Människovärde
Jag anser mig ha rätten att tycka att folk som begått kallblodigt mord har förlorat sitt människovärde. Även våldtäktsmän/kvinnor och andra våldsbrottslingar.
Jag anser mig ha rätten att tycka att folk som begått kallblodigt mord har förlorat sitt människovärde. Även våldtäktsmän/kvinnor och andra våldsbrottslingar.
Ja givetvis föds alla med samma värde. Jag tror inte en sekund på arvssynder och sånt skit. Dagens ryssar ska inte straffas för vad Stalin gjorde, t.ex.
Men jag anser att när man begår vidriga handlingar kan man förlora sitt människovärde.
Trollhassel, jag är för dödsstraff där det kan bevisas utan tvivel att personen är skyldig.
Nej, man kan inte vinna tillbaka det efter att man begått ett vidrigt brott. Spelar ingen roll om det så varit moder teresa som kallblodigt mördat en person som 20 åring, och sedan under sina resterande ca 60 år gjorde hur mycket som helst gott för världen. Vad hon än gjorde hade hon aldrig kunnat få tillbaka den person hon mördat (fiktivt exempel).
Trollhassel, nej jag ser det som en avrättning, inte som "att döda". Vi slaktar ju djur för att äta dem, då kan vi avrätta kallblodiga mördare som straff.
Vad jag menar är, när någon begått ett rått mord, så har denne ju förlorat sitt människovärde (i mina ögon). Då tycker jag den personen kan avlivas precis som man avlivar hundar som bitit människor, eller spom man slaktar en kossa.
Man kommer ju inte tvinga någon bli bödel, precis som man inte tvingar någon bli bibliotekarie eller optiker heller. Den person som inte ser nåt problem i att vara bödel kommer antagligen ta emot jobbet. Ifall det inte fanns någon alls som kunde tänka sig göra det, så skulle det heller ej finnas någon som såg till att dödsstraff blev lagligt. Så det tror jag inte blir ett problem.
Nu kommer djurvänner kanske bli arga, men även om jag inte har nåt emot djur så ser jag dem som lägre varelser än människan, och för mig är det naturligt att en aggressiv hund ska avlivas, och lika naturligt är det för mig att en kallblodig mördare (som man kunnat bevisa till 100% är skyldig) ska kunna avlivas.
Givetvis skulle jag känna annorlunda om min son eller dotter var en mördare. Även om jag skulle förakta det de gjort skulle moderskänslorna finna kvar och jag skulle absolut inte vilja se dem avrättas, men sen kan man inte heller kräva att en person i den situationen ska tänka logiskt eller vara konsekvent.
För att anhöriga ska slippa "ta lagen i egna händer" tycker jag att dödsstraff (under strängt bevakade former) ska införas.
Jag menade inte att man ska vara en känslokall person som utan att blinka säger poff och sticker in en dödande injektion och sen går vidare utan att fundera på saken. Men i många andra länder finns det folk som utan problem klarar av jobbet som bödel och ändå är helt vanliga friska människor, och som knappast alls saknar empati för andra. De gör sitt jobb och fullbordar en dom någon annan gett, knappat utan att reflektera över det, men med den åsikten att detta bör ske.
En dödsstraffsmotståndare skulle knappast vilja bli bödel heller.
Danbala i mitt första inlägg skrev jag:
"Jag anser mig ha rätten att tycka att folk som begått kallblodigt mord har förlorat sitt människovärde. Även våldtäktsmän/kvinnor och andra våldsbrottslingar."
Så nä, det är inte med andra ord jag anser det, utan just med de orden
Jag anser att alla har rätt till sina åsikter och såhär tycker jag. Kanske något händer nångång som får mig att ändra åsikt, mn just nu är detta min åsikt och jag har precis lika stor rätt till den som nån annan har rätt att tycka att mina strumpor är fula eller att du luktar illa.
JAG själv som människa ger mig rätten att tycka det jag tycker.
Och jag respekterar givetvis era åsikter lika mycket som mina egna
Återigen; JA, jag anser mig ha all rätt att tycka det. Ingen bestämmer vad jag tycker, förutom jag själv.
Ja jag tycker som Aaliyah, med den skillnaden att jag anser att en person kan förlora sitt människovärde.
Men i grunden är inte mitt barn mer värt än din mormor. Jag är inte mer värd än Fredrik Ljungberg. Min mamma är inte mer värd än dig.
För mig är ju mitt liv och mina närmastes liv viktigare än andras liv, men helt allmänt så vet och anser jag att det inte är så. Givetvis skulle jag rädda mitt eget barn framför en annans barn men det är en egoistisk handling, det betyder inte att jag anser att mitt barn har mer rätt att leva, utan att jag tycker det vore värre för mig om mitt barn dog än om någon annans barn dog.