Så hög kan din elräkning bli i vinter

Bered dig på en riktigt hård elstöt i vinter. Räkningen för en normalvilla i södra Sverige kan hamna på nära 17 000 kronor i månaden under de värsta vintermånaderna, och elen för en liten lägenhet kan kosta 1 200 kronor varje månad. – Det är ett otroligt allvarligt läge, säger God El:s vd Maria Erdmann.

Både de som bor i lägenheter och i villor får högre elkostnader. Arkivbild.

Både Stockholms handelskammare och elbolaget God El har räknat på hur höga elräkningarna för normalhushåll kan tänkas bli i vinter. Det är inga fantasiberäkningar, båda har kollat hur terminspriserna på el utvecklas på Stockholmsbörsen för vintern.

Resultaten som de räknat fram är rent hisnande. Enligt God El kan elen för en normalvilla som förbrukar 20 000 kilowattimmar per år i det dyraste området i Skåne kosta nästan 17 000 kronor i månaden, 12 900 kronor mer än motsvarande månad i fjol.

Drabbar både lägenheter och hus

En liten lägenhet med en förbrukning på 2 000 kilowattimmar per år kan innebära elräkningar på 1 200 kronor per månad. Under vintern 2020/2021 var elkostnaden för villan 1 600 kronor per månad, och en hundring för lägenheten.

Stockholms handelskammare har räknat på en längre period, hela vinterhalvåret. Deras beräkningar pekar på elräkningar på 85 000 kronor i elområde 3 och 95 000 kronor i elområde 4, baserat på en normalvillas förbrukning på 20 000 kilowattimmar per år.

– Hushållen är extremt pessimistiska om sin hushållsekonomi. Många kommer få dra ned på all konsumtion utom sådan som är absolut nödvändig, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms handelskammare.

Hushållens minskade konsumtion kommer förstås att påverka företagen. Han tror att sådant som resor, krogbesök, kapitalvaror och nöjen kommer att strykas i hushållens budgetar.

Per månad, dec 2022–feb 2023 jämfört med samma period förra året.

– Det är klart att de höga elkostnaderna ger en sättning i ekonomin. Jag tror att reseindustrin, hotell, restauranger och de som säljer sällanköpsvaror drabbas mest, säger Stefan Westerberg.

Regeringen, och alla partierna, har utlovat stöd till elkunderna. Men ännu är det inte klart hur ett sådant kan se ut.

Kan bli värre

Men beräkningarna från Stockholms handelskammare och God El är bara prognoser. Om än utifrån de priser som nu syns i terminshandeln. Det kan bli värre än så, konstaterar Maria Erdmann, vd för God El.

– Det är ett otroligt allvarligt läge. Regeringens snabba beslut i helgen om likviditetsgarantier för elproducenter understryker det. Det är till för att skydda finansmarknaden, men det påverkar inte elpriset, säger hon.

Kanske kan man fråga sig hur högt ett elpris egentligen kan bli. Det var ju bara ett par år sedan elpriset låg på runt 20 öre per kilowattimme i snitt. Nu ser det ut att rusa upp mot 7 kronor och 40 öre i elområde 4 efter årsskiftet, enligt prissättningen på elmarknaden.

– Det finns ett maxpris på elbörsen Nord Pool. Fram till för ett par veckor sedan var det 40 kronor per kilowattimme. Men så slog Lettland i taket under två timmar. Nu har det höjts till 52 kronor per kilowattimme.

Den 21 september höjs maxpriset ytterligare till 65 kronor per kilowattimme, berättar hon.

Taket för elpriset höjs

– Att elpriset slår i taket är en signal om elunderskott. Om man inte gör något så finns inte tillräckligt med el att sälja vilket ger marknaden signaler om att öka produktion eller begränsa elen till kunderna under den period som priset är högt.

Taket nåddes dock bara under två timmar för Lettlands del, alla andra av månadens 720 eltimmar har det funnits el, även om den blivit dyr, förklarar hon.

Men vi måste förbereda oss på att priserna ökar rejält.

– Det finns två sätt att tackla de höga elpriserna. Att se till att förbruka mindre, och att lägga undan en buffert för elräkningen.

Hon tycker att vi alla borde uppmanas tydligare att spara på elen. Det gör både att den egna elräkningen blir lägre, men också att den totala elförbrukningen minskar. Minskad efterfrågan gör att elpriserna inte skenar lika mycket.

– Det behövs en nationell samling. Vi behöver vara rädda om resurserna, säger Maria