Jag är så lättirriterad!

Halloj!

Sök du upp en läkare o berätta hur du mår. Om du inte känner du får svar o möts med förståelse o respekt så gå till en annan läkare. Att gå runt o ha massa inre stress o ha de humörsvängningarna du har är tecken på stress.

Jag är själv sjuk. Hade jag varit så smart o uppmärksammat de första signalerna så hade jag sluppit denna resa.

Hur är det annars? Illamående, ringhetskänsla, svårt o sova, svårt o koppla av, problem o äta eller äter jämnt, drar dig för o kontakta folk eller umgås med folk, orolig?

Ta hand om dig!

Ja sötsuget vet jag allt om. Jag vill ha kolhydrater...bakelser, bullar mm. Gott! O varför jag vill ha kolhydrater hänger ihop med att i det finns seratonin, må bra ämne som är görviktigt. Som vi deppade har för lite av.

Som jag ser det har du de första signalerna till depp. Så du MÅSTE ta hand om dig själv. Jag lovar...denna resa är inte skoj!

Så...bums iväg till läkaren!

*kram*

Tänk så här...du gör det för ditt eget bästa. Innerst inne vill du ju vet varför du är som du är. Det är ju knappast något man gillar o knappat något man vill leva med resten av sitt liv.

Det du skall göra innan du träffar läkaren är att skriva ned vad du vill ta upp. Räkna inte med att det löser sig när du kommer dit. Det gör inte det, tro mig jag vet. Fundera också vad det är du vill ha ut av mötet med honom/henne.

*kram*

Tänk också igenom hur du vill göra med antidepp. Kan vara bra o vara förberedd o veta hur man tänker kring den frågan.

Klart du vågar! Det är jättejobbigt innan man tagit steget..men när väl steget är tagit så är det bara o sätta den ena foten framför den andra. *L*

För min del är antidepp ingen lösning. Jag tror helt enkelt inte på piller. Vad jag fattar så är jag ganska illa däran o en del av de läkare jag träffat anser att jag skall käka.

Jag tror mer på att man skall lösa grundproblemet o inte stoppa i sig piller o ta bort symptomen.

Så fundera också lite på hur ditt liv ser ut. Varför du mår som du gör. Det är skitjobbigt men ack så nödvändigt.

Minxy - Ni anhöriga gör ett jättejobb! Ni är görviktiga, glöm inte det! Jag är själaglad över min sambo, att han finns där o fixar o donar. Det du kan göra för dig själv o som även kommer till hjälp för den sjuke är att plugga på om sjukdomen. Du blir själv lugn eftersom du vet vad som händer o den sjuke blir lugn för denne vet att du vet.

TS - Nej jag har aldrig käkat tabletter. Hur jag har gjort? Tja det tog 2,5 år innan terapin börjande (nyss börjat med andra ord) o under tiden har jag bott i stallet, gjort roliga saker o haft en helt underbar sambo. För mig handlar det om att våga landa, våga möta sig själv, sanningen biter i rumpan till slut iaf...så om man vågar o kan är det lika bra o börja bearbeta.

TS - Ingen fara, fråga på du. *L* Jag har varit sjuk hela tiden o är nu sk. pensionär.

Minxy - Nä varför bli sur. Ibland är det bra o få lite motvikt.

Men vad säger att de måste få veta? O det är dumt o vänta. Om du ställer dig frågan så här...Vad är viktigast? Din hälsa eller ditt jobb? O ringa kan du ju alltid göra, det är ju ingen som behöver få reda på.

Tack, jo det går åt rätt håll. Men det är ingen trevlig resa o jag vill inte göra om den.

TS - Boka tid de dagar du inte jobbar. Det syns inte, ingen behöver få reda på något o du kan behålla det hela för dig själv. Glöm inte bort att boka några dagar i förväg...de kan ha mkt o göra. Jag tycker det låter som en smart idé.

Har du vågat fundera över vad som du är irriterad på? Vågar du se grundproblemet? För mkt ansvar? För lite hjälp hemma? Inte känna sig respekterad o omtyckt?

Anonym (En till...) - Har du funderat något mer om varför du är irriterad på din man? Vad är grundproblemet?

Anonym (En till...) - Men du vet väl om att de små sakerna är de som till slut får skeppet o sjunka? Har du pratat med din man om att du blir irriterad på vissa saker mellan er? Vad säger han då? Kan han förstå eller skyller han bara ifrån sig? Missar han något gentemot dig, alltså uppskattning o sådant?

Tyckte du terapin hjälpte dig...dels i det korta loppet o dels i det längre?