trotsig och arg 1-åring

lägger hon sig ner på golvet o skriker oxå?
min kille på 1½ har blivit väldigt temperamentsfull nu oxå *suck*

Hur kunde du veta det;) Verkar finnas fler med temperamentsfulla ett-åringar.

men det e ju bra de visar att de finns.. bra oxå att man har lika regler på ett ungefär vad som e ok o inte..
tex inte springa runt med tandborsten i munnen!!
det har vi bråkat om ett tag nu, men efter tjat så lär de

o att inte ge efter tror jag stenhårt på oxå..
för de lär fort,,om tex den andre partnern släpper lite längre..huh..phu

Trots är det ju knappast frågan om, men jag har också en mycket temperamentsfull och frustrerad 1åring.
Hon kan lägga sig ner och gallskrika och slå i golvet om hon t.ex. inte klarar av att stapla två klossar på varandra, och man kan ju glömma att man får diska eller städa när hon är vaken.
Jag är övertygad om att det går över när hon kan prata bättre och motoriken utvecklats mer. Under tiden tröstar jag eller låter henne vara, beroende på varför hon blir arg/ledsen. Hon måste ju få känna saker.

Visst är det kul med trots!!!
Själv var jag höggravid när min son började trotsa som värst!
Det går upp och ner, så det blir bättre jag lovar.

Jag trodde aldrig att det skulle börja så här tidigt. Man får verkligen tänka sig för så att man inte lär dom att det lönar sig att skrika. Det är ju lätt att man ger efter ibland när man är trött.

Mig lönar det sig att skrika på, jag tänker inte vara otillgänglig för min dotter. Är det mig hon vill ha så tar jag upp och gosar och busar på en gång.
Om det däremot är ett raserat klosstorn eller en bil som kör åt fel håll eller att katten springer iväg från henne, då låter jag henne få sina små raseriutbrott ifred. Som sagt, hon måste ju få känna saker!

Tror ni verkligen att era 1åringar trotsar och är beräknande?

TS - Får hon äta själv? 1-åringar brukar avsky att bli matade!

Håller hon på att lära sig gå?

Min ettåring har också ett härligt temperament.  Jag tyckte det var jätteroligt och spännande när man började märka hur hon kunde bli irriterad och frustrerad över olika saker. Det är ju en liten personlighet som utvecklas! Så himla läckert!

Vill hon upp i famnen eller gosa med oss - ja, då får hon det. Är hon arg för att det är något som inte funkar eller går som hon vill - då låter vi henne först försöka lösa det på egen hand innan vi klampar in och lyfter upp. Är hon arg eller ledsen för det är något hon inte får (rota i frysen, hälla mjölk på golvet, banka med fjärrkontrollen etc.) - då brukar vi försöka avleda med hjälp av något annat spännande och "tillåtet".

Det är väl fullt normalt att 1åringar beter sig så.....de har ju just kommit underfund med en massa saker...det är inget trots, så små barn är inte beräknande...de lider däremot omedelbar behovstillfredställelse. Det är ett steg i utvecklingen till kan själv...och frustration över att de inte kan göra sig förstådda etc

Låter fullkomligt normalt!

Självklart är jag inte otillgänglig för min dotter. Det är ju självklart att jag med tar upp henne om hon vill ha närhet osv. Det jag reagerade på var att det har kommit så plötsligt och att det inte är likt henne att vara så. Lövet2:jag försöker låta henne äta själv samtidigt som jag också ger henne. Hon försöker precis lära sig gå. Hon tog t.o.m. 3 steg själv i dag:)

TS - Ja, det lät som att hon just håller på att börja gå. När hon lärt sig det ordentligt, så slutar hon nog att klänga också!

Tack för svaren. Det känns alltid skönt att höra andra som har det likadant;)