Känner ni utanförskap ibland?

Känner igen det där. Jag var först med att få barn så jag hamnade lite i ofas med mina gamla vänner. Kunde ju inte hänga med på allt. Nu har ju de byggt upp en rejäl bekantskapskrets, visserligen väldigt ytlig men ändå. Tyvärr blir det ofta så att mina gamla väninnor ringer till mig o vill ha stöd de de är arga eller ledsna för något, men inte för att "hitta" på något kul eller bjuda hem oss. Så ja på det viset känner jag mig utanför.

Tigger is a she: så har jag hört att det blir för många tjejer. Min fd var inte så social av sig, ville mest sitta hemma o glo på tv.... min nuvarande man hade ett starkt kompisgäng men han har flyttat 100 mil från dem. Så för mig är det ju helt tvärtom. Annars känns det som att vi beskriver samma fenomen. Nära vänner men som har eget umgänge på annat håll.