Hmmm..jättesvår situation ju.
Spontant tycker jag ju att det är oacceptabelt att ha det så, jag hade bett honom dra åt...
Men kanske allt annat överväger, har du hopp om att allt blir bättre, kan han bli en bra pappa osv...
Men så som jag känner idag så hade jag stuckit om min man hade sagt så till mig.
Såvida du inte gjort något ännu värre mot honom, självklart!
Då tycker jag inte du ska acceptera det. Han däremot ska acceptera att du kan vara extra känslig och lättirriterad, du är faktiskt gravid.
Det är jag med och min man har lärt sig när han ska backa undan beroende på vilket humör jag kan vara på ibland. 
Du ska inte ta sånt från honom, låt du honom tänka över detta och sen kan han ta ställning till om han vill ha det så här.
Och du med för den delen!
Det spelar ingen roll om min man blir arg, eller om jag blir det, vi skulle aldrig säga så till varandra.
Det tycker jag handlar om respekt...
Men du får ju nog se situationen som den är i sin helhet, för det låter ju hemskt när du skriver att han kallar dig det. Men som Janisaks skriver så kanske han också har det jobbigt.