon chans. De har ju redan bestämt hur jag är eller hur de tror att jag är. När jag blev utsatt för mobbing så var de en person som visste vem jag var redan innan vi hamnade i samma klass. Så fort jag vart utsatt för mobbing så passade det att bry sig. Innan hade ju personen och många andra bara baserat hur jag var utan att ens ha gett mig någon chans. Visst jag kanske inte är normal så som de utan diagnoser är, men jag har ju ändå förmåga att se orättvisan mellan personer med ASD och personer utan. Det är ju det som jag försökt ta upp här hela tiden och därför velat ha dels olika perspektiv på sociala koder och sammanhang samtidigt som jag velat förstå felet jag gör.

Jag tycker inte jag riktigt har fått ett konkret svar på vad felet är som de syftar på. De måste ju kunna säga tex felet är detta... är de något jag gör eller är de hur jag ser ut eller ja vad menar dem egentligen?

Alltså jag förstår ju absolut att man kan ha dåliga dagar och då inte vilja prata pga det..Men det är inte det jag menar. Jag menar att orättvisan i detta är att om jag pratar med människor på en fest tex, så ser jag ju skillnaden mellan hur jag kommunicerar med dem på festen och hur de utan diagnoser kommunicerar. Pga att jag ser detta så tycker inte jag att det är så mycket skillnad på om tex Stina försöker komma in i gruppen genom att småprata osv, än om jag skulle göra det. Absolut finns det nu någon skillnad, då man är olika osv. Men det är ändå på samma sätt dem försöker komma in i gruppen, för att just det sättet anses vara normalt. Dvs att småprata är ju ett sätt att komma in i en grupp och då gör ju både jag och Stina på rätt sätt. Och om de är fel sätt så gör vi ju båda lika mycket fel. 

Jag tycker inte det finns skillnader på just dem med diagnoser och utan diagnoser, för att oavsett vad, så försöker alla att passa in på något sätt, hur kan då ett sätt vara fel och ett annat inte när det är exakt samma sak? 

Men du säger att hennes tråd går ut över andra människor?

Nu hänger jag absolut inte med. Så har jag inte skrivit/menat.

Någon (du?) ville att jag skulle betrakta TS mer förlåtande och tyckte att min attityd var som att säga åt en person i rullstol att den ska skärpa sig och resa sig.

Jag tog mig friheten att fortsätta på jämförelsen med rullstolen. När TS tar upp sin problematik och pekar på hur många fel andra gör, och hur skeva och idiotiska de är, och hur orättvist det är att deras agerande tolereras medan TS kritiseras, så tycker jag att det motsvarar om en rullstolsburen skulle börja kasta skit omkring sig på alla som inte sitter i rullstol. Ett sådant beteende är ingen omedelbar succé, helt ärligt.

FL är varken en läkarmottagning eller ett forum för folk med TS funktionsvariation. Här finns ett tvärsnitt av vanligt folk, vissa lika intoleranta som de personer TS har träffat på och beskriver i trådstarten, andra med stor inblick i just TS problem.

Här får TS skriftliga reaktioner, mer eller mindre välformulerade, och olika gissningar/analyser om orsaken till att folk har reagerat och reagerar märkligt på henne.

Om TS vill ha en professionell bedömning av sitt beteende är det givetvis inte hit hon ska vända sig och det tror jag faktiskt att hon begriper.

Jag har ingen aning om huruvida mitt eller ditt eller någon annans bemötande påverkar TS i någon riktning, och jag uppfattar det inte som min eller din eller någon annans plikt att påverka henne. Hon har ställt frågor, vi är några som har svarat, kanske kan hon ha nytta av det eller så kan hon inte det.

Utöver det har jag inte skrivit att hon "måste" lära sig, utan att hon "kan försöka" lära sig. Om TS ska få något annat resultat i sina interaktioner med andra människor än de hittillsvarande tror jag personligen att hon måste lära sig ett annat sätt att ta kontakt med människor, men det var alltså inte vad jag skrev i mitt inlägg.

.

Nu hänger jag absolut inte med. Så har jag inte skrivit/menat.

Någon (du?) ville att jag skulle betrakta TS mer förlåtande och tyckte att min attityd var som att säga åt en person i rullstol att den ska skärpa sig och resa sig.

Jag tog mig friheten att fortsätta på jämförelsen med rullstolen. När TS tar upp sin problematik och pekar på hur många fel andra gör, och hur skeva och idiotiska de är, och hur orättvist det är att deras agerande tolereras medan TS kritiseras, så tycker jag att det motsvarar om en rullstolsburen skulle börja kasta skit omkring sig på alla som inte sitter i rullstol. Ett sådant beteende är ingen omedelbar succé, helt ärligt.

FL är varken en läkarmottagning eller ett forum för folk med TS funktionsvariation. Här finns ett tvärsnitt av vanligt folk, vissa lika intoleranta som de personer TS har träffat på och beskriver i trådstarten, andra med stor inblick i just TS problem.

Här får TS skriftliga reaktioner, mer eller mindre välformulerade, och olika gissningar/analyser om orsaken till att folk har reagerat och reagerar märkligt på henne.

Om TS vill ha en professionell bedömning av sitt beteende är det givetvis inte hit hon ska vända sig och det tror jag faktiskt att hon begriper.

Jag har ingen aning om huruvida mitt eller ditt eller någon annans bemötande påverkar TS i någon riktning, och jag uppfattar det inte som min eller din eller någon annans plikt att påverka henne. Hon har ställt frågor, vi är några som har svarat, kanske kan hon ha nytta av det eller så kan hon inte det.

Utöver det har jag inte skrivit att hon "måste" lära sig, utan att hon "kan försöka" lära sig. Om TS ska få något annat resultat i sina interaktioner med andra människor än de hittillsvarande tror jag personligen att hon måste lära sig ett annat sätt att ta kontakt med människor, men det var alltså inte vad jag skrev i mitt inlägg.

.

Okej, du skrev inte måste. Men annars är det ju som jag sa: TS visar bara tecken på sitt funktionshinder genom sitt beteende. Hon förstår inte bättre. Visst, hon kan kanske lära sig. Men man vet inte om det går och hur lång tid det kan ta. Och hon är inte otrevlig mot någon här i tråden utan klagar bara över anonymiserade personer, så ingen kommer till skada.

Att - som du säger inte veta var man själv sluta och var den andra börjar - det är ett jättebra uttryck, som just beskriver problem man har inom autism-spektrum. Kallas också för "theory of mind". 

www.habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/teorier-om-annorlunda-tankande/theory-mind

 Det är alltså just det som är hennes främsta problem, men du tycker att hon borde kunna lära sig det. Att hon har speciellt svårt för att lära sig det, det har hon ju papper på då.

Och du kan inte överföra exemplet med rullstol på beteende, eftersom personen i rullstol (om den bara har ett fysiskt funktionshinder) inte har någon oförmåga där. Dvs. man kan kräva av en person i rullstol att hen är nomal-trevlig mot folk för att hen har normal förmåga att vara det. 

Hej! Jag har ett problem. Ni som är lite äldre och mer erfarna kanske kan komma med rimliga förklaringar då jag försökte förklara på ett annat forum, men fick inte så bra förklaringar. Mestadels oseriösa svar.

Men jag har en diagnos och har pga det svårigheter med sociala koder. Men mitt problem är inte det sociala på det sättet att jag har svårt att träffa nya vänner. Det är bara roligt och jag är väldigt social som person. Utan det som sker är att så fort jag vill lära känna någon tjejkompis så har jag tidigare fått höra att jag gör på fel sätt. Jag har lite olika exemplen som ni kan utgå ifrån och tolka så kan ni ge era råd och tips och åsikter.

Jag vill främst veta vad det är för sk fel dessa personer faktiskt syftar på.

1. Stina och Calle har fb och det har även Berit. I mitt fall så är har jag en diagnos och dem personer jag syftar på, har inte diagnoser och är sk normala personer. Dvs att de förstår sociala koder, har fungerande liv, flyttat hemifrån, skaffat barn, jobb kompisar mm. De har inga svårigheter med det sociala. Stina & Calle är dessa normala personer i detta exemplet och Berit ska föreställa mig. Eftersom alla 3 har fb så är detta något normalt, för de flesta i samhället har fb eller sociala medier. Men i mitt fall så får jag höra utav dessa sk normala personer att jag gör på fel sätt inom det sociala med tex sociala koder.

Det kan vara allt ifrån att ha just fb eller bara att det är något fel att prata med folk på fb. Gör inte de flesta det, pratar på fb instagram osv? Det är ju inget konstigt eftersom det är någonting som många vet är normalt. Det är ju det de sociala medierna är till för, att prata med människor och mycket annat. Vad syftar dem då är själva felet? Att prata med människor, eller att ha fb eller vadå? Det låter så konstigt att något normalt är helt plötsligt fel och dem kan dessutom inte ge rimliga förklaringar om det sk felet. Det är ju inte något riktigt fel jag gör heller, för dem gör ju likadant själva. De har ju sociala medier själva så om det ska vara helt rätt så gör ju allihopa som har fb något fel.

...

Jättelångt inlägg men detta är då några exemplen på olika sociala fel jag fått höra att jag gör. De har inte sagt det så direkt utan mer visar det på olika sätt genom handlingar eller bara tyckt mitt sätt att lära känna folk varit något fel.

Vore jättetacksam för svar vad detta kan bero på! Vill ni ha mer info så fråga bara så kan jag berätta mer.

Jag har ju fått en massa svar, dels känner jag mig lättad för att jag äntligen förstår det som jag alltid undrat över. Varför blev det som det blev i tidigare skolor, varför vart jag utsatt för mobbing? 

Jag förstod ju att de var för att dessa tjejer var väldigt osäkra i sig själva och så, men jag förstod inte att de också hade med dessa sociala koder och hela den biten. Alla sa ju bara att jag gjorde fel men inte hur eller vad. Hur skulle jag då kunna fatta felet? 

I detta fallet så antog ju de flesta bara att jag hade en diagnos och då gick till läraren. Jag visste ju knappt själv om min diagnos. 

Först var problemet att bearbeta att jag hade fått min diagnos och att jag vart utsatt för mobbing. Men sedan när det löste sig, så kom det här med sociala koder upp mitt i allt och jag började fundera över det. Varför jag vill lära mig och få svar på sådant här, är för att det blev aldrig något avslut på själva mobbingen. Jag slutade bara där och sedan så rullade mitt liv på. Men nu massa år senare, så kan jag reflektera över vad det var som hände. Jag kunde inte det då, för då var det så infekterat och aktuellt. Men eftersom jag varken får svar från inblandade, tänkte jag att jag skriver här istället, för att få olika perspektiv på det hela. Jag tycker det är konstigt att ingen kan ge mig svar, utan utomstående som inte ens var inblandade fattar ju typ allting jag har skrivit.Jag vill ju inte ha det såhär hela mitt liv, jag vill ju lära mig sociala koder och så, så jag lättare kan kommunicera med andra och inte känna att jag gör på fel sätt. Jag är så van att folk på olika sätt visar att dem tycker det, därför är det inte konstigt att jag är väldigt känslig för just det. Det är ju klart att jag tar åt mig, för att man har ju misslyckats så många gånger med den sociala biten. 

Jag har inte svårt att vara social med människor, men däremot gör jag ju på fel sätt eftersom jag inte kan se dessa hintar som andra kan se. 

Samtidigt som det är en lättnad över att jag förstår detta nu, känns det sorgligt eftersom det har hållit på så lång tid. Jag har nästan varit desperat för att veta vad som hände, medan nu känner jag mer ett lugn som känns både konstigt och skönt. 

Men kan man få svar från inblandade eller är det verkligen så att de gått så lång tid att det är omöjligt? Jag som trodde att jag skulle få många svar om varför. Jag fick lite svar men det var info som jag känner är lite sisådär, jag menar, jag visste ju knappt om den infon och mycket kan vara efterkonstruktioner. Jag ville bara ha en seriösare sammanfattning om det hela från skolan. Men dem fattar knappt vad jag vill och kan inte hjälpa mig. De gjorde ingen dokumentation pga någon lag som inte fanns då, men som finns nu..